There's a good adherence to the vaccination of children, about 98% of all two year olds are vaccinated. Despite this, there are cases of whooping cough and measles in Sweden. The purpose of the study was to describe what motivates parents to not vaccinate and reflections and attiudes about vaccinations. The study had a descriptive design with qualitative approach. Eight parents who had chosen not to follow the National Board of Health’s vaccination program or whom had decided to completely abandon, participated in the study. Data was collected with an interview guide with semi-structured questions. The results of the present study showed that it was not an easy decision to make whether to vaccinate or not, according to the parents. Parents also described that their perception was that the vaccine and its additives harms the body more than it will benefit. Parents also described that they see the body as a structure capable of handling childhood diseases without vaccination. The respons parents received in connection with the vaccination offer, influenced the decision if their children would get the vaccine or not. Parents also told us that they distrust the medical and pharmaceutical industries in which the information was understood as "one-sided" and directed. Conclusion; The parents said that they were inadequate and biased information in connection with the discussion of vaccination. It resulted in the parents took away from health care. Parents expected that healthcare professionals should be updated on what is written about the pros and cons of vaccines and adverse effects. This is important in order for healthcare professionals to provide the most adequate and honest information as possible and help the parents to decide on the issue. / Det finns en god följsamhet till vaccination av barn, ca 98 % av alla tvååringar är vaccinerade. Men trots detta så förekommer det fall med kikhosta och mässling i Sverige. Syftet med studien var att beskriva vad som motiverar föräldrar att inte vaccinera samt reflektioner och åsikter om vaccinationer. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta föräldrar som inte har valt att följa socialstyrelsens framtagna vaccinationsprogram eller avstått helt deltog i studien. Med hjälp av en intervjuguide med semistrukturerade frågor samlades data in. Resultatet i föreliggande studie visade att det inte var ett lätt beslut att ta om att vaccinera eller inte enligt föräldrarna. Föräldrarna beskrev även att deras uppfattning var att vaccin och dess tillsatser skadar kroppen mer än det gör nytta. Föräldrarna beskrev också att de ser kroppen som en konstruktion som klarar av barnsjukdomar utan vaccin. Bemötandet föräldrarna fick i samband med vaccinationserbjudandet påverkade beslutet om deras barn skulle få vaccin eller inte. Föräldrarna beskrev även en misstro mot sjukvården och läkemedelsindustrin då informationen uppfattades som ”ensidig” och riktad. Slutsats; Föräldrarna beskrev att de fick otillräcklig och vinklad information i samband med diskussionen om vaccinering. Det resulterade i att föräldrarna tog avstånd från hälso- och sjukvården. Föräldrarna förväntade sig att hälso- och sjukvårdspersonal ska vara uppdaterad om vad som skrivs om för- och nackdelar av vaccin och biverkningar. Detta för att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna ge så adekvat och uppriktig information som möjligt och hjälpa föräldrarna att ta ställning i frågan.

Syfte: Syftet är att beskriva hur chefer upplever sina arbetsplatsers behov av företagshälsovård, samt att utifrån detta försöka svara på om arbetsterapeuter kan möta dessa behov. Metod: En kvalitativ induktiv ansats antogs med öppna intervjuer. Fem chefer rekryterades genom ett avsiktligt typiskt urval via kontakter från en företagshälsovård i Jönköping. Intervjuerna bandades, transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Övergripande tema: ”Arbets- och privatlivets krav – Att få ihop livspusslet”. Fem huvudkategorier: ”Arbetslivets förutsättningar i förändring”, "Riskgrupper bland anställda”, ”Balansgången mellan arbetsgivarens och personalens ansvar över hälsan”, ”Hälsoinsatser som görs idag” och ”Förhoppningar kring det framtida samarbetet med företagshälsovården” och 14 underkategorier identifierades. Slutsatser: Ur ett chefsperspektiv är företagshälsovården en viktig, behövd aktör och expertresurs för arbetsplatsers och medarbetares hälsa. Arbetslivets förutsättningar är i förändring vilket ställer nya krav på såväl arbetsgivare, anställda som företagshälsovården för att möta behoven. Arbetsterapeuter har resurser att kunna möta de behov som beskrivits. Förhoppningen är att examensarbetet kan verka som vägvisare i praxis så att arbetsrelaterad ohälsa kan förebyggas och reduceras. / Objective: The aim was to describe how managers perceive their workplaces need of occupational health services, and try to answer whether occupational therapists can meet these needs. Methods: A qualitative inductive approach was adopted with open interview form. Five managers were recruited through a typical purposive sampling through contacts from an occupational health service in Jönköping. Interviews were analyzed by a qualitative content analysis. Results: Overall theme: "Work and private life demands - to bring together the puzzle of life". Five main categories: "Working life conditions in change", “Risk groups among employees", “The balance between employers and employees responsibilities for health", "Health measures done today" and "Hopes for the future cooperation with the occupational health services" and 14 subcategories were identified. Conclusions: From a manager's perspective, occupational health services are an important, needed actor and an expert resource for workplaces and employees' health. Working life conditions are changing, which puts new demands on employers, employees as well as occupational health services to meet the needs. Occupational therapists have resources to meet the identified needs. Hopefully this study can serve as guidance in practice so that work-related ill health can be prevented and reduced.

This study is conducted from qualitative research with interviews as a basis, where I have interviewed four teachers from elementary school’s early ages (year 1-3). The aim is to highlight the teacher’s perspectives and experiences of reading aloud, and how they connect the activity to gender. The questions at issue that have been answered in this paper are how the teacher’s reflect to gender and reading aloud in a school environment; do the teacher’s reflect over the gender perspective when choosing reading aloud literature? When reading aloud, which attributes are important to highlight for girls and boys according to the teachers? Which books do the teachers consider "good" gender literature? The paper is based on the theoretical grounds of social constructivism, gender as construction, gender conscious pedagogy and reading aloud. In previous research the focal point has been Kåreland’s study on gender in literature in pre-school, and on how children are being portrayed in children’s literature today, from a gender perspective. The teacher’s that have been interviewed in this study all agreed on the fact that reading aloud is a very important part of education and are used by most teachers on a daily basis. The teacher’s apply the gender perspective on the choices of reading aloud literature to some extent. Another aspect, such as which theme the class is focusing on at the moment, often precedes the gender aspect. The teacher’s were unanimous that there are attributes that should be highlighted for both boys and girls in the classes, and that this can be done through literature. Attributes the teachers believe boys need to develop are, vulnerability, care and emotions, while the girls need to get a chance to develop courage and strength.

Aktuell forskning kring den matematikundervisning som bedrivs i dagens gymnasieskola visar på stora brister och ett behov av förändring (Skolinspektionen 2010). Ett problem som påtalas starkt är den läroboksbaserade mekaniska räkning som forskningen visar att undervisningen i matematik i huvudsak består av (Johansson 2006, Kling Sackerud 2009, Lundin 2008). Enligt forskningen skulle elever därigenom missa att reflektera över vad de gör och koppla det till verkligheten. Den här studien syftar därför till att undersöka några gymnasielärares synsätt gällande lärobokens roll i matematikundervisningen, på vilket sätt läroboken används, vad som avgör valet av bok samt vilka för- och nackdelar lärarna ser med läroböcker. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts. Fyra gymnasielärare i matematik med olika antal år i yrket har intervjuats. Resultatet visar att läroboken har en central plats i såväl planeringen som i genomförandet av undervisningen, även om omfattningen skiljer sig åt mellan lärarna. Läroboken visar sig vara ett stöd för lärarna, i första hand eftersom det finns många olika räkneuppgifter att använda. Valet av lärobok är inte heller något som bekymrar lärarna, utan de tar istället den bok som finns i bokhyllan. Fördelar som nämns med läroboken är att den skapar struktur och trygghet för eleverna samt hjälper lärarna att tolka kursplanen. Nackdelarna är att eleverna kan få för sig att boken är kursen och att de inte lär sig tänka matematiskt. Resultatet stämmer å ena sidan väl överens med forskningen angående lärobokens roll. Å andra sida nämner lärarna fler fördelar med att använda lärobok än vad forskningen gör.

Syftet är att beskriva, analysera och tolka vad några lärare anser om förhållandet mellan elevers självkänsla och lärande, samt ta reda på hur de arbetar för att stärka den. Förutom en utgångspunkt i den samhälleliga debatten kring elevers sämre mående, har vi båda också sett tecken på elevers dåliga självkänsla vid tidigare arbetstimmar, samt under våra verksamhetsförlagda utbildningsveckor. Eftersom begreppen oftast blandas ihop valde vi att definiera både självkänsla och självförtroende, men även lärande som har ett brett spektra. Vi har även beskrivit de teoretiska perspektiven, samt förklarat hur självkänslan anses ha betydelse för lärandet. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med totalt tio lärare. Intervjusvaren valde vi att kategorisera för att skapa en överblick och för att lättare kunna se likheter och skillnader i de olika lärarnas uppfattningar. Vårt resultat tyder på att majoriteten av de intervjuade lärarna anser att det finns ett förhållande mellan självkänsla och lärande. De påvisar i sina respektive resonemang hur de i sitt arbete identifierar elever med låg självkänsla och berättar vidare hur de arbetar för att stärka den. Flertalet lärare diskuterar också uppkomsten till god och dålig självkänsla och menar vidare att ett samspel med föräldrarna är en viktig del i stärkandeprocessen.

Syftet med uppsatsen är att visa vad några pedagoger, vid olika tidpunkter, berättar om en högfungerande autistisk elev i grundskolan och hur de pedagoger som har mest kontakt med Alice ser på henne, hennes problem och möjligheter.    Hur förstår och förklarar pedagogerna hennes problem?    Vad berättar de om Alice i ett kognitivt, socialt och pedagogisk perspektiv?    Hur ser de på syftet med inkluderingen: Vad är målet och hur menar de att det ska uppnås? För att besvara syftets frågeställningar har jag genomfört ostrukturerade intervjuer med sex pedagoger i Alices närhet vid tre olika tillfällen där de har ombetts berätta om Alice. Pedagogernas berättelser analyseras sedan utifrån aktuell forskning och litteratur om autism, inkludering/integrering och narrativa teorier.    Några generella motiv och aspekter framträder särskilt tydligt i pedagogernas berättelser om Alice.    För det första handlar det om hur man ska tilltala och bemöta Alice. Råd om tydlighet, struktur och rak kommunikation förstås på olika sätt av olika pedagoger.    För det andra kan man se en dramaturgisk strategi hos flera av de intervjuade att förklara och dramatisera Alice problem i förhållande till hur det var tidigare och hur det kommer att bli i senare årskurser.    För det tredje syns en skillnad i hur de intervjuade beskriver och förklarar Alices problem. Några av pedagogerna ser det som ett annat sätt att tänka medan de flesta betonar den biomedicinska förklaringsmodellen.    Slutligen skiljer sig berättelserna åt genom sin beskrivning av syftet och ambitionen med integreringen av Alice och hur det ska uppnås. De flesta menar att det övergripande målet är att Alice ska göra allt alla andra gör, på samma sätt och syftet är att hon till slut, med stöd, ska bli så lik de andra som möjligt och med beteendemodifierande åtgärder lära sig att passa in i skolan och i samhället. Andra menar tvärt om att skolan själv är det största hindret för Alice och ifrågasätter meningen med att hon ska göra samma saker som alla andra.

Mobile devices such as tablets and smartphones are quite common in this day. The author of this thesis wanted to know how common these mobile devices are in the building industry and how they are used and what potential an app could have. The author thus conducted an investigation on this matter, mainly in the form of interviews. Answers given by the interviews were then used as a basis to survey the usage of mobile devices and the usage of different kinds of apps. An investigation of different apps with the potential to be used by professionals in the building industry has been carried through. Apps which manage such things as scanning documents, measuring distances and handle communication. A further more advanced study of a floor plan making app, called MagicPlan has also been done. The equipment that were used were Samsung Galaxy S2, Apple iPad , Samsung Note 10.1 Tablet, Leica Disto, Leica Scanstation C10, Canon Pixma MP270. The results of the examination show that the usages of mobile devices are widely spread in the building industry, however, seldom to its full potential. The results also indicates that the tested apps likely can be used by professionals in some cases.

No description available.

Bakgrund: Tidigare forskning visade på att sjuksköterskor tenderade att ha en negativ bild av missbrukare, samtidigt som de uttryckte att de ändå gav god omvårdnad. Missbrukspatienterna ansågs ha ett stort eget ansvar för sin sjukdom. De negativa attityderna sågs ofta som direkt orsakade av kunskapsbrist. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur några sjuksköterskor uppfattade mötet med missbrukare på en akutmottagning i en svensk storstad. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats, där det manifesta innehållet analyserades. Resultat: Kunskapsbrist inom området beroendelära ansågs vara en faktor som påverkade mötet negativt. Sjuksköterskorna visade respekt för patienten och poängterade vikten av att ha empatisk förmåga. Patientgruppen ansågs generellt som svårhanterlig på grund av ovilja att samarbeta och de hotfulla situationer som ibland uppkom i samband med alkohol och narkotikapåverkan. Hopplöshet infann sig inför det faktum att sjuksköterskan försökte göra allt för denna patientgrupp, men inte såg några framsteg. Slutsats: Sjuksköterskorna hade en generellt sett positiv uppfattning av mötet och de viktigaste delarna för att skapa ett gott möte var kunskap, empati och respekt. Utbredd kunskapsbrist inom beroendelära var ett hinder för att skapa ett bra möte. / Background: Previous research showed that nurses tended to hold a negative image of substance abusers, but they still provided good care for the group. Substance abusers held a great responsibility for their own illness. The negative attitudes were often seen as directly caused by lack of knowledge. Aim: To describe how some nurses perceived the meeting with substance abusers at an emergency room in a Swedish city. Method: Interview-study with a qualitative approach, where the analysis was conducted with content analysis on the manifest contents. Result: Lack of knowledge about addiction affected the meeting in a negative way. The nurse showed respect for the patient and empathized the need for empathetic ability in nursing. Overall substance abusers were seen as an unwieldy group due to their inability to cooperate and the threatening situations which sometimes occurred. The fact that the nurse tried to do everything in her power to help the patient, but didn't see any progress generated feelings of hopelessness. Conclusion: The nurses had an overall positive perception of the meeting and the most important components to create a good meeting were knowledge, empathy and respect. Lack of knowledge about addiction was a hindrance for creating a good meeting.

Ungdomarna är idrottsföreningarnas framtid och idrottsföreningarna skapar positiv utveckling för ungdomarna. Det ungdomarna gör på fritiden och i vilket socialt sammanhang som de vistas i har betydelse för deras utveckling. Trots dessa positiva effekter som idrottsföreningarna har så väljer många ungdomar att sluta med föreningsidrotten. Detta beror på olika aspekter såsom ekonomi, kompisar, föräldrapåverkan och nya fritidsintressen. Därför är det viktigt hur idrottsföreningar jobbar med att behålla ungdomar och det är också syftet till denna studie. Genom intervjuer med sex stycken föreningsaktiva personer har tre strategier tagits fram och blivit resultatet av denna studie. Det tre strategier som föreningar i Trollhättans Stad använder sig mest av och anser är mest lyckosamma är: Breddidrott-Elitinriktning, Engagemang och Mål och mening / Young people are the future of sports clubs and sports associations create positive development for young people. What the young people do in their free time and in what social context in which they are staying in is important for their development. Despite these positive effects that sport clubs have so many young people choose to end exert sports. This is due to different aspects such as finance, friends, parental influence and new hobbies. Therefore, it is important how sports clubs are working to keep young people and it is also the aim of this study. Through interviews with six club members have three strategies been developed and have resulted from this study. The three strategies that the unions in Trollhättan City uses the most and feel are most successful are: The widht in sport-Elite direction, Commitment and Goal and sense