ABSTRACT The aim of this study is to describe the preschool teacher's perception of the integration work in pre-school, with newly arrived children and their families. The study describes the experiences and the attitudes of preschool teachers approach to newly-arrived children in preschool. To answer my research questions, I employ focus groups as my methodology, together with an interview guide. Using an interview guide and theories on attitudes and knowledge can highlight the pre-school teacher’s opinion and actions. The interviews are based on four preschool teachers experience of integration of newly arrived children, they are all active in preschool in a multi-ethnic area.   The conclusion shows that empathy and responsiveness are two important aspects of integration with newly arrived children and families. To allow children to be sad and cry is prioritized over certain routines and activities to create stability in the new culture. The challenges are many and the balance seems difficult based on the framework and guidelines, at the same time the integration process seems challenging, fun and educational. The outcome shows both exclusion and inclusion of cultures, identities, and language. Preschool teachers often balance between children and carers ' wishes, and to carry out their work based on policy documents. / SAMMANFATTNING                                   Syftet med denna studie är att beskriva förskollärarens uppfattning av integrationsarbetet i förskolan med nyanlända barn och deras familjer. Studien handlar om förskollärares erfarenheter och förhållningssätt till nyanlända barn i förskolan. För att få svar på frågeställningar, har fokusgruppintervjuer gjorts tillsammans med en intervjuguide som kan belysa förskollärarnas utlåtande. Intervjun och teorier om förhållningssätt och kunskap, kan belysa förskollärares interaktioner och handlande. Intervjun utgjordes av fyra förskollärare vilka alla är aktiva inom förskola i ett multietniskt område.   Slutsatsen visar att empati och lyhördhet är två viktiga aspekter i integrationen med nyanlända barn och familjer. Att tillåta barn få vara ledsna och gråta, går före vissa rutiner och lek för att skapa stabilitet i den nya kulturen. Utmaningarna är många och balansen svår utifrån ramverk och riktlinjer som skall följas,  integrations processen som helhet ses som utmanande, kul och lärorik. Samtidigt förekommer exkludering och inkludering av kulturer, identiteter och språk. Förskollärare balanserar ofta mellan barn och vårdnadshavares önskemål, och att utföra sitt arbete utifrån styrdokument.

Vår studie handlar om samverkan med vårdnadshavare som talar andra modersmål än svenska. I studien visar vi på den komplexitet som samverkansarbete innebär för fem förskol-lärare som arbetar på olika förskolor i en stor stad i Mellansverige. Studien har genomförts inom ett socialkonstruktionistiskt ramverk, genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien har varit att synliggöra förskollärares uppfattningar kring samverkan med vårdnadshavare som talar andra modersmål än svenska. De förskollärare vi har intervjuat har uttryckt både positiva och negativa uppfattningar om samverkan med vårdnadshavare med andra modersmål än svenska. Vår studies resultat visar en mångfacetterad bild av samver-kansarbete mellan hem och förskola. Vidare visar vår studie en stor kontrast mellan olika för-skollärares attityder och uppfattningar kring samverkan med vårdnadshavare med andra mo-dersmål än svenska, och att detta i sin tur skulle kunna påverka samverkansarbetet. Resultatet av vår studie visar även att avsaknaden av översatta styrdokument får negativa konsekvenser för förskollärares möjligheter att förmedla förskolan syfte och uppdrag till vårdnadshavare som inte talar svenska som modersmål. Våra resultat pekar på att förskollärares kulturella kompetens och förmåga att arbeta interkulturellt har stor påverkan på hur de uttrycker sig om samverkan med vårdnadshavare med andra modersmål än svenska.

The purpose of this study is to investigate education students’ experience of interculturality in their own intercultural teacher education at Södertörn University College. The intercultural policy of this education states that interculturality is something that the students shall learn about, for and through. The focus in this study is on the last aspect, through. How do students experience that teacher educator’s practice inter­culturality? The ontological and epistemological ground on which this study is based is the life-world-phenomenological way of thinking. The object of knowledge in a study guided by this perspective is people’s experiences, how the world reveals itself for them. The life-world-phenomenology has guided both the methodological decisions and actions and has been a tool in the analysis of the material. The study has been conducted as a survey with 97 students in three different teacher programs at Södertörn University College and as three focus group interviews (4-5 people in each group) with students within the same programs. The survey used open questions and the interviews were conducted using a semi-structured interview technique. The theoretical perspectives used in the analysis of the results are: the phenomenological perspective, the theory of relational pedagogy and Hanna Arendt’s idea of action as one of the fundamental categories of the human condition. The results display a red thread through the students’ statements. A thread that starts with a definition of interculturality as interaction and enriched learning through the meeting of others’ experiences continues through the sometimes monocultural reality of a university education where it also meets and is affected by the approach of the teacher. An approach that has consequences on the educational process and that can either enable the intercultural interaction and enriched learning or just the opposite. The intercultural educational process can “take off” or just crash. Qualities that seem to get the intercultural spiral going are intersubjectivity, unpredictability, intentionality and lack of prestige. They evoke contact, curiosity, security and the willingness to be with others. Teacher educators who are interested in and able to introduce these qualities into teaching are by students’ experienced as teachers who teach through interculturality.

Mitt syfte med denna studie var att utveckla kunskap om de undersökta öppna förskolornas riktade och pedagogiska arbete med inkludering av asylsökande barnfamiljer. Studien är kvalitativ och empiri har samlats in i en kommun som tagit emot en stor mängd asylsökande, utifrån sin befolkningsmängd. Semistrukturerade intervjuer har utförts med nio pedagoger och tre föräldrar. Resultatet visar att de undersökta öppna förskolorna är öppna för alla, men riktade och uppsökande mot asylsökande barnfamiljer med barn 0-6 år. Tack vare aviseringar från Migrationsverket kan pedagogerna göra hembesök för att skapa en första kontakt mellan asylsökande barnfamiljer och verksamheten, vilket föräldrar har upplevt positivt. Föräldrar och deras barn vistas tillsammans i verksamheten för deras trygghets skull, vilket innebär att verksamheterna har ett familjeperspektiv på sitt inkluderingsarbete. En av slutsatserna som dras är att både pedagoger och föräldrar anser att det är en trygghet att familjer får träffa andra med liknande upplevelser av krig och flykt, för att bearbeta sina erfarenheter, samt att detta bidrar till att familjer inte känner utanförskap. Utöver ordinarie öppettid, 15 timmar i veckan, bjuds föräldrar in till föräldragrupper där bland annat samhällsinformation ges. Olika teman presenteras genom mycket bildstöd, filmer och korta texter, för att göra informationen lättillgänglig. Studien visar att föräldrarnas upplevelse av öppna förskolans inkluderingsarbete har gett dem en bra start för att komma in i det svenska samhället och att pedagoger och verksamheten har varit en trygg bas att utgå från.

<p>Teachers' perception of equality should reflect the fiction they choose and what effect this will have in school teaching. The general aim is to investigate how reading literary text can be used as a means to influence and change students' perception of equality. Our school essay intends to answer the following questions,</p><p>- What is the students' perception of equality?</p><p>- How does the meeting with the fiction influence the students' perceptions of equality on the basis of culture and gender?</p><p>The method we have used in this study is a qualitative research method with group discussion as a tool. Through the impact study, we examine how students discuss and reflect about their thoughts from reading fiction. We have listened to and transcribed for the essay important details of the talks. Our theoretical connection consists of the Russian language philosopher and literary theorist, Mikhail Bakhtin, which assumes that human existence is fundamentally dialogic and argue that the individual exists and develops in communicating with other people.</p><p>Our results from group discussions show that fictions can usefully be used as an educational adjunct in school teaching to promote students' perception and understanding within a given topic. Fiction texts animate life situations and problems that make it possible for students to familiarize themselves in.</p><p>Our results of the impact study also indicates that students' perceptions can be changed through discussion around the reading. The individual reading arouses students' thoughts and understanding of both themselves as to the world that in the latter interaction with other team members demonstrate advanced abilities to highlight new knowledge. We also found examples where either explicitly confirm or deny the talks so as to develop students understanding and ability to reflect on the experience of reading in relation to reality. The results also show that talks about the reading helps students to develop an understanding of both the text's meaning as its content and purpose.</p><p>It therefore leads us into the knowledge of the text value and importance of the choice of lit erature. To allow such a practical purpose as possible with the reading of literature requires both experience and planning of the election in order to achieve the greatest possible knowledge for the students'.</p>

No description available.

<p>School leaders face the challenge of creating and maintaining learning during rapid and complex conditions. Some of the challenges associated with leadership based on authenticity in intercultural schools will be discussed. The purpose of this essay is to describe and gain an insight into three school leaders´ views on leadership in multicultural schools. The study is based on scientific articles and the survey consists of interviews with head teachers in different multicultural schools. The hermeneutic research approach has been the basis for this study through qualitative interviews and collected data for analysis. To get a better understanding of the issues this essay culminates in, different leadership styles are shortly presented. The characteristics that underpin this study will hopefully be better understood through definitions of key concepts. In an attempt to further define authentic leadership, the concept of authentic followership will be introduced and discussed. Effective leadership in intercultural schools requires genuine understanding and action. In line with this, various strategies are proposed by which leaders can consciously transform and better understand the problems and find solutions in intercultural school contexts.</p>

<p>Denna uppsats belyser hur vi kan hantera etnisk och kulturell olikhet i svensk skola. Detta kan ske genom att det interkulturella perspektivet är utgångspunkt för lärandet och undervisningen. Syftet är således att beskriva och analysera begreppet interkulturalitet i anknytning till det integrativa arbetet i svensk skola. För att nå uppsatsens syfte har jag tre frågeställningar:</p><p> </p><ul type="disc"><li><p>Vad innebär ett interkulturellt perspektiv?</p></li><li><p>Hur kan interkulturalitet komma till uttryck i lärandet och undervisningen?</p></li><li><p>Hur kommer det interkulturella perspektivet till uttryck i några olika skolors verksamhetsplaner? </p></li></ul><p> </p><p>Jag har använt mig av en kvalitativ textanalys för att ta mig an de preciserade frågeställningarna ovan och uppsatsens syfte. Analysen är uppdelad i två delar – en litteraturgenomgång och en dokumentanalys. Litteraturgenomgången söker svar på de två förstnämnda frågeställningarna. Ur denna genomgång har åtta frågor växt fram som ligger till grund för analysen av olika skolors verksamhetsplaner.</p><p>Det finns mycket skrivet om det interkulturella lärandet och undervisningen. Resultatet visar att det går att hantera interkulturalitet i skolan oavsett om etnisk eller kulturell olikhet är rådande. Men skolans organisationsnivå med avgränsning till verksamhetsplanerna är uppenbart monokulturell i min undersökning. Vidare är det interkulturella perspektivet begränsat till skolor som har mycket hög andel elever med utländsk bakgrund. Det interkulturella perspektivet är därmed svårt att finna i de undersökta skolornas verksamhetsplaner.  Hanteringen av etnisk och kulturell olikhet måste utvecklas, då vi i ett samhälle är beroende av varandra. Det krävs också att skolan blir den sociala mötesplatsen för denna olikhet.</p> / <p>The essay will illustrate how we could handle the ethnic and cultural differences in the swedish school. This could be done by using un intercultural perspective as a starting point when teaching and educating. Therefore the purpose is to describe and analyze interculturality in association to the integrational work in the swedish school. To reach the purpose with this essay I have three questionings:</p><p> </p><p>What is the meaning of an intercultural perspective?</p><p>How can the interculturality be expressed within the teaching and education?</p><p>In what ways are the intercultural perspective expressed in local documents from schools in which they describe their aims, the purpose of them and how to go about it?</p><p> </p><p>I have used a qualitative way in which to analyze text regarding the questions above, and the purpose of this essay. The analysis is split into two parts.  The first part is concentrating on texts concerning literature which elaborates the first two research questions above.  In the second part I analyze documents from schools which elaborate what the schools aim to do, why and how.  This analysis will answer the third question above.</p><p> </p><p>There has been a lot written about the intercultural teaching and education. The result shows that it is possible to handle interculturality in the schools regardless of an ethnic or cultural difference. However, the organization levels, being restricted to the school planning documents, are obviously monocultural by large. The intercultural perspective is limited to schools with a high level of students with a foreign background. The intercultural perspective is therefore difficult to find in the examined. The handling of ethnic and cultural differences must be developed, as in a community we are dependant upon each other. That would also mean that the school would have to be the social gathering point for the differences in an increasingly intercultural world.</p><p> </p>

No description available.

Denna uppsats belyser hur vi kan hantera etnisk och kulturell olikhet i svensk skola. Detta kan ske genom att det interkulturella perspektivet är utgångspunkt för lärandet och undervisningen. Syftet är således att beskriva och analysera begreppet interkulturalitet i anknytning till det integrativa arbetet i svensk skola. För att nå uppsatsens syfte har jag tre frågeställningar:   <ul type="disc">Vad innebär ett interkulturellt perspektiv? Hur kan interkulturalitet komma till uttryck i lärandet och undervisningen? Hur kommer det interkulturella perspektivet till uttryck i några olika skolors verksamhetsplaner?    Jag har använt mig av en kvalitativ textanalys för att ta mig an de preciserade frågeställningarna ovan och uppsatsens syfte. Analysen är uppdelad i två delar – en litteraturgenomgång och en dokumentanalys. Litteraturgenomgången söker svar på de två förstnämnda frågeställningarna. Ur denna genomgång har åtta frågor växt fram som ligger till grund för analysen av olika skolors verksamhetsplaner. Det finns mycket skrivet om det interkulturella lärandet och undervisningen. Resultatet visar att det går att hantera interkulturalitet i skolan oavsett om etnisk eller kulturell olikhet är rådande. Men skolans organisationsnivå med avgränsning till verksamhetsplanerna är uppenbart monokulturell i min undersökning. Vidare är det interkulturella perspektivet begränsat till skolor som har mycket hög andel elever med utländsk bakgrund. Det interkulturella perspektivet är därmed svårt att finna i de undersökta skolornas verksamhetsplaner.  Hanteringen av etnisk och kulturell olikhet måste utvecklas, då vi i ett samhälle är beroende av varandra. Det krävs också att skolan blir den sociala mötesplatsen för denna olikhet. / The essay will illustrate how we could handle the ethnic and cultural differences in the swedish school. This could be done by using un intercultural perspective as a starting point when teaching and educating. Therefore the purpose is to describe and analyze interculturality in association to the integrational work in the swedish school. To reach the purpose with this essay I have three questionings:   What is the meaning of an intercultural perspective? How can the interculturality be expressed within the teaching and education? In what ways are the intercultural perspective expressed in local documents from schools in which they describe their aims, the purpose of them and how to go about it?   I have used a qualitative way in which to analyze text regarding the questions above, and the purpose of this essay. The analysis is split into two parts.  The first part is concentrating on texts concerning literature which elaborates the first two research questions above.  In the second part I analyze documents from schools which elaborate what the schools aim to do, why and how.  This analysis will answer the third question above.   There has been a lot written about the intercultural teaching and education. The result shows that it is possible to handle interculturality in the schools regardless of an ethnic or cultural difference. However, the organization levels, being restricted to the school planning documents, are obviously monocultural by large. The intercultural perspective is limited to schools with a high level of students with a foreign background. The intercultural perspective is therefore difficult to find in the examined. The handling of ethnic and cultural differences must be developed, as in a community we are dependant upon each other. That would also mean that the school would have to be the social gathering point for the differences in an increasingly intercultural world.