Syftet med denna narrativa studie är att beskriva och förstå upplevelsen av hur unga svarta kvinnors identiteter kan utformas i mötet med andra människor i Sverige. Därför används begreppet intersektionalitet för att belysa skillnader mellan sociala kategoriseringar så som “ras”, klass, religion och etnicitet i identitetsskapande. Identitet formas kontinuerligt beroende av situation och i samspel med andra människor. Studien bygger på en kvalitativ ansats med tolv semi-strukturerade intervjuer med svenskfödda svarta kvinnor i åldern 20–30. Studiens resultat visade att samtliga intervjupersoner upplevde en form av utanförskap, bristande representation i media, fördomar i mötet med omgivningen och en svag tillhörighetskänsla till samhället. De flesta av respondenterna upplevde marginalisering till följd av deras hudfärg, klädsel, klasskillnader samt religionstillhörigheter. Samtliga respondenter upplevde att deras olika intersektioner av identiteter i det svenska samhället skapar svårigheter för identitetsskapandet, på grund av att samspelet av olika sociala kategoriseringar förstärker en strukturell makthierarki. Resultatet framhäver även en positiv frihet i att uppleva sig tillhöra flera identiteter samtidigt. / The purpose with this narrative study is to describe and understand how the experiences of young black women’s identities can be shaped through interactions with other people in Sweden. The term intersectionality is therefore used to highlight differences between social categories such as race, class, religion and ethnicity in the construction of identity. The identity is formed continuously depending on the situation and within interactions with other people. This study is based on a qualitative approach with twelve semi-structured interviews conducted with black females between the ages of 20-30 born in Sweden. The results of this study revealed experiences of exclusion, lack of representation in media, prejudices in the surroundings and a weak sense of belonging to the society among the participants. Most of the participants experienced marginalization, because of their skin complexion, clothing, class differences and religious identity. All the participants experienced that their different intersecting identities in Swedish society creates difficulties for identity construction, due to the interplay of different social categories which reinforces a structural power hierarchy. The results also illustrate a positive sense of freedom in the experience of belonging to various identities at the same time.

I förskolan idag sjungs det sånger av nyare och äldre karaktär där synen på barn genomsyrar texterna i sångerna. Det finns dock inte särskilt mycket forskning kring vad som sjungs och varför. Denna studie har som syfte att jämföra synen på barn i musik, genom att jämföra sånger som sjöngs under perioden då barnstugeutredningen ägde rum i Sverige och sånger som sjungs idag. Inledningsvis kommer jag att ge en kort introduktion till vad som inspirerat mig till att skriva denna studie och ge en övergripande genomgång av förskolans historia. Metoden som jag har använt mig av är kvalitativ, där jag gjort ett urval av tio sånger som har analyserats utifrån föreställningar av genus och etnicitet i synen på barn. I analysdelen problematiserar jag de sånger som valts för studien och normerna som reproduceras i dem genom olika teoretikers genus- och etnicitetsperspektiv. Det kommer att ges en definition av begreppet intersektionalitet som även kommer att användas i analysdelen. Resultatet i studien visar en hel del normer som reproduceras genom sånger. Diskussionsdelen ger sedan förslag på potentiella förändringar för att förskolan ska uppfylla de krav som står i läroplanen.

In this essay I make a narrative analysis, based on the book A Game of Thrones and the tv-series Game of Thrones, about how the relationships between the characters Daenerys Targaryen and Khal Drogo, as well as Daenerys and Viserys, are portrayed in different ways between the versions. I analyze how these differences relate to intersectionality and sexuality, and how the perception is affected on the relationships based on the narratology of the book, towards the tv-series. Since Daenerys has her own chapters in the book, and not Viserys or Drogo, I will in that version base my analysis from her perspective. While from the tv-series, I base my analysis from picture sections, for example, with focusing on the characters and how their emotions can be portrayed, as well as the background music. The relationship between Daenerys and Viserys shows the power play between them, while her relationship with Drogo shows how she gets oppressed, and how she then uses this to her own advantage to gain power. And I show in the analysis when Daenerys tries to save women from sexual violence, which ultimately leads to her losing her power. / I denna uppsats gör jag en narrativ analys, där jag utgår från boken A Game of Thrones och första säsongen av tv-serien Game of Thrones, om hur relationerna mellan karaktärerna Daenerys Targaryen och Khal Drogo, samt Daenerys och Viserys, framställs på olika sätt mellan versionerna. Jag analyserar hur dessa skillnader förhåller sig till intersektionalitet och sexualitet, samt hur synen på relationerna påverkas utifrån narratologin i boken, gentemot tv-serien. I analysen utgår jag från Daenerys perspektiv i boken, då hon har egna kapitel och inte Drogo eller Viserys. Däremot utgår jag från bildutsnitt i tv-serien, till exempel med fokus på karaktärerna och hur deras känslor kan gestaltas, samt bakgrundsmusiken. Relationen mellan Daenerys och Viserys visar maktspelet mellan dem, medan hennes relation till Drogo visar hur hon blir förtryckt och hur hon sedan använder detta till sin egen fördel för att få makt. Jag visar även i analysen när Daenerys försöker rädda kvinnor från sexuellt våld, som i slutändan leder till att hon förlorar sin makt.

Denna studies syfte är att undersöka hur konstruktionen av femininitet förändras i Disneys filmatiseringar av Aladdin producerade år 1992 och 2019. Utifrån detta syfte har frågeställningen formulerats till att identifiera likheter och skillnader mellan dessa två filmatiseringar gällande hur femininitet framställs hos den kvinnliga huvudkaraktären. Detta görs med ett intersektionellt perspektiv där Hirdman (1988) och Said (1978) används som teoretiska perspektiv. Undersökningen görs genom innehållsanalys och semiotisk analys som metod. Det huvudsakliga resultatet visar på både likheter och skillnader, där den betydande skillnaden är att den kvinnliga huvudkaraktären får en ökad jämställdhet. Likheter mellan filmerna är tydliga då kvinnan framställs utifrån det klassiska kvinnliga kroppsidealet. Slutsatsen blir att en förändring går att identifiera inom området genus då den kvinnliga huvudkaraktären tillskrivs nya egenskaper, som tidigare tillhört mannen. Trots detta, är beroendet av en man fortfarande tydligt. I versionen från 2019 finns fortfarande en tydlig separation mellan öst och väst, där öst framställs som avvikande och annorlunda i jämförelse med väst. / The purpose of this study is to analyze how the construction of femininity changes in Disney's filmizations of Aladdin produced in 1992 and 2019. Based on this purpose, the question has been formulated to identify similarities and differences between these two filmizations regarding how femininity is portrayed in the female main character. This is done with an intersectional perspective where Hirdman (1988) and Said (1978) are used as theoretical perspectives. The study is done through content analysis and semiotic analysis as a method. The main result shows both similarities and differences, where the significant difference is that the female main character is given increased gender equality. Similarities between the filmizations are visible when the female main character is portrayed with the classic female body ideal. The conclusion is that a change can be identified in the area of gender when the female main character is attributed to new traits, which previously belonged to the male. Despite this, the dependence of a man is still evident. In the 2019 version there is still a clear separation between east and west, where east is described as different compared to the west.

This study makes an attempt to understand and theorize lesbian parenthood focusing on the non-birth mother. Someone who has not got much exposure in society not academia, so the study tries to analyse these women's experiences of becoming a mother and continuously living as one in the swedish society. This has been conducted through interviews with three informants, who all define themselves as women and mothers living in a same-sex relationship. The thesis explores these women's experiences through two perspectives,  intersectionality and social constructivism, and being analysed by the concept comprehensible parenthood. The study has shown through the experiences of the informants that they face other struggles as parents than those following a normative parenthood. Furthermore, the analytical tool intersectionality has shown that the concept parenthood could be seen as a spectrum, which depicts a diversity among the informants in this study and other parents in the swedish society.

Syftet med studien är att undersöka likheter och skillnader på hur personer med olika könsidentiteter ser på fenomenet våld i nära relation. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: Vad är våld enligt människor som identifierar sig med olika kön och i vilken utsträckning är människor med olika könsidentiteter utsatta för våld i nära relation. Tidigare studier visar att det finns en utsatthet för våld i nära relation bland både kvinnor och män och att utsattheten mellan könen ser olika ut. Teoretiskt utgår studien från ett feministiskt och intersektionellt perspektiv. Studien är gjord med en kvantitativ metod där en digital enkät besvarats av 136 personer. I enkäten gavs möjlighet för respondenterna att ge mer utvecklade svar i en del öppna frågor för att tillföra en del kvalitativt material till studien. Resultatet visar att det finns skillnader både i vad man anser är våld och hur utsattheten ser ut mellan olika könsidentiteter. Studiens slutsats är att det finns en utsatthets bland respondenterna och det framkommer vad de anser ska definieras som våld i nära relation. Respondenterna tycker det är ett problem som borde uppmärksammas mer och att det inte finns tillräckligt med hjälp att få om man är utsatt.

Det finns olika sätt att redogöra för social ojämlikhet i dagens samhälle. Studien belyser människors uppfattningar och föreställningar om begreppet allas lika värde för att främja förståelse för social ojämlikhetens omfattning i det svenska samhället. Utöver det, är uppsatsens syfte att studera dessa uppfattningar och föreställningar i relation till intersektionen av genus, ras och religion. Materialet till studien insamlades genom ostrukturerade kvalitativa intervjuer. Informanternas uppfattningar och föreställningar om social ojämlikhet baseras i stor utsträckning på förekomsten av sociala identiteter. Genom dessa sociala identiteter upplever vissa människor ojämlikhet. Religion visar sig vara den mest dominanta aspekten när det kommer till vad som påverkar människors uppfattning om begreppet allas lika värde. I intervjuerna kom det även fram att segregation är en avgörande faktor för ojämlikhet och social skiktning. Detta bidrar till en permanent skiljelinje mellan "vi" och "de" eller till uppfattningen om vad svenskhet och invandrarskap innebär. Studiens resultat visar att det finns ett behov för människor att vara mer medvetna om social identitetsbaserad ojämlikhet och att de borde vara mer öppna för religioner som inte passar in i den svenska kulturen, där religion och kultur hänger samman.

Det krävs mod för att våga avvika från normen! är en kvalitativ studie med abduktiv ansats som baseras på teorier samt empiri genom intervjuer. Studiens syfte är att studera hur LVU-hem hanterar problematik som kan uppstå då de placerade tillhör HBTQI+-gruppen. Ämnet om HBTQI+ och LVU är en stor kunskapslucka. Fokuset har medvetet legat på HBTQI+ samt på gruppen flickor som vistats på LVU-hem. Studien utgår från följande frågeställningar; Hur hanterar LVU-hemmen problematik som kan uppstå vid placeringar då de placerade tillhör gruppen HBTQI+? På vilket sätt riskerar HBTQI+-gruppen att löpa större risk för diskriminering än andra placerade? samt vilken medvetenhet finns inom LVU-hem rörande HBTQI+-ungdomar vid placeringar? Studien bidrar med ökad förståelse och kunskap inom HBTQI+. Det empiriska materialet bygger på semistrukturerade intervjuer i enkät-format där de sex deltagarna är personal som har eller för närvarande arbetar på LVU-hem i Sverige. Studien utgår ifrån intersektionalitetsteorin som ramverk, men studien använder sig även av genusteorin samt queerteorin som grund. I resultatet presenteras studiens empiri vilket tyder på att det saknas kunskap om HBTQI+ inom personal på LVU-hem och att hantering av problematiken samt medvetenheten behöver utvecklas. Exempel på problematik som har framkommit är att transungdomar ofta hamnar mellan stolarna på grund av den heteronormativa vården. Empirin jämförs i sin tur med tidigare forskning där likheter finns inom bemötandet av HBTQI+-personer, negativa upplevelser av att tillhöra HBTQI+-gruppen samt de problem och risker som kan uppstå när kunskapen om HBTQI+ är bristfällig. I slutdiskussionen diskuteras empirin i relation till valda teorier vilket belyser komplexiteten inom att vara LVU-placerad och dessutom tillhöra HBTQI+-gruppen.

I den här uppsatsen utforskas en jämställdhetsdiskurs i en kommunal översiktsplan. Den studerade kommunen är Kiruna kommun i Norrbottens län. Syftet med uppsatsen är att med ett intersektionellt perspektiv analysera hur en jämställdhetsdiskurs kan skapas i en kommunal översiktsplan samt att diskutera hur detta kan bidra till att (re)producera makt-, över- och underordningar i samhället. Syftet uppfylls med hjälp av tre frågeställningar: Vilka förbindelser mellan sociala kategoriseringar och planeringsområden kan identifieras i jämställdhetsdiskursen? Vad karaktäriserar de förbindelser som kan identifieras i jämställdhetsdiskursen? Hur kan dessa förbindelser förstås utifrån ett intersektionellt maktperspektiv? I uppsatsen görs en diskursanalys med utgångspunkt i Laclau och Mouffes diskursteoretiska begrepp diskurs, artikulation, moment, nodalpunkt, det diskursiva fältet, element, flytande signifikanter och ekvivalenskedjor. Analysen visar på komplexa relationer mellan olika sociala kategoriseringar av individer och olika planeringsområden i översiktsplanen samt hur och vilka betydelser dessa fyller jämställdhetsdiskursen samt begreppet jämställdhet med. Det diskursteoretiska ramverket bidrar till att skapa förståelse för dessa komplexa relationer genom att ekvivalenskedjor kan formuleras och att jämställdhetsdiskursens form och innehåll därmed kan analyseras. Analysen behandlar också vilka element som får sin slutliga betydelse i översiktsplanen och varför samt hur förbindelserna mellan sociala kategoriseringar och planeringsområden sker. Analysen och diskussionen visar vidare, genom några exempel, på relevansen av intersektionella analytiska ansatser samt hur jämställdhetsdiskursen skulle kunna (re)producera maktrelationer i det samhälle där diskursen rör sig och hur detta kan bidra till att vissa (grupper av) människor privilegieras medan andra exkluderas. / In this degree project a gender equality discourse is explored in a comprehensive plan adopted in the Swedish municipality of Kiruna, located in Norrbotten county. The purpose of this degree project is to, with an intersectional approach, analyse how a gender equality discourse could originate in a comprehensive plan and subsequently discuss how the gender equality discourse could contribute to the (re)production of relations of power, superiority and subordination in society. These were the research questions: <li aria-level="1">Which associations between social categorisations and planning departments can be identified in the gender equality discourse? <li aria-level="1">What are the characteristics of the associations identified in the gender equality discourse? <li aria-level="1">How could these associations be understood based on an intersectional perspective of power? In this degree project a discourse analysis is made based on Laclau and Mouffes discourse theoretical concepts discourse, articulation, moment, nodal point, the discursive field, element, floating significant and equivalence chain. The analysis indicates complex relations between social categorisations and differing planning departments and which meanings the gender equality discourse and the concept of gender equality is being filled with in the comprehensive plan. The discourse theoretical framework contributes to a deeper understanding of these complex relations through the formulation of equivalence chains and therefore enables the possibility to analyse the gender equality discourse form and content, which elements acquire their definite meaning and why but also how the associations are made in the comprehensive plan. Furthermore, the analysis and the discussion indicate a few ways that the gender equality discourse could (re)produce power relations in the community where the discourse exists and how this could contribute to the privileging of some (groups of) individuals and the exclusion of others.

Denna studie undersöker hur kvinnor med utländsk bakgrund upplever möjligheter och svårigheter på vägen till en ledande position, samt hur kvinnor med utländsk bakgrund utövar sitt ledarskap inom välfärden. Studien analyserar kvalitativa intervjuer med åtta kvinnor på chefsposition i kommunal regi. Intervjupersonerna är födda mellan 1970 - 1980 talet i Europa. Samtliga har genomgått svensk skolgång och har akademisk examen. Resultatet visar på varierande upplevelser av svårigheter och möjligheter de mötts av på vägen, där en framträdande svårighets faktor var bristande socialt kontaktnätverk, och att intervjupersonerna upplevt svårigheter deras utbildning och kompetens inte tillvaratagits som kan ha hämmat deras utveckling och karriärmöjligheter. Intervjupersonernas drivkraft och utbildning tycks ha varit framgångsfaktorer. Det tycks skett en förändring inom ledarskapet där förmåga på tydlig kommunikation och mjuka värden att hantera varierande relationer tycks blivit det nya ledarskapet. / This study examines how women with a foreign background experiences of opportunities and difficulties on the way to a leading position, as well as how women with a foreign background exercise their leadership in welfare. The study analyzes qualitative interviews with eight women in managerial positions under municipal auspices. The interviewees were born between the 1970s and 1980s in Europe. All have completed Swedish schooling and have an academic degree. The results show varying experiences of difficulties and opportunities they encountered along the way, where a prominent difficulty factor was lack of social contact network, and that the interviewees experienced difficulties their education and skills were not utilized that may have hampered their development and career opportunities. The interviewees' drive and education seem to have been success factors. There seems to have been a change in leadership where the ability for clear communication and soft values ​​to handle varying relationships seems to have become the new leadership.