There are several studies showing the importance of having a well-functioning learning organization and history is full of examples demonstrating what failures or successes can lead to. Therefore, the emphasis of this thesis is to implement Visser´s theory regarding capability and battlefield performance and apply this and measure to which extension the Swedish 2nd Amphibious Battalion utilized organizational learning. The method used in this thesis is a case study consisting of interviews with officers, ranging from platoon to battalion. Results show that the 2nd Amphibious Battalion had an overall productive learning cycle in higher echelons but with deviation regarding lower echelons. Deviation was most prominent concerning learning capability in lower echelons regarding a systematic procedure towards systems to capture and share learning from as well as communications between individuals and higher echelons concerning development orientation and collaboration. 2nd Amphibious Battalion exhibits a decentralized leadership which enables participative decision making. Furthermore, the battalion shows a comprehensive change towards a higher degree of error openness, but with deviation regarding lower echelons.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur verksamma lärare organiserar sin undervisning för att tilltala alla elever, oavsett kön. Syftet är även att få kännedom om lärare upplever att elever visar olika intresse och engagemang för ämnet teknik samt om lärare anser att tekniken har kopplingar till könsnormer. För att få svar på detta har verksamma lärare i årskurs 1–3 som undervisar i ämnet teknik intervjuats. Resultatet av studien visar att samtliga lärare låter alla elever få arbeta med samma material och uppgifter. Detta för att inte göra skillnad på könen samt för att motverka könsuppdelningar. Samtliga lärare menar även att eleverna i årskurs 1–3 inte uppvisar olika intresse och engagemang för teknikämnet, utan att detta blir mer synligt i årskurs 4–6. Alla lärare i denna studie menar även att tekniken traditionellt sett har kopplingar till könsnormer, och då de manliga normerna. Men lärarna menar samtidigt att det har blivit bättre och att det idag är mer accepterat att som flicka arbeta och utbilda sig inom områden som anses manligt. Lärarna menar att skolan har möjlighet att förändra och göra så att könsuppdelningarna försvinner, genom att inte påtala att det finns könsnormer kopplat till teknikämnet.

Bakgrund: Graviditet och förlossning är en naturlig process i vilken barnmorskan är den primära vårdgivaren. Forskning visar att blivande föräldrar gynnas av att få stöd av en barnmorska under barnafödandet men förlossningsklinikerna i Sverige är underbemannade. Barnmorskor lämnar och det beror troligtvis på den rådande arbetsmiljön.   Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors tankar och upplevelser kring varför de lämnat sitt yrke som barnmorska inom förlossningsvården. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka faktorer som skulle kunna medverka till att de återvänder till förlossningsvården.   Metod: Studien hade en kvalitativ ansats. Nio informanter intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Informanterna var alla barnmorskor som alla arbetat inom förlossningsvården men som sedermera lämnat. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Två teman tydliggjordes: ” Barnmorskors negativa tankar och upplevelser av förlossningsvården” och ”Om barnmorskor själva fick diktera sina villkor”. Arbetsklimatet, låg bemanning, stress och förändringar i barnmorskans yrkesroll bidrog till att barnmorskor lämnar. Barnmorskor saknar valmöjligheter, exempelvis caseload-midwifery och flexibla scheman med chans till adekvat återhämtning. Barnmorskor saknar också utvecklingsmöjligheter inom kompetensområdet.   Slutsats: Barnmorskorna har upplevt att förlossningsvården förändrats – medikaliserats och hur låg bemanning, ett tufft arbetsklimat samt organisatoriska problem föranlett utbrändhet och sjukskrivningar. Barnmorskorna önskar mer flexibla scheman och större möjligheter till utveckling inom kompetensområdet. Barnmorskorna önskar också, både för sig själva och för de födande kvinnorna, barnmorskeledda kliniker, caseload-modell och statligt finansierade hemförlossningar för att öka valfriheten. / Background: Pregnancy and childbirth is a natural process in which the midwife is the primary care provider. Research show that prospective parents benefit from being supported by a midwife during childbirth. However, the birth clinics in Sweden are understaffed. Midwives leave and this is probably due the prevailing working environment.   Aim: The aim of the study was to examine midwives' thoughts and experiences regarding reasons why they left their profession as a midwife in childbirth care. Another aim was to investigate which factors could help them return to childbirth care.   Methods: The study had a qualitative approach in which nine informants were interviewed based on a semi-structured interview guide. The informants were all midwives who all worked in childbirth care but who subsequently left. Data was analysed by a qualitative content analysis.   Results: Two themes were made clear: "Midwives negative thoughts and experiences of work at the maternity ward" and "If midwives themselves had to dictate their conditions". The working climate, low staffing, stress and changes in the midwife's professional role contribute to midwives leaving. Midwives lack options, such as caseload-midwifery and flexible schedules with the chance to recover properly. Midwives also lack development opportunities in their own field of work.   Conclusions: The midwives have experienced that childbirth care has changed and how low staffing, a tough working climate and organisational problems caused burnout and sick leave. Midwives want more flexible schedules and greater opportunities for development in the field of competence. The midwives also want, both for themselves and for the women they care for, midwife-led clinics, caseload midwifery and state-funded home delivery to increase freedom of choice.

Bakgrund: Hot och våld förekommer i alla delar av vården, vidare är akutsjukvården en av de verksamheter som är särskilt utsatt. Akutmottagningen tar emot patienter med varierande behov av vård och omvårdnad. Hot och våldssituationerna uppstår mestadels från patienter eller närstående. För vårdpersonalen på akutmottagningen är hot och våld en del av vardagen, där majoriteten har blivit utsatta för fenomenet.  Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens upplevelse av hot och våld på akutmottagningen.  Metod: En semistrukturerad intervjustudie som bedrevs med en induktiv ansats. Sex sjuksköterskor och en undersköterska deltog. Alla hade någon gång under sin yrkesverksamma tid blivit utsatt av någon form av hot eller våld. Analysen bestod av en manifest innehållsanalys.  Resultat: Resultatet presenteras i två kategorier samt subkategorier; kategorin otrygg arbetsplats inkluderar subkategorierna obehag, rädsla, självtvivel, förlust av trygghet och utsatthet. Den andra kategorin bildade trygghet som inkluderar acceptans, säkerhet och stöd.  Slutsats: Vårdpersonal upplever hot och våld om en del av arbetet på akutmottagningen. Upplevelsen av fenomenet hot och våld resulterade i känslor som obehag, rädsla och maktlöshet och gav en negativ påverkan på omvårdnaden. Förebyggande åtgärder som exempelvis interna utbildningar krävs för en säkrare arbetsmiljö.

The purpose of this study is to generate knowledge about how the preschool's physical and social literacy environment is used and can be used to support multilingual children in their language and literacy development and highlight the opportunities and difficulties that preschool teachers experience in their work with language development of multilingual children. The questions that are answered are: How do the respondents describe the literacy environment in their preschool department? And: How do the respondents describe their support of multilingual children's language development and their conditions for teaching? Surveys and qualitative interviews were used as the method to answer the questions and were analyzed in relation to the study’s theoretical framework, constituted by discourse analytical theory. The results show that four different discourses emerged, each describing different perspectives of multilingualism in preschool education. In one of the preschool departments in the study, where the teachers seem to have put less focus on making the home language of multilingual children visible in the physical environment, they had a home language teacher who came every week. The children then had the opportunity to develop their home language with someone who knows the language. In the departments where the physical environment more clearly reflected the multilingualism that was represented, the teaching was more focused on including and making children's home language visible. The reason was most likely that no one in the team spoke the children's home language. Most of the preschool teachers in the study expressed that they lacked the conditions needed to be able to conduct the teaching they wanted. Some of the preschool teachers expressed that poorer conditions mainly affected the children who needed the most support.

Bakgrund Att erbjuda föräldrastöd i grupp är en uppgift för barnhälsovården. När coronapandemin drabbade Sverige i mars år 2020 orsakade restriktioner svårigheter med att erbjuda föräldrastöd i grupp. Syftet med intervjustudien var att belysa barnhälsovårdsjuksköterskans erfarenheter av arbetet med föräldrastöd i grupp under coronapandemin. Metod En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes där tio barnhälsovårdssjuksköterskor intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Innehållsanalysen av intervjuerna resulterade i tre kategorier med sju underkategorier. Resultat visade att barnhälsovårdssjuksköterskor förändrade strukturen på föräldrastöd i grupp under coronapandemin. Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier. De tre kategorierna var anpassat föräldrastöd, organisationens betydelse för barnhälsovårdssjuksköterskornas arbete och svårigheter med föräldrastöd i grupp under coronapandemin.  Föräldrastöd i grupp ställdes dels in på grund av tidsbrist och dels ändrades formatet till att kunna genomföras utomhus, digitalt eller i samverkan med familjecentraler. Konklusion Resultatet visade att barnhälsovårdssjuksköterskorna saknade att kunna erbjuda föräldrastöd i grupp och att de fått med sig nya idéer om hur de kan erbjuda föräldrastöd i grupp i framtiden. Ytterligare forskning kring föräldrastöd i grupp kan bidra till värdefull utveckling av verksamheten.

The study examines how teachers describe that they work in vocational upper secondary school in mathematics courses. This is based on the conditions the students have when they start the course in order for them to succeed as well as possible. Furthermore, it is examined how they consider their way of working to be linked to the students 'prior knowledge, student factors that affect the students' potential and how they work specifically with profession-related topics which is new in the revised syllabi for the course. The method used to conduct the study is a semi-structured interview with qualitative questions. The survey is conducted with 7 teachers who now teach the course Ma1a. The study shows that the above-mentioned factors that affect students' potential are something teachers actively work with but in different ways. The teachers turn out to share perceptions about student factors that affect the results that are mainly linked to the motivation of the students and how to work to minimize these through relationship building.The conclusion that can be drawn from our study is that a working method based on a traditional teaching method with clear expectations of the students is common. The two factors that, according to the teachers, affect how well the students manage the course the most are the students' motivation and the relationship between the teachers and the students. This is also consistent with previous research. However, it appears that there is potential for improvement around working with mathematics related to the student’s profession in teaching to increase students' motivation, which in turn can contribute positively to their results. / I studien undersöks hur lärare beskriver att de arbetar i kursen Matematik 1a utifrån de förutsättningarna eleverna har med sig när de startar kursen för att de ska lyckas så bra som möjligt. Vidare undersöks hur de anser att derasarbetssätt ser ut kopplat till elevernas förkunskaper, elevfaktorer som påverkar elevernas potential samt hur de arbetar specifikt med infärgning som är nytt i de reviderade ämnesplanerna för kursen. Den metod som använts för att genomföra studien är en semistrukturerad intervju med kvalitativa frågor. Undersökningen genomförs med 7 lärare som nu undervisar i kursen Ma1a. Studien visar att ovan nämnda faktorer som påverkar elevernas potential är något lärare aktivt arbetar med men på olika sätt. Lärarna visar sig delauppfattningar om elevfaktorer som påverkar resultaten som i huvudsak kopplas till motivationen hos eleverna samt hur man kan arbeta för att minimera dessagenom relationsbyggande.Slutsatsen man kan dra från vår studie är att ett arbetssätt utifrån traditionell undervisningsmetod med tydliga förväntningar på eleverna är vanligt. De två faktorer som, enligt lärarna, påverkar hur väl eleverna klarar av kursen mest är elevernas motivation och relationen mellan lärarna och eleverna. Detta stämmer även överens med tidigare forskning. Dock framkommer det att det finns förbättringspotential kring att arbeta med vad som kallas infärgning i undervisningen för att öka elevernas motivation som i sin tur kan bidra positivt till deras resultat.

No description available.

Bakgrund: En studie visar att svenska vuxna mellan 18-30 år har lägst intag av frukt och grönsaker. De har även minst kännedom om kostråden och ett av hindren till konsumtion är att de inte tycker det är gott. För att förhindra sjukdom eller bibehålla god hälsa är det viktigt att konsumera mycket frukt och grönsaker.    Syfte: Synliggöra unga vuxnas föreställningar om deras egen frukt- och grönsakskonsumtion.    Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio respondenter som var 18-30 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan analyseras med hjälp av innehållsanalys.   Resultat: Bland respondenterna fanns det olika faktorer som styrde deras föreställningar kring frukt och grönsaker. De faktorer vi såg var att personer i omgivningen hade en påverkan, vilket de diskuterade mest kring. Även faktorer som ekonomi, miljöperspektiv, motivering till konsumtion pga att något är nyttigt eller onyttigt, sensoriska preferenser och ovilja till konsumtion då det ansågs ansträngande. Allergier som begränsade valmöjligheterna var även något som styrde. Vilja till konsumtion var en faktor som togs upp ofta. Känslor om att det var viktigt att äta grönsaker för att det är bra och nyttigt men även att frukt kunde vara onyttigt om det konsumerades i för stora mängder då det innehåller fruktsocker.   Slutsats: Föreställningarna kring frukt och grönsaker styrdes av faktorer som uppväxt, omgivning, pris, hälsa och associerade känslor. Respondenterna förklarade hur yttre faktorer påverkade deras frukt- och grönsakskonsumtion. Det fanns även föreställningar om att det var nyttigt men att det i för stor mängd kunde vara onyttigt med frukt. / Background: A study shows that Swedish adults between 18-30 has the lowest intake of fruit and vegetables. They have the least knowledge about food recommendations and one of the obstacles for consumption is their preferences. To prevent disease or maintain good health, it´s important to consume plenty of fruits and vegetables.    Objective: The aim of the study was to emphasize young adults' perceptions of their own fruit and vegetable consumption.    Method: Qualitative semi-structured interviews were conducted with ten respondents between 18-30 years old. The interviews were recorded and transcribed verbatim and analyzed with qualitative content analysis.    Results: Among the respondents, there were various factors that governed their perceptions of fruits and vegetables. The factors we saw were that people in the environment had an impact, which the respondents discussed frequently. Also factors such as economy, environmental perspective, motivation for consumption due to something being healthy or unhealthy, sensory preferences and unwillingness to consume when it was considered strenuous. Allergies that limited the choices were also something that governed. Willingness to consume was a factor that was raised frequently. Feelings that it was important to eat vegetables because it is good and healthy but also that fruit could be unhealthy if it was consumed in excessive amounts as it contains fruit sugar.   Conclusion: The perceptions about fruit and vegetables were governed by factors such as upbringing, environment, price, health and associated emotions. The respondents explained how external factors affected their fruit and vegetable consumption. There were also perceptions that a high fruit consumption could be harmful.

Denna studie syftar till att undersöka elevers välmående under distansundervisningen i samband med Covid-19 pandemin. Vid studiens genomförande har distansundervisningen pågått under ett års tid. Till studien har Vygorskijs teori om sociokulturellt lärande utgjort en stor del, även gränsteori och det salutogena perspektivet på hälsa. Metoden har bestått av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med åtta gymnasieelever i årskurs 3 vid studieförberedande program på två olika gymnasieskolor. Genom en hypotetiskt-deduktiv metod har vi utgått från fem kategorier; studiemiljö, stöd och hjälp, sociala relationer, fysisk aktivitet och mående. Med hjälp av vår insamlade empiri, vår tidigare forskning samt teorier har vi undersökt hur elevernas psykiska välmående påverkats av distansundervisningen med fokus på de fem kategorierna. Vårt resultat visar att det finns en påverkan hos eleverna samtidigt elevsvaren är av stor variation. En del av eleverna ansåg att distansen har givit dem positiva effekter då den inneburit en frihet för dem medan andra elever ansåg att effekterna av distansundervisningen var negativa. De negativa följder som kunnat urskiljas ur vår empiri är en minskad energi och brist på rutiner. Utifrån de varierade resultatet dras slutsatserna att distansundervisningen har en påverkan på eleverna, men att denna påverkan kan vara varierande. Utifrån empirin tenderar rutiner och tydlig struktur att höra ihop med positiva effekter av distansundervisningen medan det motsatta, brist på rutiner och struktur, verkar vara likt med en negativ påverkan.