Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar av specialpedagogens roll som finns ute i en skola hos pedagoger, rektorer och specialpedagogen. Frågeställningarna blev besvarade genom en kvalitativ intervjustudie som genomfördes i södra Sverige. Intervjuerna spelades in via Iphone.  Intervjuerna möjliggör en analys som resulterade i olika beskrivningskategorier. Dessa kategorier benämns från A till H. Uppfattningarna i de olika beskrivningskategorierna synliggör att specialpedagogens roll innehåller stor variation, allt från utredningar till handledning och skolutveckling. Det som resultatet visar är att det finns en medvetenhet hos pedagoger och rektorer om vad specialpedagogens roll är. Vilket skapar förutsättningar för att arbeta vidare med skolutvecklingen eftersom specialpedagogen har möjlighet att föra pedagogiska frågor tillsammans med pedagoger och rektorer. Resultatet visar också att samspel mellan pedagoger, rektorn och specialpedagog där specialpedagogen används som bollplank och i handledningstillfällen har en stor betydelse i denna fallstudie. Samarbetet påverkar även individen eftersom det är genom samspel med olika professioner som skolan kan skapa möjligheter för alla elever i skolan.

This an explorative interview study of the information-seeking behaviour of a group of antique dealers. Using a qualitative approach, the aim of the study is to gain a deeper understanding of how antique dealers describe their search for information. This is accomplished using semi-structured interviews. The transcriptions of these interviews were analyzed using the theory constructed by Leckie, Pettigrew and Sylvain (1996) to describe the information seeking of professionals. Previous studies have elucidated the information-seeking behaviour of other professionals within the arts sector. Our findings build upon those findings and specifically examines the informationseeking-behaviour of antique dealers in relation to various factors affecting their practices. The results of this study reveals several implications of what precedes an information search, as well as the procedure of information seeking for antique dealers. These implications include factors such as experience, workplace and assignments. In addition to this, differing views on knowledge were expressed by the respondents which reflected the depth of their tasks. Further findings were made regarding information as a commodity where information is regarded as something valuable. In conclusion antique dealers’ information-seeking behaviour shifts depending on contexts and further research is essential in several areas of this study.

Enligt läroplanen är det viktigt att skolans personal arbetar aktivt med att motverka stereotypa könsroller i samhället för att skapa större jämställdhet mellan könen. På grund av detta valde vi att genomföra denna studie för att se hur åsikter angående jämställdhet ser ut i skolan bland lärare och elever. Syftet med denna studie var att undersöka hur elever uppfattar betydelsen av deras kön. Frågorna som studien skulle ge svar på var: leker eleverna olika med varandra beroende på kön, gör lärare skillnad på eleverna efter kön och vad tycker i så fall eleverna om det samt om eleverna anser att det spelar roll om man är pojke eller flicka. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att intervjua tjugo elever i åldrarna 6-9 år. Resultatet visar att eleverna har uppfattningar om vad jämställdhet är men i vissa situationer kan stereotypa mönster mellan flickor och pojkar träda fram. Samtliga elever tyckte att könet inte har någon betydelse men under intervjuerna framkom flertalet åsikter om skillnader mellan könen. Eleverna leker olika beroende på vilket kön lekkamraten har samtidigt som de uppfattar att lärarna ser olika förmågor hos eleverna kopplat till kön. Slutsatser som kan dras av detta är att eleverna är medvetna om hur man bör förhålla sig till jämställdhet men i praktiken fungerar det inte alltid som tänkt.

Bakgrund: Många väljer att dö hemma vid obotlig sjukdom och det innebär ökat behov av palliativ vård i hemmet. Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliten för patienter och deras närstående när de drabbas av problem vid livshotande sjukdom. Syftet: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelser och reflektioner av att vårda palliativa patienter och möta närstående i hemmet. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats, beskrivande design. En intervjustudie genomfördes där åtta distriktssköterskor medverkade med erfarenhet av palliativ vård i hemsjukvården. Vid analysen har kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Patientens sjukdomsinsikt är betydelsefull för palliativ vård, där beskrevs att det är av betydelse för distriktssköterskan hur insiktsfull patienten är gällande sitt tillstånd. Närståendes betydelse i palliativ vård visade att närstående var i behov av stöd, stödet kunde ibland upplevas som ifrågasättande vilket beskrevs försvårande för distriktssköterskan. Distriktssköterskan i samarbete med andra yrkeskategorier där framkom att samarbete var betydelsefullt eftersom palliativ vård utförs av flera yrkeskategorier. Distriktssköterskans roll och behov av stöd i arbetet visade att arbetet upplevdes givande men kunde också kännas utmanande vid tidsbrist för distriktsköterskan. Slutsats: Slutsatsen av studien är att distriktssköterskorna känner sig positiva till palliativ vård, de upplever det givande trots att det känns tungt ibland. Distriktsköterskan kunde känna sig frustrerad vid tidsbrist och upplever att arbetssituation behöver ses över av chefer eftersom distriktsköterskan förväntas tillgodose behov hos både patient, närstående och samarbeta väl med andra yrkeskategorier för att den palliaitva vården ska bli av bra kvalitet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt NTA inverkar på lärares undervisning i NO-ämnen i årskurs F-6 och hur NTA integreras i undervisningen samt på vilket sätt NTA kan stödja elevernas lärande i NO. Svaret på studiens frågeställningar har sökts genom kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs F-6 som använder sig av NTA i NO-undervisningen. Resultatet visar att lärarna tycker att NTA underlättar deras planering, att tillgången till material ger större möjlighet till praktisk undervisning, att NTA ger stöd för dokumentation och bedömning samt att det ger möjlighet till kompetensutveckling som ger bra stöd i undervisningen. Resultatet visade också att lärarna integrerar NTA på olika sätt i sin undervisning och att vissa lärare väljer ut och anpassar materialet till sitt eget medan andra använder det precis som det är utformat. Lärarna ansåg också att NTA kräver mycket tid och utrymme för att uppnå sin fulla potential vilket inte alltid fungerar i praktiken. Vad gäller elevernas lärande anser lärarna att det bidrar till ökad nyfikenhet och intresse för NO kopplat till elevernas erfarenheter, att NTA är enkelt att individanpassa, att arbetssättet leder till ökad möjlighet till samarbete och kommunikation samt att det hjälper eleverna få en naturlig progression i lärandet. / <p>NO</p>

I samhället finns många verksamheter där avancerad teknik och människor skapar komplexa system som förväntas fungera på ett säkert sätt. Som en del av det arbete mot förbättrad säkerhet som ständigt pågår i dessa system kan olyckor som inträffat bli föremål för en utredning. Statens Haverikommission har som uppgift att utreda olyckor inom bland annat transportdomänerna med avsikten att klarlägga händelseförlopp och orsak till en händelse samt att beskriva resultaten i en rapport. Som ett medel för att förbättra säkerheten kan rekommendationer lämnas till respektive tillsyns- eller säkerhetsmyndighet med avsikten att fungera som underlag för beslut om lämpliga åtgärder för att om möjligt förhindra att en liknande olycka ska inträffa i framtiden. Det är viktigt att en olycksutredning sker på ett rationellt och systematiskt sätt så att olycksredovisningen inte snedvrids av förutfattade meningar eller favorithypoteser. Teorier gör gällande att utredare har egna olycksmodeller, d.v.s. sätt att se på olyckor och deras uppkomst. Denna olycksmodell stöder utredaren och påverkar olika beslut som fattas under utredningens gång. Studien som ligger till grund för denna uppsats har undersökt hur utredare på Statens Haverikommission skapar sig en uppfattning om vilka åtgärder som bäst förebygger olyckor i en verksamhet utifrån resultaten av en utredning. Ett särskilt fokus lades på frågan hur utredare bedömer en rekommendations förmodade effektivitet. Metoden som användes under studien bestod av litteraturstudier samt sju semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades kvalitativt och resultaten jämfördes sedan med teorier ur tidigare forskning. Under studien identifierades ett antal kriterier som utredarna ansåg kunde öka rekommendationens möjlighet att få en säkerhetshöjande effekt om de uppfylldes. Huvudsakligen utgjordes dessa av att kostnaden bör vara i rimlighet med säkerhetsvinsten, rekommendationen bör peka på ett problem som tillsynsmyndigheten sedan får lösa, vara systempåverkande, motiveras så att mottagaren förstår och accepterar problemet, vara anpassad efter mottagarens säkerhetsmognad, vara tillräckligt generell för att fånga upp liknande olyckor och tillräckligt specifik för att mottagaren ska förstå problemet, ej skapa sidoeffekter, vara möjlig att avgöra om den är implementerad, vara välformulerad och begriplig.

Olyckor är ofta resultatet av en mängd processer där teknik, människor och organisatoriska förhållanden samverkat på ett sådant sätt att följden blivit en negativ händelseutveckling. Teorier gör gällande att en haveriutredares mentala föreställningar eller olycksmodeller har betydelse för hur ett sådant förlopp kan analyseras och förstås. En teori hävdar att säkerhetskultur som begrepp potentiellt skulle kunna kopplas till olycksmodeller för att bättre kunna förstå utvecklingen av vissa händelseförlopp. Statens Haverikommission undersöker olyckor och tillbud främst inom domänerna flyg, sjöfart, spårbunden trafik samt militär verksamhet. Även andra allvarliga olyckor inom andra domäner utreds i vissa fall. Huvudsyftet med haveriutredningarna är att förbättra säkerheten genom att undersöka vad som har hänt, varför det har hänt och vad som kan göras för att förebygga att liknande händelser inträffar igen. För att kunna uppnå detta är det av stor vikt att på ett effektivt och tillförlitligt sätt kunna identifiera säkerhetsrisker som på något sätt kan ha bidragit till olyckan. Denna uppsats har undersökt hur det är möjligt för en haveriutredare att i samband med en olycksutredning skapa sig en mental bild av en verksamhets säkerhetsstatus för att därigenom kunna identifiera eventuella säkerhetsrisker som bidragit till olyckan. En särskild vikt har lagts vid att undersöka vilken koppling detta arbete har till att undersöka verksamhetens säkerhetskultur. Den använda metoden har varit kvalitativ analys av åtta semistrukturerade intervjuer med haveriutredare från Statens Haverikommission. De analyserade intervjuerna har jämförts med tidigare forskning som tagit fram metoder för att proaktivt värdera verksamheters säkerhetsstatus genom att undersöka deras inneboende säkerhetskulturer. Studien har identifierat sex dimensioner som av utredarna anses som viktiga för att kunna avgöra en verksamhets säkerhetsstatus. De sex dimensionerna utgörs av ledningsfunktioner, organisatoriska förhållanden, system, regler och procedurer, kompetenser och lärande, kommunikation och säkerhetsfokuserat beteende. Det konstaterades att utredarna i hög grad utgår från strukturella aspekter när de undersöker en verksamhets säkerhetsstatus och att säkerhetskulturen kan vara till hjälp för att avgöra funktionen hos denna struktur.

Artros är en vanlig ledsjukdom som i svåra fall kräver operation. Snabba vårdförlopp, eller fast track-program, har utvecklats för att snabba på den perioperativa vården och patientens återhämtning, minska komplikationer samt sänka kostnader. För sjuksköterskan innebär snabba vårdförlopp att vården blir mer komplicerad och att hen får ta ansvar för fler patienter. Syftet med vår studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i ett snabbt vårdförlopp. Detta gjordes genom en empirisk, kvalitativ intervjustudie. Intervjuerna analyserades enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2017) metod. Utifrån resultatet bildades tre kategorier: “En stressig arbetsmiljö”, “En effektiv vårdkedja” och “Patienten i centrum”. Diskussionen fördjupar hur patientperspektivet och möjligheten till individuell vård påverkas av det snabba vårdförloppet. Informanterna kände sig pressade att på löpande band skriva ut patienter. Då vissa patienter inte var redo för hemgång kände informanterna det ibland som om de kastade ut dem. De ansåg att patienter som av olika anledningar behövde stanna längre än planerat på avdelningen, störde det snabba vårdförloppet. För att arbetet i fast track- systemet skulle fortgå krävdes god kommunikation mellan personal, patienter och anhöriga. I vår studie upplevde informanterna att vården inom fast track-systemet var individuell men att tiden inte alltid räckte till. Detta ansåg de dock inte vara relaterat till själva fast track-systemet. En risk med fast track-systemet menade de var att arbetet ibland kunde ske per automatik, utan reflektion. Slutsatsen är att för att fast track- systemet ska främja en patientcentrerad vård, så krävs att sjuksköterskor har en tydlig etisk professionalitet. Även hög medvetenhet om ansvarsfördelning och vikten av samarbete inom personalgruppen behövs för att fast track-systemet ska fungera utan att hota den vårdande vården.

HIV/AIDS har i många år setts som ett stort hälsoproblem världen över. Trots det går framstegen för att hindra sjukdomens frammarsch sakta. Sydafrika är ett av de hårdast drabbade  länderna  i  världen.  Landets  unika  historia  försvårar  det  hälsofrämjande arbetet. Syftet med den här studien är att undersöka sjuksköterskors roll i att förhindra spridningen av HIV/AIDS i Missionvale, en kåkstad utanför Port Elizabeth i Sydafrika. Genom en empirisk kvalitativ intervjustudie undersöktes fenomenet. Sju sjuksköterskor som arbetar i Missionvale intervjuades. Resultatet visar att sjuksköterskor där har en betydelsefull roll i arbetet att förhindra spridningen av HIV/AIDS i området. De anser sig ha en roll i att uppmärksamma riskpatienter genom uppmuntran till och utförandet av HIV- test. I mördavården ser sjuksköterskan sig ha en roll i att hindra smittspridning från mamma till barn. Människor tar inte viruset på allvar, sjuksköterskorna upplever därför att utveckling av allmänhetens kunskap är viktig, liksom uppmuntran till patienters egenansvar i frågan. I uppsatsen diskuteras bland annat sjuksköterskans skyldigheter i förhållande till patientens egenansvar gällande förhindrandet av HIV- spridningen.

Bakgrund: En av tre universitetsstudenter läser idag via nätbaserade kurser. Nätbaserat lärande är flexibelt och baseras på asynkron kommunikation, men studentgenomströmningen är lägre än på campuskurser. Forskning har visat att nätbaserade lärgemenskaper byggs upp av tre delar; kognitiv närvaro, lärarnärvaro och social närvaro. Forskning rörande universitetslärares och distansstudenters egen upplevelse av betydelsen av beståndsdelen social närvaro för nätbaserade lärgemenskaper sker via enkät-eller intervjustudier. Syfte: Studien syftar till att genom en kvalitativ ansats beskriva universitetslärares och distanssstudenters upplevelse av möjligheter och utmaningar med nätbaserat lärande och betydelsen av lärgemenskaper, med fokus på social närvaro, inom och vid sidan om nätbaserade kurser. Metod: Kvalitativa intervjuer med fyra universitetslärare och fyra distansstudenter samt enkätundersökning med distansstudenter (n=29). Resultat: Distansstudenterna upplevde flexibiliteten inom nätkurser som både positiv (eftersom kurserna var tids- och ortsoberoende) och negativ (eftersom det fanns en risk för isolering och nätverksbyggandet var begränsat). Både distansstudenter och universitetslärare upplevde oro för att vara osynliga på nätkurser. Kunskapsvinst var den viktigaste faktorn bakom studenternas deltagande i en lärgemenskap. Vid en jämförelse av universitetslärares och distansstudenters beskrivningar av fenomenet lärgemenskap identifierades fyra teman; gruppkänsla, samarbetslärande, motivation och kommunikation. Dessa teman överlappar delvis med de fyra teman som utsagorna om social närvaro kunde delas in i: att vara synlig, deltagande, att upplevas verklig och gruppkänsla. Medan universitetslärarna beskrev vad social närvaro innebar var distansstudenternas utsagor inriktade på deras upplevelse. Universitetslärarna sökte genom lärarnärvaro och kursupplägg initiera samarbetslärande. Studentinitierade lärgemenskaper upplevdes dock mer betydelsefulla av distansstudenterna. Diskussion: Den sociala närvarons betydelse för att främja lärandet inom en lärgemenskap lyfts av informanter från båda grupperna. Kunskap om universitetslärare och distansstudenters upplevelse av lärgemenskaper generellt och specifikt social närvaro kan i förlängningen ha betydelse för framtida kursutvecklingsarbete och motivera utveckling av nya pedagogiska verktyg inom nätbaserade kurser.