The purpose of this study is to investigate whether and how some teachers in primary education in a multicultural area discussing the interculturality in their teaching with students from grades 1-3. It also aims to examine how students’ cultural interactions in the classroom are expressed.

This paper is written in the field of Educational Science, and it focuses on literature that pupils read. Literature has the power to shape readers beliefs, that is why this paper aims to examine, and compare two novels that are used in Swedish schools in class settings. Both novels deal with the issue of psychiatric disorder from a woman´s perspective. Research done in the field of psychiatric disorder shows that it is an important subject that should be addressed in schools. Research done from the perspective of gender studies points out the need of representation of female perspective in literature that pupils are working with. This is so that equality between men and women can increase in society. From an intercultural point of view it is important for people suffering from psychiatric disorder to be represented in literature. This is so that social justice can increase in society, which it does when more and more categories of people are given representation. Pupils that uphold prejudice thoughts about psychiatric disorder, or about people suffering from psychiatric disorder, can through reading and discussing about the phenomenon, change their stereotypical way of thinking. Research done in the field of reading shows that reading literature, and then discussing it, can change the way people think. More exactly the paper looks at how the novels describe psychiatric disorder, and if prejudice surrounding psychiatric disorder is reproduced, or questioned in the novels, and if so, in what way. The paper looks also at how the novels describe the woman suffering from psychiatric disorder, and how gender affects her. The examination is done through the method of close reading, and by applying the theory of interculturality, defined by Pirjo Lahdenperä, and the theory of gender, defined by Yvonne Hirdman, to the reading. The examination reveales that both novels describe psychiatric disorder in a prejudiced way, as something rare, and totally life changing. And, both novels describe women in a prejudiced way, as fragile, and their psychiatric disorders are explained to be caused by their weakness. The attitude towards psychiatric disorder differs between the novels. One of the novels is more accepting in it´s language when it comes to psychiatric disorder, while the other novel is merely tolerant in it´s language.

The purpose of our study is to interpret and understand the experiences that parents to multilingual children have towards multilingualism in pre-school. We are also interested in finding out what these parents think about their children’s development in multilingualism both in pre-school and at home.   Our study is based on qualitative interviews. We interviewed nine families that have multilingual children in pre-school.  The data we collected from our interviews has been analyzed using socio-cultural and inter-cultural theories along with previous research.   The result of our study showed that parents to multilingual children have both positive and negative opinions about the multilingual concept. Most of our informants had positive opinions about multilingualism in general. At the same time they all had concerns about what multilingualism can do for the linguistic development of their children. Because of the negative opinion our parents have towards multilingualism in pre-school, everyone but one parent said that they would decline the possibility for their child to participate in mother tongue or first language activities in pre-school. We reach a conclusion that one important thing that needs to improve in order for these parent not to worry about their children’s linguistic development is the collaboration between pre-school and the parents.

Vår studie är en jämförande studie mellan två förskolor, där vi undersöker hur pedagoger i en flerspråkig förortsförskola samt en relativt icke flerspråkig centrumförskola förhåller sig till interkulturalitet och flerspråkighet i verksamheten och hur/om de arbetar för att stödja den. Detta har vi utfört genom en etnografisk inspirerad fältstudie där vi observerar och utför sex kvalitativa forskningsintervjuer. Vi har valt att intervjua tre pedagoger från vardera förskola, för att se om våra observationer stämmer överens med pedagogernas uttalanden i intervjuerna. Vi utgår ifrån vår teori för att hitta svar på våra frågeställningar i empirin. Våra resultat visar att pedagogerna på båda förskolorna uppfattade sin egen roll som viktigt i barnens språkutveckling, men ingen av pedagogerna på förskolorna hade några strategier att lyfta alla modersmål. Majoritetspråket svenskan var norm i båda förskolornas verksamhet. Den relativt icke flerspråkiga förskolan lät barnen få tillgång till de språkliga domäner som krävs för att barnen skall kunna bli deltagare i ett demokratiskt samhälle, den flerspråkiga förskolan gjorde inte det. Vi kom också fram till att båda förskolorna var monokulturella, då den svenska kulturen var norm och i båda förskolorna fann vi även en språklig maktordning där svenskan låg högst i rang.

Förskolan är ofta en av de första verksamheterna nyanlända barn och familjer kommer i kontakt med för att integreras i det svenska samhället. Syftet med studien därför att ta reda på hur förskollärare introducerar och integrerar nyanlända i förskolan samt förutsättningarna med detta arbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med förskollärare som har erfarenhet av nyanlända barn. Förskollärarna i studien uttrycker att de inte gör särskilda anpassningar för nyanlända barn. De ser alla barn som unika individer med där alla har olika behov. I resultatet framkommer dock att de gör en mängd olika anpassningar i verksamheten. Analysen av resultatet utgår ifrån ett interkulturellt- och bristperspektiv som sedan diskuteras i diskussionen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka, beskriva och analysera några sfi-lärares interkulturella förhållningssätt samt hur deras förhållningssätt avspeglas i sfi-verksamheten. Detta konkretiseras genom en kvalitativ fenomenografisk forskningsansats i kombination med socialkonstruktivistisk teori. Studien baseras på self report där fyra verksamma sfi-lärare medverkat i undersökningen. Tidigare interkulturell forskning visar att de interkulturella intentionerna ännu inte fått ett genomslag i svenskt skolsammanhang samt att sfi-verksamheten fokuserar mycket på att undervisa om svensk kultur som produkt och inte process. Tidigare forskning visar också att skilda skolkulturella referensramar är en utmaning när erfarenheter av olika skolsystem möts. Resultatet i denna studie visar i likhet med tidigare forskning att samhällsorientering är ett dominerande inslag i verksamheten. Men resultatet visar också att lärarna har god interkulturell förståelse och förmåga. Samtidigt visar den socialkonstruktivistiska analysen att svenskhet och kulturer skapas på sfi. En viktig slutsats är att lärare inte ensamma kan lyckas åstadkomma den interkulturella förståelsen i skolan.

Bildlärares och elevers förståelse av subjektiva upplevelser i olika bildmässiga sammanhang utifrån kultur och värderingar, är essentiell för kommunikation och utveckling i ett mångkulturellt klassrum. För att undvika missförstånd kan lärare med hjälp av kulturkompetens och ett interkulturellt perspektiv lättare uppfatta en sådan situation. Skolverkets studier visar dock att två tredjedelar av elever i högstadiet inte har kunskap om analys och tolkning av bilder. Resultatet i studien visar att intresset för interkulturell lärar- och elevkompetens inom bildämnet växer utanför Sverige, där forskningsresultat visar exempel på framgångsrik undervisning. Interkulturell kommunikation har även fått uppmärksamhet inom svensk utbildning, men bilddidaktisk forskning i ämnet är begränsad. Svenska läroplaner nämner inte interkulturalitet i bildämnet överhuvudtaget. Denna systematiska litteraturstudie fokuserar på betydelsen och vikten av bildlärares och elevers förståelse för varandras upplevelser i bildämnets olika bildsammanhang. Studien utgår därför från en kvalitativ ansats. Syftets och frågeställningarnas grundkonstruktion vilar på aktuell, vetenskapligt förankrad, bilddidaktisk forskning . Frågeställningarna behandlar användningen av bildämnet som ett verktyg för interkulturellt lärande, bildlärares interkulturella kompetens samt behovet av interkulturell kommunikation i bildämnet.

Syftet med denna studie är att få kunskap i hur förskollärare uppfattar begreppet mångkulturalitet, samt hur förskollärare resonerar kring betydelsen av en interkulturell medvetenhet i arbetet med flerspråkighet i den svenska förskolan. Studien är en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer, där totalt åtta verksamma förskollärare från olika mångkulturella områden deltog. Då syftet är att synliggöra förskollärares varierande uppfattningar kring ämnet har en fenomenografisk metodansats använts för att analysera det empiriska materialet. Resultatet visar att förskollärares uppfattningar av fenomenet mångkulturalitet och fenomenet interkulturell medvetenhet är varierande och att de arbetar med dessa på olika sätt i deras verksamheter. Gällande fenomenet mångkulturalitet visade resultatet att förskollärare uppfattar detta som något roligt och positivt, men också som något svårt och negativt. Förskollärarnas uppfattningar om en interkulturell medvetenhet framställs både som ett tankesätt och ett arbetssätt. Gemensamt för alla förskollärare i denna studie är att de anser att det är av stor vikt att som förskollärare inneha en interkulturell medvetenhet för att arbeta med flerspråkighet i mångkulturella områden.

The purpose of this study is to investigate physical touch and how it effects educators and children at preschool. This is done by answering the questions, “How does educators in preschool use physical touch?” and “What are the educators purpose regarding physical touch? “ The empirical material is collected through qualitative interviews with five different educators.  The empirical evidence showed that the educators see physical touch as an important part of their and the children's everyday at preschool. Touch is used by the educators with the purpose to among others create safety, calm, better relationships and confirm the children. The touch used depends on the situation and is given on the children's terms. The result also shows that many of the educators who have worked with planned contact, such as massage, does not do it at all or to a very small extent at the present time. In the analysis, I have chosen to look at the material from an intercultural and socio-cultural perspective.

Ensamkommande barn har blivit ett känt begrepp i Sverige under de senaste åren, ett resultat av krig och förtryck runt om i världen. Flykten från sitt hemland, separation från sina familjer, minnen från krig och traumatiska upplevelser utgör faktorer vilket kategoriserar ensamkommande barn som en riskgrupp i samhället för utvecklandet av psykisk ohälsa. Samtidigt som prognoser tyder på att antalet ensamkommande barn som söker asyl minskar behöver man nu förhålla sig till det betydande antal ensamkommande barn som anlänt till Sverige för att stanna. Forskningsläget idag tyder på att kunskapen gällande målgruppen ytterligare behöver fördjupas och framför allt konkretiseras genom att undersöka hur dessa barn förhåller sig till och navigerar i sin nya kontext.  Uppsatsens syfte är att undersöka hur ensamkommande barn upplever samt förhåller sig till religion i Sverige. Genom tillämpningen av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer eftersöks en djupare förståelse av vilken roll religionen spelar i deras liv och hur denna påverkar deras vardag. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, interkulturalitet, reflexivitet samt copingteori. Det material som framkommit under intervjuerna har analyserats utifrån ovan nämnda teoretiska perspektiv och tidigare forskning med hjälp av tematisk analys.   Resultatet visar att religionen är en vital aspekt i barnens liv. Genom ett aktivt och medvetet agerande vidhåller barnen en kontinuitet i sina liv via bland annat sin religiösa tro och praxis. Religionen används även som en källa till gemenskap, tillhörighet och vägledning i en annars beskriven ny och okänd kontext där det är svårt att finna sin plats. Vidare så belyser studien att religion i Sverige uppfattas som stundom negativ i sociala sammanhang samtidigt som man upplever en acceptans och respekt kopplat till religiös mångfald. Samhällets upplevda syn på religion utgör även en faktor som barnen reflekterar över och sedan aktivt implementerar i sin religiösa praxis genom olika strategier.