Studiens syfte är att mot bakgrund av forskning om läsinlärnings- och läsutvecklingsmetoder belysa vilka olika val av läsundervisningsmetoder ett urval pedagoger gör med hänsyn till elever med läsinlärnings- och läsutvecklingssvårigheter. I studien fokuseras läsinlärnings- och läsutvecklingstraditionerna syntetisk och analytisk metod. I studien undersöks några pedagogers uppfattningar om val av läsinlärnings- och läsutvecklingsmetoder och undervisningsmaterial samt vilka möjligheter eller svårigheter pedagogerna uppfattar utifrån sitt arbetssätt med syntetisk eller analytisk metod i undervisningen av elever med lässvårigheter. Undersökningen är kvalitativ och bygger på ett intervjumaterial. Arbetets utgångspunkt tas i ett fenomenografiskt perspektiv och syftar till att visa pedagogernas uppfattningar. Våra frågeställningar är: vilket genomslag har de två didaktiska läsinlärnings- och läsutvecklingstraditionerna och hur kommer detta till uttryck i urvalet av läromedel som används av undersökningens pedagoger i undervisningen av elever med lässvårigheter? Vilka möjligheter eller svårigheter ser pedagogerna med att arbeta utifrån de olika metoderna syntetisk metod och analytisk metod när de undervisar elever med lässvårigheter? Resultaten som har framkommit är att respondenterna tillämpar inte endast syntetisk eller analytisk metod i undervisningen för elever med lässvårigheter, utan blandar metoder och ser möjligheter och svårigheter i metodernas användning och utformning. Studiens analys av respondenternas undervisningsmaterial tyder på att metoderna blandas. Flera av respondenterna reflekterar över elever med lässvårigheter, men det förekommer också en tydlig, nästan förutsägbar, form av resonemang beträffande standardeleven. Detta kan problematiseras eftersom det kan ha att göra med en formell ansvarsfördelning mellan specialläraren, specialpedagogen och läraren, eller med en osäkerhet i hur man betraktar och definierar elever med lässvårigheter.

No description available.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på aspekter som påverkar implementeringen i en förändringsprocess såsom kommunikation, delaktighet och ledarskap, verksamhetens kultur och förutsättningar. Hälso- och sjukvårdsorganisationer har ett ansvar i bedrivandet av evidensbaserad vård och förbättringsarbete ingår i distriktssköterskans arbetsuppgifter. Det finns även styrdokument och riktlinjer som ställer krav på verksamheter inom hälso- och sjukvård att de kontinuerligt säkrar och utvecklar kvalitén i vården. Syfte: Att undersöka vilka förutsättningar distriktssköterskor upplever sig behöva för att utföra förbättringsarbeten på vårdcentraler. Metod: Intervjustudie av kvalitativ design, åtta distriktssköterskor blev intervjuad. Data analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: De förutsättningar distriktssköterskorna ansåg sig behöva vid förbättringsarbeten resulterade i tre huvudkategorier: Tid för förbättring, Kulturen på arbetsplatsen och En organisation för förbättring. Sju underkategorier framkom: Tidsbrist, Tid som en resurs, Kollegors inverkan på förbättringsarbeten, Ledarskapets inverkan på förbättringsarbeten, Individens ansvar, Den enskilda vårdcentralen och Verksamhetsutvecklarens roll i förbättringsarbeten. Slutsats: För att distriktssköterskan ska ha ökade förutsättningar att genomföra ett förbättringsarbete bör det finnas tid, en stödjande verksamhetschef som initierar till förbättringsarbeten, samverkan med andra verksamheter och kollegor som är positiva till förändring. En verksamhetsutvecklare och full arbetsstyrka underlättar genomförandet av ett förbättringsarbete. / Background: Previous research shows aspects that affect implementation in a change process, these are communication, participation and leadership, culture and the prerequisites of the organization. Healthcare organizations have responsibility in the practice of evidence-based care. It is also part of the district nurse's duties to work towards improvements in the care-process. Governing documents and guidelines require healthcare organizations to ensure that they continually secure and develop the quality of care. Aim: To investigate the conditions that district nurses consider themselves needed to carry out improvement work at healthcare centers. Method: Interview study of qualitative design with eight district nurses. A manifest content analysis with inductive approach was carried out. Results: Conditions that district nurses considered necessary for improvement work resulted in three main categories: Time for improvement, The culture at the workplace and An organization for improvement. Seven subcategories emerged: Not enough time, Time as a Resource, Colleagues role in improvement work, The leadership role in improvement work, The responsibility of the individual, The individual Healthcare Center and The role of the organization developer in improvement work. Conclusion: In order for the district nurse to have increased opportunities to carry out an improvement work there should be time, a supportive operations manager, collaboration with other healthcare centers, colleagues that are positive to change, a business developer and full workforce.

The aim of this Master’s thesis is to investigate the meaning the reading group of the public library has to a number of users. To fulfill the aim the following three questions have been formulated: 1) What do a number of users expect from the reading group of the public library? 2) Which approach/attitude or approaches/attitudes do a number of users have to reading and to talking about reading? 3) How do a number of users experience the ongoing reading group?The research is founded on qualitative interviews with five users that take part in three different reading groups in public libraries. The theories that are used is the theory of three so called strategies - the pragmatic, the traditionalistic, the emancipatory – and the theory of flow. The theories have been used to analyze the results and as a way to describe the meaning of the reading group to a number of users. In the review of the literature existing studies of reading groups and relevant literature about reading and reading promotion activities have been examined.Several meanings of the reading group of the public library to a number of users have been discovered and described. The part of the emancipatory strategy that concern personal development is an important meaning. The reading group also turned out to have, outside the theories, a clear social meaning. The meaning can also be described with flow and with the pragmatic strategy. The traditionalistic meaning is limited. / Program: Bibliotekarie

The aim of this study is to examine how librarians experience implementations of changes in the physical space of the public library. The study seeks to answer the following questions from the librarians’ perspective: What are the underlying reasons for changes in the physical space of the library? What are the important functions of the public library to the community residents? What reactions do librarians get from community residents after changes in the physical space of the public library? The study is based on semi-structured interviews with librarians working at seven small public libraries in Sweden. A model of four library spaces, which was developed by Andersson and Skot-Hansen in 1994 and refined in 2012, is used as a theoretical framework to help analyzing the results. The majority of the libraries are structured according to the older version of the model. The results give evidence to the public’s understanding of the library as a physical space, a place where you can find books in shelves and qualified staff ready to help you with your questions. The findings also show that changes of the physical space are for example due to the need for bigger rooms, technical development or meeting place for the public. Finally, the results demonstrate that nearly all of the visitors to the libraries react positively to changes in the physical space and that more than half of the seven libraries have statistics giving evidence to an increasing number of physical visits and borrowed material. / Program: Bibliotekarie

Det förekommer allt mer våld och hot i vårt samhälle. Vårdpersonal är den största gruppen i samhället som utsätts för hot och våld i sin arbetsmiljö. Tidigare forskning påvisar att majoriteten av ambulanspersonal utsätts för hot och våld i sitt yrkesutövande. Bakomliggande orsaker till detta problem är till största del alkohol och droger som ökar i samhället. Andra faktorer som kan leda till ett hotfullt beteende hos patienten kan vara psykisk ohälsa eller somatisk sjukdom. Ett hotfullt beteende som utlöses av sjukdomstillstånd hos patienten har större acceptans hos vårdpersonalen än hos patienten med ett hotfullt beteende som har utlösts av alkohol och droger. Syftet med denna studie är att beskriva ambulanspersonalens upplevelser av hot och våld på sin arbetsplats i mötet med patienten. För att få fram denna subjektiva upplevelse genomfördes intervjuer med ambulanspersonal. Genom analys av intervjuerna framträdde fem teman som beskrev ambulanspersonalens upplevelser. Dessa teman var; ”Miljöns betydelse”, ”Upplevelsen av obehag”, ”Känslan av frustration”, ”Reflektion av egen säkerhet” och ”Eftertankens betydelse”. Grunden till att de hotfulla situationerna uppstod i denna studie var då patienten var alkohol- och drogpåverkad och händelserna inträffade kvälls- och nattetid. Genom erfarenhet lär sig ambulanspersonalen att tyda varningssignaler, så att en hotfull situation undviks i den utsträckning det går. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

SammanfattningBakgrund:Ett projekt för lärare att arbeta med formativ bedömning startades på en skola i Borås Stad. Detta projekt påbörjades som ett svar på den negativ statistik beträffande elevers skolprestationer som kommunen ådragit sig i olika nationella jämförelser. Bedömning för lärande (BFL) blir således ett led i att försöka förbättra elevers skolprestationer.Syfte:Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur ett antal matematik- och språklärareresonerar kring och använder sig av formativ bedömning.Metod:En kvalitativ intervjustudie har genomförts.Resultat:Denna studie visar hur ett antal lärare resonerar kring och använder sig av formativbedömning. Studien visar att lärarna säger att de är positiva till arbetet med formativbedömning, även om de klart uttrycker att de kan se att det finns negativa aspekter meddenna undervisningsmetod. Vidare kan vi i denna studie se att de intervjuade lärarnas arbete med, samt beskrivning av, formativ bedömning struktureras av det arbetsmaterial de har fått ta del av inom ramen för projektet. Lärarna beskriver i intervjuerna undervisningsmetoden formativ bedömning så som ett beprövat arbetssätt man använt redan innan projektet startades. När vi jämför intervjuresultatet med den tidigare forskning som gjorts kan vi konstatera att lärarna blivit presenterade en snäv bild av formativ bedömning. Med hjälp av teorin om performativitet kan vi se att formativ bedömning kan användas för att föra överansvaret för elevers dåliga skolresultat från politiker till lärare. Slutsatsen blir att genom att man ger lärarna en begränsad bild av formativ bedömning vill undgå en diskussion kring detta.

Allt mer behandling och vård av patienter flyttas ut från sjukhusen till patienters hem. Hemventilatorbehandling (HMV) har utvecklats och idag får cirka 22/100 000 invånare hemventilatorbehandling i Sverige. Personer som har HMV har rätt till personlig assistans. Trots att vissa personliga assistenter idag utför tämligen kvalificerade arbetsuppgifter krävs ingen formell utbildning. Distriktssköterskan har en central funktion som samordnare och samverkanspartner med personliga assistenter då allt sjukare personer vårdas i hemmet. Studiens syfte är att belysa personliga assistenters erfarenhet av att vårda personer med HMV samt studera om personliga assistenter till HMV-användare har behov av ett yrkesmässigt stöd i denna situation. Studien har utgått från en kvalitativ ansats och den kvalitativa forskningsintervjun. Resultatet har analyserats med induktiv innehållsanalys. Åtta intervjuer har gjorts med personliga assistenter till HMV-användare. Resultatet visar fyra kategorier: Att ta ansvar för någon annans liv, Kunskap ger trygghet, Stöd för att orka, Att arbeta i någons hem är en balansgång. Intervjupersonerna ansåg att de fått utförlig och tillräcklig utbildning vad gäller ventilatorns funktion, hantering och andningsfysiologi men de känner sig osäkra på andra områden, som att arbeta i någon annans hem, där det inte finns något krav på särskild utbildning. Handledning med diskussioner om ansvar och etik är nödvändigt. Resultatet visar att intervjupersonerna inte uttrycker något behov av stöd från distriktssköterskan. En anledning kan vara att HMV-användaren har etablerat en god kontakt med specialistsjukvården. En av studiens slutsatser är att intervjupersonerna inte kände någon oro inför att vårda en person med hemventilator. Däremot finns det en osäkerhet om arbetets innehåll och den personliga relationen till HMV-användaren och närstående. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur undersökande arbetssätt används inom utomhuspedagogiken i årskurs 1-3 i NO och vilka olika metoder som används för att eleverna ska ges möjlighet till lärande. För att besvara undersökningens frågeställningar har lärare i årskurs 1-3 som använder undersökande arbetssätt i NO utomhus intervjuats och observerats. Resultatet från undersökningen visar att majoriteten av lärarna inte använder sig av undersökande arbetssätt utomhus i den utsträckning de skulle vilja på grund av resursbrist av olika slag. När de använder sig av undersökande arbetssätt utomhus är det i naturen, på lekplatsen eller skolgården. Undersökningarna är ofta kopplade till NTA-lådor eller att utforska vad som finns i naturen. Elevernas kommunikation och samarbete är en viktig del i lärarnas arbete liksom att anpassa för alla elevers lärande. Eleverna ska även få arbeta utifrån sina intressen, erfarenheter och genom att använda sina sinnen i en kombination av teori och praktik.

This study has the purpose to examine how the staff in public elementary schools works with mental illness among their pupils. The personal included in this study are restricted to history teachers, principals and school counselors. I contacted 69 schools in total. These schools are located in Ornskoldsvik, Malmo and Gothenburg. I used qualitative interviews with the school staff to yield the necessary information for a result. A total number of seven schools gave me any response and only nine staff members ended up being interviewed. The outcome of my study shows that the interviewed staff thinks that their co-operative work to prevent mental illness works well but that the school psychiologists believes that they have too much responsibility when it comes to the matter in question. The schools also seem to focus more on the students mental illness now than they did a few years back. The interviewed staff believes that the usage of cellphones and other devices that supports social media is the leading cause of mental illness among their pupils. One of the history teachers believed that the history subject could cause mental harm on the students and another teacher claimed that she had not worked long enough to determine if history as a subject could cause any harm on her pupils.