Utvecklingen mot mångkulturella samhällen har inneburit en ökande förekomst av företeelser som främlingsfientlighet, diskriminering, rasism etc. I detta arbete försöker jag belysa skolans roll i motverkandet av dessa problem och undersöka på vilket sätt skolan är betydelsefull för det mångkulturella samhället, hur skolan häri övergripande skall arbeta och vilka problem skolan möter i detta arbete.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagoger upplever och tänker kringsitt arbete med värdegrund, integration och kulturella möten i förskolan. Vi har som studenter på lärarutbildningen uppfattat att det talas mycket om likabehandling och den mångkulturella förskolan men anser fortfarande att det finns mycket att lära då det är ett viktigt ämne och har därför valt att fördjupa oss i det. Studien behövs enligt oss eftersom vi lever i ett allt mer internationaliserat samhälle och vi är nyfikna på hur detta kantas till vara på i förskolans verksamhet. För att sätta oss in i ämnet har vi fördjupat oss ilitteratur och forskning om interkulturell pedagogik och den mångkulturella skolan. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och genomfört intervjuer med totalt åtta pedagogerfrån två olika förskolor. I genomförandet av vår studie upplevde vi ett stort engagemangfrån våra informanter och kände att det var ett viktigt ämne för många. Ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv har vi sammanställt våra informanters åsikter ochtankar. Resultatet visar att förskolan och dess pedagoger kan spela en viktig roll för attfrämja integrationen i samhället och att de genom att bemöta alla likvärdigt kan skapaen trygg kulturell mötesplats för både barn och vuxna.

Syftet i denna studie är att jämföra hur pedagogerna i en mångkulturell och en etniskt svensk förskola arbetar med språkutveckling i svenska. Detta kommer att synliggöras genom att jämföra strategier, resurser, barns delaktighet i sin språkutveckling samt utmaningar som pedagoger stöter på. Denna studie valdes av gemensamt intresse som växte upp under utbildningens gång. I studien används det en kvalitativ metod för att uppfylla vårt syfte och besvara våra frågeställningar, den kvalitativa metoden var intervjuer med förskollärare och barnskötare från respektive förskola. I studien användes det två perspektiv, det sociokulturella perspektivet av Vygotskij och det interkulturella perspektivet, för att tolka och analysera studiens resultat.   Resultatet visar på att det finns likheter och skillnader i en mångkulturell förskola och en etnisk svensk förskolan. I respektive förskolor använder de samma metod och strategi för språkutveckling, däremot i den mångkulturella förskolan arbetar de mer effektivt än i den etniskt svenska förskola. I studiens resultat lyfts det fram att det finns skillnad mellan förskolornas resurser, det vill säga att i den mångkulturella har de mer resurser, medan den etnisk svenska förskolan har mindre resurser. Vidare i resultatet synliggörs det att barn är resurser för varandra samt barnen har rättigheter för att vara delaktiga i sitt eget lärande. Både förskolor arbetar effektivt med att barnen ska vara delaktiga i deras lärande. Skillnaden är att förskolor arbetar olika för att nå målet med barns delaktighet och påverkan på sitt lärande. Ytterligare visas det att förskolorna har olika utmaningar inom ämnet språkutveckling. Den mångkulturella förskolan har fler utmaningar som exempelvis, olika språknivåer hos barn, barns modersmål och kommunikation. Däremot i den etniska svenska förskolan visar resultatet på att de har en utmaning inom språkutveckling där det handlar om kommunikation med vårdnadshavare.

Denna studie syftar till att synliggöra förskollärares beskrivningar kring utmaningar och strategier i samverkan med vårdnadshavare som har begränsad förståelse i svenska språket och annan kulturell bakgrund än svensk. Studien undersöker den informella kommunikationen i hallen på förskolan. För att uppnå syftet utgår studien från två frågeställningar: Hur beskriver förskollärare utmaningar vid samverkan i hallsituationen med vårdnadshavare på en förskola med mångfald avseende språk och kultur? Vilka strategier beskriver förskollärare som användbara för att vid hämtning och lämning i hallen skapa förståelse mellan förskolläraren och vårdnadshavare som har begränsad förståelse i svenska språket och en annan kulturell bakgrund än svensk? Metoden som tillämpas är kvalitativ intervjustudie. Resultatet visar att förskollärarna anser att det finns utmaningar i samverkan med vårdnadshavare som har annan kulturell bakgrund än svensk och där språkförbistringar förekommer. Dessa utmaningar grundar sig i kommunikativa problem och kulturkrockar. Däremot beskriver förskollärarna flera strategier för att bemästra utmaningarna. Några strategier som resultatet präglades av är ett förhållningssätt baserat på nyfikenhet, förtroende och kompetens, visuell kommunikation, ett förenklat språk med vårdnadshavarna samt förskollärares förmåga att lära sig ord på vårdnadshavarnas språk. En till strategi som synliggjordes var att förskollärarna hade möjlighet att hämta en kollega på förskolan som behärskar flera språk. Strategierna beskrivs som användbara vid den informella kontakten i hallen

Foreign visitors to libraries often face cultural barriers when using the library. This study shows how librarians see the library as a meeting place in terms of intercultural and multicultural aspects. In previous studies, the focus has mostly been on library users, but there is a need to complete the gap regarding the role of library employees. The findings presented in the article are the result of a qualitative study. The empirical data was collected from semi-structured interviews with six library employees with experience in the multicultural and intercultural field. Putnam´s concepts of social capital and oldenburg´s concept of third place were used when analyzing and coding the material. The library as a third place and social capital was also used as a theoretical framework. The result shows that the library is both a multi- and intercultural place where the reception and activities of people with a different cultural background are important. At the state level, the results show that the working method is not written verbatim in the library plans and their described tasks are affected by this. Despite various differences in the libraries, the informants describe that they have cultural competence and some believe that they can always develop their competence further. They also believe that we live in a multicultural country where the library needs to be inclusive for all groups. The information obtained can be used for further research and consideration as to whether it reflects changes in the role of public libraries.

I denna studie undersöker jag hur förskollärare, som arbetar i både privata och kommunala förskolor i en mellanstor stad i Sverige, beskriver och resonerar kring sitt arbetssätt med nyanlända och flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet är att bidra med kunskap om språkutvecklande arbetssätt med nyanlända barn i förskolan. Studien presenterar de utmaningar som möter personal i förskolan när det gäller barns trygghet, kommunikation, deltagande och även när det gäller omsorg och lärande i förskolan. Metoden som jag använde till datainsamling var semistrukturerade intervjuar med förskollärarna från olika förskolor. Intervjuerna skedde skriftlig via mejlet och muntlig via Zoom. Både svensktalande förskollärare och förskollärare som har svenska som sitt andra språk intervjuades. Detta för att samla in olika synpunkter och perspektiv på arbetet med nyanlända barns språkutveckling. Studien fokuserar på arbetet med nyanlända barn med fokus på transpråkande, kultur och interkulturalitet. Avsikten är att veta hur mångfalden påverkar arbetet i förskolan. Det insamlade materialet har analyserats. Resultatet visar att pedagogerna anser sig arbeta på ett inkluderande förhållningssätt genom att lyfta alla språk och kulturer som finns i barngruppen. Pedagogerna resonerade kring möjligheter och utmaningar som de har i förskolan. Möjligheterna enligt förskollärarnas resonemang ligger i att pedagogerna som har samma modersmål underlättar arbetet med flerspråkighet i förskolan. Utmaningarna är svårigheter i att få tillgång till logopeder och specialpedagoger samt att det fattas tydliga riktlinjer i läroplanen om arbetet med nyanlända barns språkutveckling. Pedagogerna beskriver att de använder sig av både verbala och icke verbala kommunikationssätt i samspelet med nyanlända barn. Nyckelord: Nyanlända barn, förskola, förskollärare, språk

Detta arbete har som syfte att belysa och diskutera lärares undervisning i idrott och hälsa utifrån ett interkulturellt perspektiv. Det handlar om lärares tankesätt om att arbeta inkluderande, och hur ett interkulturellt klassrum kan se ut med utgångspunkt för elever på högstadiet och gymnasiet. Arbetets frågeställning är följande: Hur arbetar idrottslärare för att skapa en inkluderande miljö för elever med olika kulturella bakgrunder? En systematisk informationsinhämtning har resulterat i att 12 primärkällor har använts. Dessa källor har sammanfattats och granskats för att på så sätt kunna ge svar på arbetets frågeställning. I empirin ingår svenska och internationella studier, avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att lärare behöver mer kunskap om hur man ska arbeta för att alla elever ska känna sig inkluderade. Vidare behövs mer utbildning för blivande lärare, men även för all personal som är verksamma i skolan. Bland annat kan lärare införa mer samarbetsövningar, blanda elever från olika kulturer och låta dem utbyta erfarenheter med varandra, lärare bör även få mer kunskap om elevers olikheter och på så sätt acceptera dessa. Detta sker genom att ha öppen kommunikation mellan lärare och elever. Med denna kommunikation känner sig elever sedda och hörda vilket bidrar till ett bättre klassklimat. Slutsatsen är att idrottslärare kan göra mycket för att gynna interkulturalitet och låta ämnet idrott och hälsa vara en brobyggare, genom att skapa gemenskap i undervisningen och visa på samband och lärande för eleverna.

The aim of this study was to explore how social workers describe their experiences with using sign language interpreters in meetings with deaf or hard of hearing clients, and which procedures they follow in booking and using sign language interpreters. The study also examines if prior knowledge of and insight about deaf people and sign language affect the meeting, and if so, in what way. Data was collected by interviewing five case managers in two Swedish municipalities. The data was analysed by using the theoretical framework of intercultural communication, intercultural competence and language discordance. The results of the study suggest that prior knowledge and understanding could be helpful for the case managers in the meeting with a deaf client. The results also show that the case managers have different understandings of their organizations' procedures regarding booking and usage of interpreters, and some of them find the lack of available procedures to be problematic. Some of the case managers describe the use of interpreters in terms of  justice and a means to ensure the client's civil rights.

In this study I have used action research to analyse my own teaching in religious studies in two classes from upper secondary school. The study is based on seminars where students discuss the meaning of life. The purpose is to investigate whether conversations of that kind can be used as a basis for assessment, or whether they can be motivated in another way. Previous research shows that the objective religious didactics tends to create a distance between the students and the religions they study, and that a secular discourse can often be discerned in many Swedish classrooms. Intercultural religious didactics has an inclusive ambition and the aim is to create both understanding and tolerance for religious expressions. In my study, I see that it is difficult to combine conversations about one's own understanding of life with the knowledge requirements, on the other hand, there are other goals that could motivate such conversations though. The reliability of the study is characterized by the fact that the result is a consequence of my professional skills and the relationship between me and the students.

In this essay the use of pronouns in educational textbooks teaching Swedish languagehistory, intended for compulsory school (grade 7–9) is examined, the purpose beingto investigate the aspect of interculturality in the texts. The questions asked are:What interpersonal meaning is mediated in the texts, and in what way is thismeaning compatible with an intercultural approach? To answer these questions ananalysis of the use of personal pronouns is carried out, aimed at the interpersonalmetafunction within the framework of Systemic Functional Grammar. Three printedand one digital textbook are examined. The analysis shows that the textbooks to someextent use an address that promotes interculturality, and at the same time tend toreproduce the perception of a Swedish us and a foreign them.