Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa kunskap om rollen som lärarens interkulturella kompetens spelar i samhällskunskapsämnets medborgarfostrande uppdrag. Genom att belysa medborgarfostrande uppdraget som skolan har, identitet och språk samt interkulturell kompetens påverkan på inkludering redogör denna kunskapsöversikt för forskningen som finns inom ämnet. Det presenteras att teori skiljer sig från praktik vad gäller mål om inkludering, styrdokumentens implementering är ett sådant exempel i svensk skola. Vidare presenteras att identitet och språk är centrala i frågan om inkludering i klassrummet samt att lärarens interkulturella kompetens har en påverkan på elevers upplevelse av inkludering. Vidare presenteras ett forskningsgap där möjlighet för vidare forskning finns

Att lära sig ett nytt språk är mer än att lära sig tala eller behärska grammatiken, att lära sig ett språk är även att möta och förstå kulturen som språket förmedlar. I detta arbete undersöks vilken bild av den spanska kulturen ur ett antropologiskt och estetiskt perspektiv som läroboken ¡Qué bien¡ förmedlar. Här undersöks även om det är kultur ur ett antropologisk eller estetiskt perspektiv som framträder mest i ¡Qué bien¡ Analysen av texten i den valda boken sker utifrån en postkolonialistisk teoriram, även om teorin är omtvistad och omdebatterad. Analysens syfte är att ta reda på vilken bild boken ger av, och på vilket sätt spansktalande kulturer framträder i boken. Ur den antropologiska aspekten analyseras läromedlet med hjälp av analyskategorierna: skolkultur, matkultur, arbete, levnadsvillkor, umgänge med vänner och familjen, seder och bruk, sport och fritid. Ur den estetiska aspekten analyseras boken med hjälp av kategorierna: musiken, konst, litteratur, film, teater, dans. / Learning a new language is more than learning to speak or master the grammar, learning a language is also about meeting and understanding the culture that language conveys. This work examines the image of Spanish culture from an anthropological and aesthetic perspective provided by the book ¡Qué bien¡. It is also examined here whether it is culture from an anthropological or aesthetic perspective that appears most in ¡Qué bien¡ the analysis of the text in the selected book is based on a post colonialist theoretical framework, although the theory is disputed and debated. The purpose of the analysis is to find out what image the book gives, and how Spanish-speaking cultures appear in the book. From the anthropological aspect, the teaching material is analyzed using the analysis categories: school culture, food culture, work, living conditions, socializing with friends and family, customs, sports and leisure. From the aesthetic aspect, the book is analyzed using the categories: music, art, literature, film, theater, and dance.

Det har under de senaste åren anlänt ett stort antal av person som invandrat till Sverige. Landet har påverkats på många olika sätt. Ett av de är den påverkan som skett på den svenska skolan. Skolorna runt om i landet har tagit emot en mängd nyanlända elever. För dessa elever har skolan varit en nyckel till framförallt introduktionen till samhället. Många av eleverna kommer ifrån länder där samhället inte är uppbyggt som det svenska, framförallt gällande Samhällskunskapen, historien, geografin och religionen. Syftet med denna studie är att undersöka hur det svenska samhället introduceras för nyanlända elever i grundskolans årskurs 4–6. Studien stöds av kvalitativa intervjuer med två lärare samt åtta elever på en skola där en fältstudie har utförts. Undersökningen visar att skolan genom introduktionsklassen introducerar eleverna för det svenska språket. När eleverna behärskar språket, introduceras även andra skolämnen såsom de samhällsorienterade ämnena samhälls-kunskap, religion, historia och geografi.Då studien är kvalitativ och utförd på endast en skola, är vi medvetna om att resultatet endast gäller denna skolan och inte går att generalisera. Vikten för oss har legat i att få en inblick av hur det kan se ut med. / In recent years, a large number of people have immigrated to Sweden. The country has been affected in many different ways. One of them is the influence that has taken place on the Swedish school. The schools around the country have received a number of newly arrived students. For these students, the school has been a key to especially the introduction to society. Many of the students come from countries where society is not built up as the Swedish, especially regarding the Social Sciences, history, geography and religion.The purpose of this study is to investigate how Swedish society is introduced to newly arrived pupils at the compulsory school year 4–6. The study is supported by qualitative interviews with two teachers and eight students at a school where a field study has been carried out. The survey shows that the school introduces the students to the Swedish language through the introduction class. When the students master the language, other school subjects are also introduced, such as the social-oriented subjects of social knowledge, religion, history and geography.Since the study is qualitative and performed at only one school, we are aware that the result only applies to this school and cannot be generalized. The importance for us has been in getting an insight on how it can look like.

I en mångkulturell skolkontext är det viktigt att lärarna tillämpar ett interkulturelltförhållningssätt för att alla elever ska få tillgång till en likvärdig skolgång. Syftet meddenna studie är att få fördjupad förståelse för det interkulturella kontra detmonokulturella förhållningssättet i svenskundervisningen för andraspråkseleversutveckling i det svenska språket. Arbetet har avgränsats till att undersöka vilketförhållningssätt som är det mest dominerande, samt på vilket vis förhållningssättenframställs under intervjuerna, vilken inverkan informanterna uppfattar att detmonokulturella kontra det interkulturella förhållningssättet har på andraspråkseleversandraspråksutveckling och vilka förutsättningar de upplever att de har, och behövs, föratt uppnå ett interkulturellt arbete. Jag antog en kvalitativ metodansats genom åttasemistrukturerade intervjuer, med fyra rektorer och fyra svensklärare. Materialetanalyserades genom närläsning och en abduktiv ansats antogs. De teoretiskautgångspunkterna och begrepp som studien grundas i är det sociokulturella perspektivet,Cummins teori om andraspråksutveckling samt det monokulturella och detinterkulturella förhållningssättet. Resultatet visar att det monokulturellaförhållningssättet är det mest dominerande, men att det finns en strävan efter atttillämpa ett interkulturellt förhållningssätt. Informanterna beskriver det interkulturellaförhållningssättet som det mest gynnsamma för andraspråkselevers utveckling isvenska, men de ansåg att de inte hade förutsättningar att tillämpa det. Deförutsättningar som poängterades var segregationens påverkan, organisationens fokus,kompetensen hos personalen samt den svenska skolans struktur. Slutsatsen som dras äratt segregationen är den största skillnaden och hindret för det interkulturella arbetetsamt att lärare behöver mer kompetens inom detta ämne för att någon utveckling skaske. Det krävs en interkulturell kompetens och det räcker inte med en medvetenpersonal med goda ambitioner.

Utvecklingsarbetet syftar till att utveckla elevernas upplevelse av självtillit och samhörighet genom att använda interkulturell bildpedagogik som verktyg på fritidshemmet. Enligt skolledningen behöver fritidshemmets verksamhet struktureras upp. De ser att många av eleverna som finns på fritidshemmet inte har denna struktur och trygghet med sig från hemmen. Därför anser skolledningen att det är extra viktigt att eleverna får uppleva detta på fritidshemmet. Vi lät elevernas bilder avspegla deras bild av samhället de lever i. Aktionsforskning användes som metod för detta interkulturella bildprojekt som pågick under fem veckor. Det var femton elever från årskurs två som deltog. Bildprojektet planerades och utfördes vid nio tillfällen där eleverna fick skapa varsitt hus utifrån bilder tagna av hus som finns i skolans närområde. Tillsammans byggde de ett litet samhälle.Vi vill att eleverna ska få en förståelse för att vi alla är en del av vårt samhälle, våra erfarenheter och bakgrunder utvecklar vårt gemensamma samhälle. Eleverna och fritidshemmets personal intervjuades i fokussamtal i början av bildprojektet. Projektet dokumenterades genom ljudupptagningar av en fokusgrupp med personalen, fotografier av elevernas alster samt fältanteckningar. Intervjuerna visade att eleverna och personalen upplever fritidshemmet på olika sätt. Personalen anser att det kan vara ett tufft klimat, men eleverna upplever att de hjälper varandra. Resultatet av det genomförda utvecklingsarbetet visar att det finns ett tydligt behov av styrda aktiviteter. Vi såg att eleverna uppskattade interkulturell bildpedagogik. Det bidrog till att eleverna fick uppleva självtillit samt samhörighet på fritidshemmet. Eleverna var stolta över det de hade skapat tillsammans. / The‌ ‌development‌ ‌work‌ ‌aims‌ ‌to‌ ‌develop‌ ‌and‌ ‌strengthen‌ ‌the‌ ‌students'‌ ‌self-confidence‌ ‌as‌ ‌ well‌ ‌as‌ ‌the‌ ‌experience‌ ‌of‌ ‌belonging‌ ‌by‌ ‌using‌ ‌intercultural‌ ‌art‌ ‌education‌ ‌as‌ ‌a‌ ‌tool‌ ‌in‌ ‌ swedish‌ ‌after school.‌ According to the scool management,  the swedish after-school needs to be more structured. They have found many of the students who are there do not have this structure and security with them from home. Therefore, the school management believes that it is extra important for the students to experience this at the swedish after school. We‌ ‌used‌ ‌action‌ ‌research‌ ‌as‌ ‌a‌ ‌method‌ ‌for‌ ‌this‌ ‌intercultural‌ ‌art‌project‌ ‌that‌ ‌lasted‌ ‌for‌ ‌five‌ ‌weeks.‌ ‌There‌ ‌were‌ ‌fifteen‌ ‌students‌ ‌from‌ ‌second grade ‌registered.‌The‌ ‌art‌ ‌project‌ ‌was‌ ‌planned‌ ‌and‌ ‌executed‌ ‌on‌ ‌nine‌ ‌occasions‌ ‌where‌ ‌the‌ ‌students‌ ‌could‌ ‌create‌ ‌their‌ ‌own‌ ‌house‌ ‌based‌ ‌on‌ ‌pictures‌ ‌taken‌ ‌of‌ ‌the‌ ‌houses‌ ‌located‌ ‌in‌ ‌the‌ ‌school's‌ ‌immediate‌ ‌surroundings.‌ ‌Together‌ ‌they‌ ‌built‌ ‌a‌ ‌small‌ ‌community‌. We want the students to have an understanding that we are all a part in the community, it is our expreciences and backgrounds that develope our common community.‌The‌ ‌students‌ ‌and‌ ‌the‌ ‌staff‌ ‌in‌ ‌the‌ ‌swedish‌ ‌after-school‌ ‌were‌ ‌interviewed‌ ‌in‌ ‌groups‌ ‌at‌ ‌the‌ ‌beginning‌ ‌of‌ ‌the‌ ‌project.‌ ‌The‌ ‌project‌ ‌was‌ ‌documented‌ ‌through‌ ‌audio‌ ‌recordings‌ ‌of‌ ‌the‌interview‌ ‌with‌ ‌the‌ ‌staff,‌ ‌photographs‌ ‌of‌ ‌the‌ ‌student’s‌ ‌arts‌ ‌and‌ ‌field‌ ‌notes.‌ The‌ ‌interviews‌ ‌showed‌ ‌that‌ ‌students‌ ‌and‌ ‌staff‌ ‌experienced‌ ‌the‌ ‌swedish‌ ‌after-school‌  ‌in‌ ‌different‌ ‌ways.‌ ‌The‌ ‌staff‌ ‌thinks‌ ‌it‌ ‌can‌ ‌be‌ ‌a‌ ‌though‌ ‌climate,‌ ‌but‌ ‌the‌ ‌students‌ ‌feel‌ ‌that‌ ‌they‌all‌ ‌help‌ ‌each‌ ‌other.‌ ‌The‌ ‌result‌ ‌of‌ ‌the‌ ‌complete‌ ‌development‌ ‌work‌ ‌shows‌ ‌that‌ ‌there‌ ‌is‌ ‌a‌ ‌clear‌ ‌need‌ ‌for‌ ‌controlled‌ ‌activities.‌ ‌We‌ ‌found‌ ‌that‌ ‌the‌ ‌students‌ ‌appreciated‌ ‌intercultural‌ ‌art‌-education.‌ ‌It‌ ‌helped‌ ‌the‌ ‌student‌ ‌to‌ ‌experience‌ ‌self-confidence‌ ‌and‌ ‌belonging‌ ‌at‌ ‌the‌ ‌swedish‌ ‌after school.‌ ‌The‌ ‌students‌ ‌were‌ ‌proud‌ ‌of‌ ‌what‌ ‌they‌ ‌had‌ ‌created‌ ‌together

Kurs- och läroplaner styr svensk skolas syfte, mål och innehåll. Vår nuvarande läroplan Lgr11 är en lärares främsta styrdokument och jag har velat undersöka vad som står i denna skrivelse avseende kultur med utgångspunkt i moderna språk med fokus på tyska. Den nationella och internationella diskursen kring kultur och språk har ändrats under åren och alltmer kommit att handla om interkulturell kompetens. Frågan är då vad som står i styrdokumenten avseende interkulturell kompetens och hur den ska uppnås. Syftet är att se hur styrdokumenten kan tolkas utifrån denna frågeställning. Jag har gjort en kvalitativ textanalys av den övergripande läroplanen, kursplanen för moderna språk samt kommentarerna till kursplanen. Analysen av texterna är gjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Jag har funnit att i de undersökta texterna syns en tydlig strävan efter att elever uppnår interkulturell kompetens. Det finns en vision om att elever blir interkulturellt kompetenta medborgare i en global värld. Med utgångspunkt i elevers egna erfarenheter och villkor ska den kulturella kompetensen leda till ökad förståelse och medmänsklighet både nationellt i vårt mångkulturella samhälle och internationellt. Genom att våga göra sin röst hörd på målspråket och genom interkulturell medvetenhet som utgår från demokrati och solidaritet kan eleven interagera och mötas i samhälls- och kulturlivet internationellt.

Sweden is a country which has a diverse and multicultural population, stemming from a high immigration to the country. This diverse population is reflected in the student bodies of classrooms around the country and provide an arena for different cultures to interact. Classes are usually grounded in textbooks and therefore it becomes vital to use inclusive textbooks that further intercultural understanding. This study aims to study social science textbooks from 1960-2011 and study how they define Swedishness and handle different cultures. It also aims to answer how the books relate to their respective curricula with a focus on intercultural learning. The study is based on discourse analysis and analyses the textbooks with relation to intercultural learning, Said’s theory of orientalism and Fanon’s theory of otherness. The books chosen for the study are a grade 7-8 book from 1967, the rest are high school books from 1967, 2004 and 2011. They were chosen due to being used during different curricula and therefore give a historic perspective on social science textbooks contents. The study found that the two older books defined Swedishness in a very static way based on skin color, language, etc, whilst the two newer books had a more fluid definition of Swedishness and how it is ever changing depending on the Swedish population. The two older books only had a small portion dedicated to dealing with international problems and other cultures and gave a shallower description lacking larger context compared to the newer ones. This was further reflected in their respective curricula with the newer having a larger focus on creating understanding between groups.

Nyanlända elever är, på grund av sin särskilda levnadssituation som är full med stress och oro, i akut behov av trygghet och förståelse i deras vistelse i skolan. Mitt syfte med denna studie är att vända uppmärksamheten mot de väsentliga faktorerna, som inverkar på förberedelseklassens pedagogiska process i kombination med skolledningens insatser. Kvalitativa observationer och intervjuer med förberedelseklassens lärare och elever har varit underlag för min undersökning. Resultaten är att den sociala interaktionen mellan förberedelseklassens lärare och elever å ena sidan och mellan dessa och resterande skolans personal och elever å andra sidan, har stor påverkan på nyanlända elevers psykiska mående, som i sin tur har sin påverkan på dessa elevers studiemotivation. I mottagandet av nyanlända elever som lever under speciella omständigheter krävs det av skolledningen åtgärder för ett gott bemötande för dem. Lärarkompetensen bör utvecklas så att det kan täcka de nyanlända elevernas behov.

Syftet med detta utvecklingsarbete har varit att skapa en pedagogisk planering, riktad mot årskurserna 1-3, med utgångspunkt i det stoff som det historiska Uppåkra erbjuder. Arbetet har initierats på uppdrag av Uppåkra Arkeologiska Center (UAC), och planeringen är tänkt att kunna erbjudas av UAC till de skolklasser som intresserar sig för Uppåkra, och som vill arbeta vidare med området i klassrummet. I samtal med våra kontaktpersoner på UAC valde vi att rikta in oss på de arabiska silvermynt som arkeologerna funnit i samband med utgrävningarna vid Uppåkra. Vi kände att denna nisch gav oss bra möjligheter för att inkorporera och arbeta med de pedagogiska inriktningar Viktigt för oss var att inkludera den interkulturella pedagogiken i planeringen, samt att utnyttja den geografiskt lokala historien för att nå ut till den mer globala historien. Vår strävan var att via planeringen kunna främja ett adekvat och aktuellt historiemedvetande, genom att via interkulturell pedagogik peka på historiska kulturmöten och tidiga former av globalisering.Efter att ha utformat en pedagogisk planering kring den centrala inriktningen – arabiska silvermynt – insåg vi snabbt att resultatet behövde kompletteras med ytterligare lektionspass. Således valde vi att expandera den pedagogiska planeringen, för att inkludera en två relaterade och grundläggande aspekter. Därmed tillkom två lektionspass, som behandlar hur arkeologi fungerar och vad det har för betydelse för historien, samt en övergripande introduktion av det historiska Uppåkra.

This study aims to explore course literature in civic didactics and analyze which aspects of intercultural pedagogical competence are defined in the course material as well as how it could be implemented in civic education. The analysis deconstructs the term 'intercultural pedagogical competence' into two critical understandings: interculturalism and multiculturalism. The study demonstrates both the similarities and critical disparities between interculturalism and multiculturalism, in an attempt to further the understanding of intercultural pedagogical competence. To examine the study objective, the method conducted was qualitative text analysis. The material consisted of six separate publications related to civic didactics chosen from the syllabi of two Swedish university programs for upper-secondary school teachers. Based on a review of the course literature, the results suggest that various aspects related to intercultural pedagogical competence were included in the literature, while not in all of the publications examined. Furthermore, it is suggested by the course literature that intercultural pedagogical competence can be implemented in civic education through critical thinking, democratic education, or by associating the educational content to the students' own experiences.