Examensarbetet är grundat på författarens nyfikenhet om hur fritidslärare bygger relationer med elever på fritidshemmet. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur fritidslärare resonerar kring relationsarbete med elever. Med relationsarbete avses i uppsatsen hur fritidslärarna själva beskriver byggandet av ömsesidiga relationer till eleverna samt hur de kommunicerar inkluderande inom verksamheten. Arbetet vilar mycket på pedagogen Jonas Aspelins forskning om psykosociala relationer, men även pedagogen Annica Lilja och pedagogen Balli Lelinge som båda skriver inom området pedagogik. Utgångspunkten är att se hur åtta fritidslärare på två fritidshem i Malmö stad bygger och utvecklar relationer med elever. Kvalitativa forskningsintervjuer har använts för insamling av empiri. Empirin har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med psykosociala ansatser.Resultaten visar att fritidslärare är medvetna om hur viktiga relationerna med eleverna inom verksamheten är, samt hur ömtåliga de kan vara. De har metoder och strategier för att öka känslor av stolthet och minska risken för känslor av skam. Det är också tydligt att fritidslärarna bygger sina relationer med inkluderande kommunikation, både mot elever och resterande av berörda i skolan.

Bakgrund: Världen har drabbats av pandemier åtskilliga gånger under historiens gång. Den 11 mars 2020 stod det klart att världen drabbats av en ny pandemi, viruset SARS-Cov-2 som orsakar sjukdomen Covid-19. Alla världens länder vidtog olika åtgärder för att försöka begränsa smittspridningen. Sverige gick in i denna pandemi med otillräckliga lager av skyddsutrustning, lågt antal vårdplatser och begränsat med vårdpersonal. Arbetsbelastningen under en pandemi förväntas öka, vilket innebär att sjuksköterskor riskerar att utsättas för stor stress, som kan komma att påverka deras hälsa negativt. Syfte: Syftet var att undersöka hur arbete i kommunal hälso- och sjukvård under pågående pandemi påverkar sjuksköterskors upplevda hälsa. Metod: Studien genomfördes med en induktiv ansats. Data samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Åtta sjuksköterskor, varav sex inom ordinärt boende och två från särskilt boende, deltog i studien. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom tre kategorier och åtta underkategorier. Första kategorin blev organisationens påverkan som inkluderade underkategorierna bristande riktlinjer, okunskap kring sjukdomen och ökade krav, som upplevdes orsaka ökad arbetsbelastning. Emotionella påfrestningar bestod av ensamhet, rädsla för sjukdomen och brist på återhämtning. Sjuksköterskor upplevde sig ensamma på både arbetet och privat. De hade en rädsla för sjukdomen, både för att själva bli smittade och för att smitta familj och vänner. Den ökade stressen som arbetet innebar gjorde att sjuksköterskor upplevde brist på återhämtning. Den tredje kategorin var etisk stress som omfattade underkategorierna otillräcklighet och att arbeta mot sina värderingar. På grund av bristande resurser upplevde sjuksköterskor att de tvingades ta beslut som gick emot deras egna värderingar. Slutsats: Sammanfattningsvis indikerar den aktuella studien att brist på riktlinjer, okunskap om sjukdomen och ökade krav tillsammans med emotionella påfrestningar och etisk stress, är faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevda hälsa negativt när de arbetar inom kommunal hälso- och sjukvård. / Background: The world has been facing pandemics several times during our history. The eleventh of March 2020, the world was facing a new pandemic, the disease Covid-19, caused by the virus SARS-cov-2. Countries all over the world took actions to prevent the virus from spreading. Sweden faced the pandemic with limited amount of supplies of protective gear and a low number of both hospital beds and caregivers. The workload during a pandemic is supposedly increased, and may affect the levels on stress to nurses, and in the long term have a negative effect on their health. Purpose: The aim of the study was to examine how work in municipal healthcare during the ongoing Covid-19 pandemic affect nurses and their perceived health. Method: The study had a qualitative design with an inductive approach. Data was collected through semi structured interviews. Eight nurses, of which six worked in ordinary homes and two of them worked in nursing homes, participated in the study. The material was transcribed and analyzed with a qualitative content analysis. Result: Three categories and eight subcategories emerged. The first category, impact of the organization included the subcategories lack of guidelines, ignorance of the disease and increased demands, altogether experienced as causing increased workload. Emotional stress comprised loneliness, fear of disease and lack of recovery. Nurses felt alone both at work and in private. They had a fear of the disease, both to become ill themselves and to infect family and friends. The increased stress that the work entailed meant that the nurses experienced a lack of recovery. The third emerged category was ethical stress comprising the subcategories inadequacy and working in disagreement with one’s personal ethical values. Due to lack of resources, nurses experienced a feeling of inadequacy and that they were forced to make decisions that went against their own values. Conclusion: In conclusion, the current study indicates that lack of guidelines, ignorance of the disease and increased demands together with emotional and ethical stress are factors affecting nurses perceived health negatively when working in municipal healthcare during a pandemic.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur en skolklass och deras lärare upplevde ämnet samhällskunskap, vad de tyckte var det roligaste och tråkigaste, viktigaste och minst viktiga inom samhällskunskap. Studien baserades på en kvalitativ metod och grundade sig på intervjuer med 20 elever och deras lärare i samhällskunskap. Eleverna intervjuades i grupper om fyra och läraren intervjuades enskilt. Intervjuerna analyserades enskilt och sedan jämfört med varandra. Resultatet visade att det fanns en gemensam, positiv syn på samhällskunskapsämnet bland eleverna och läraren. Både elever och läraren ansåg att samhällskunskap var ett av de viktigaste ämnena i grundskolan och upplevde samhällskunskapsämnet som relevant och elevnära.  Studien visade även att fostransuppdraget tydliggjordes inom ämnet samhällskunskap vilket både elever och lärare uttryckt. / <p>2020-06-03</p>

Syftet med det här arbetet är att få ökad kunskap om vad ämneslärare och klasslärare har för inställning till NO. Vidare innefattar studien vilka läromedel som används och hur lärarens inställning påverkar läraren till att välja ett specifikt läromedel samt vilka övriga faktorer som påverkar valet av läromedel i NO. Arbetet utgår från begreppsramverket Pedagogical Content Knowledge som innefattar lärares kompetens som en kombination av ämneskunskap och ämnesdidaktik. Utifrån en studie där sex ämneslärare och klasslärare i årskurs 1-3 har intervjuats visar resultatet att det finns en varierad inställning till NO, där intresset till synes är högre hos ämneslärarna än hos klasslärare. Inställningen påverkas främst av intresse och ämneskunskap om det aktuella området. Valet av läromedel påverkas i sin tur av intresset och ämneskunskapen i samband med tid och andra resurser. I slutsatsen kommer sambandet mellan vad som läraren anser sig ha för ämneskunskapen, intresse, vad som anses som inspirerande och vad de har bäst inställning till att undervisa i att redovisas. Ovanstående delar kommer att kopplas till hur dessa i längden påverkar engagemanget för vilket läromedel man väljer att arbeta med. Det här arbetet bidrar med ökade kunskaper om hur ämneslärares och klasslärares inställning skiljer sig åt och hur det påverkar valet av läromedel i NO.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete kan upplevas som stressigt och nyutexaminerade sjuksköterskor upplever en högre grad av stress än mer erfarna kollegor. Stressen kan leda till exempelvis högt blodtryck, depression och magsår. Det finns även ett samband mellan stress och utbrändhet vilket kan resultera i avsikter att lämna yrket. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stress i det dagliga arbetet och hur de hanterar denna. Metod: Studiens metod är kvalitativ och data från fyra intervjuer med nyutexaminerade sjuksköterskor har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av materialet resulterade i området Stress med kategorierna Att vara otillräcklig, Att inte få hjälp och Att vara känslomässigt involverad och området Stresshantering med kategorierna Att göra själv och Att söka stöd. Slutsats: Informanterna kände stress främst vid situationer där de kände sig osäkra eller ansåg sig sakna nödvändiga kunskaper för att kunna utföra arbetet. Resultatet visar att det för den nyblivna sjuksköterskan är viktigt med stöd från mer erfarna kollegor och att det finns en förståelse för den nyutexaminerade sjuksköterskans roll som nybörjare. En annan aspekt är att det är betydelsefullt att det på arbetsplatsen finns utrymme för reflektion. / Background: To work as a nurse is stressful and newly graduated nurses are more likely to experience stress than more experienced colleagues. Stress can for example result in high blood pressure, depression and gastric ulcers. There is also a connection between stress and burnout which further can result in intentions of leaving the profession. Aim: The aim of the study was to describe newly graduated nurses’ experiences of stress and how they cope with it. Methods: The method of the study is qualitative. Data from four interviews with newly graduated nurses were analyzed with a qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in two domains: Stress with the categories to be insufficient, not to get help and to be emotionally involved and Coping with the categories to do yourself and to seek support. Conclusion: The newly graduated nurses experienced stress in situations where they felt uncertain or had a lack of necessary knowledge needed to complete the work task. The results show that it is important for the newly graduated nurse to have support from more experienced colleagues as well as an understanding for the newly graduates role as a novice. Another aspect is that it is important that the workplace gives room for reflection.

I bakgrunden framkommer att Sverige är ett ekonomiskt starkt land men att det finns utrymme för förbättringar, framförallt när det gäller hur resurser ska fördelas och hur barn blir bemötta inom skolan. Eleverna kommer till skolan med olika förmågor och förutsättningar och behovet av specialpedagogiska insatser ökar. Skolan möter elever som har ett omfattande behov av insatser ifrån flera instanser och intresset för hur samordningen av dessa insatser fungerar väcks. Statens Kommuner och Landsting har tagit fram verktyget Samordnad Individuell Plan (SIP) för att skapa förutsättning för att på ett effektivt sätt samordna insatser för personer i behov av stöd. Syftet med uppsatsen är att få mer kunskap om hur SIP fungerar ur ett skolperspektiv, både vad beträffar SIP som arbetsform och vad för innehåll SIP-mötena genererar. Den övergripande metoden för att uppfylla syftet var en fallstudie som baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer, lärare samt vårdnadshavare till elever mottagna i särskolan. Resultatet som analyserades utifrån Bronfenbrenners (1979, 1986) utvecklingsekologiska nivåer visade att mötesledarens insats under mötet blir avgörande för mötets form. Hur skolan och dess specialpedagogiska insatser lyftes under mötena berodde mycket vad som föranlett elevens behov av en SIP. I samtliga fall som studien baserades på har skolan visat sig vara en kontext vars insatser lett till positiva konsekvenser för den berörda eleven. Inställningen till SIP som verktyg är positiv hos de som deltagit i denna studie.

Bakgrund: Inom rättspsykiatrin finns det öppen och sluten vård där det i den slutna rättspsykiatrin får förekomma tvångsåtgärder. För att rättspsykiatrisk vård och tvångsvård ska få ges måste stöd i lagen om rättspsykiatrisk vård och lagen om psykiatrisk tvångsvård finnas. Inom den rättspsykiatriska vården har patienterna en begränsad autonomi och det krävs att sjuksköterskan skapar förtroendefulla relationer och utför tvångsåtgärder så långt som möjligt i samråd med patienterna. Syfte: Var att beskriva allmänsjuksköterskans upplevelse av att skapa en vårdande relation till patienter med tvångsvård på rättspsykiatrisk vårdenhet. Metod: Kvalitativ intervjustudie där sex sjuksköterskor inom rättspsykiatrin intervjuades. En manifest innehållsanalys genomfördes efter att materialet hade transkriberats.    Resultat: Relationen byggs upp med tiden och det är av stor vikt att sjuksköterskan inkluderar patienten i sin vård genom att patientens delaktighet sätts i fokus. Att förklara och prata med patienten samt att använda sig av ett gott bemötande med visad respekt är viktiga komponenter för att lyckas skapa en vårdande relation. Det är viktigt att sjuksköterskan visar intresse samt lyssnar på patienten och visar att denne är tillgänglig. Slutsats: Ett gott bemötande, vara hjälpsam, intresserad, lyssna samt att ha respekt för att inte kränka patienten visar att sjuksköterskan ser patienten och främjar den vårdande relationen samt patientens delaktighet.

Bakgrund: Cirka 75 000 barn vårdades i slutenvården år 2020, vilket innebär att sjuksköterskan kommer träffa på sjuka barn. Att möta barnet och anhörigas förväntningar på vården är en utmaning som ställer stora krav på sjuksköterskan. Ökad medvetenhet och förståelse av sjuksköterskans upplevelse av att bemöta sjuka barn i slutenvården kan stärka sjuksköterskans professionella roll i omvårdnadsarbetet och i bemötandet. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelse av att bemöta sjuka barn i slutenvården. Metod: Denna studie bygger på sju semistrukturerade intervjustudier från fyra sjukhus där sju intervjuer genomfördes runt om i Sverige. En manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes för att bearbeta materialet. Resultat: Analysen av sjuksköterskornas upplevelse resulterade i tio underkategorier och fem kategorier: (1) Upplevelsen av känslosamma möten, (2) Att skapa en trygg miljö som stärker kommunikationen i mötet, (3) Att skapa förtroendefulla relationer, (4) Att stärka sjuksköterskans professionella roll samt (5) Att stärka omvårdnadsarbetet. Slutsats: Den vårdande relationen är viktig i bemötandet av barn och deras familjer, kommunikationen är en central del. Det kollegiala stödet är en annan viktig del vid bearbetningen av svåra situationer. För att stärka den vårdande relation ytterligare krävs mer utbildning och forskning som rör relationen mellan sjuksköterskan och barnet.

Förskolans läroplan (Skolverket, 2018) visar på hur demokratiuppdraget är en central del iförskolans verksamhet, där barns inflytande och delaktighet skrivs fram som viktigakomponenter för att kunna genomföra det demokratiska uppdraget. Avsikten med studien ärdärmed att undersöka hur barns inflytande och delaktighet beaktas i relation till förskolläraresdemokratiuppdrag. I tidigare forskning framställs hur en förändrad demokratisyn i förskolanalltmer fokuserar på det individuella barnet i relation till demokratiska handlingar, som i sintur försummar barns samarbete i interaktion med varandra. För att svara på studiens syfte haren kvalitativ intervjustudie använts som utgångspunkt, där både förskollärares och barnsutsagor synliggörs. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem förskollärare via ettdigitalt verktyg. Barnintervjuerna utfördes genom fysisk närvaro i deras förskola, där det blevtotalt sex intervjuer med tolv deltagande barn. Detta i avsikt att undersöka huruvida barnsperspektiv får komma till uttryck i relation till förskolans demokratiuppdrag. På så vis syftarstudien även till hur förskollärare bejakar ett barns perspektiv samt ett relationellt perspektiv.Resultatet i studien visar på vilka förhinder som förekommer i förskolans arbete meddemokrati samt hur förskollärare möjliggör barns inflytande och delaktighet i praktiken.Exempelvis uttrycker förskollärare att planerade aktiviteter främjar barns deltagande iförskolan, men att struktur och regler kan förhindra barns möjligheter till inflytande övervardagen. Något som utmärker sig i respondenternas utsagor är att majoriteten avförskollärarna uttrycker att barn får möjlighet att vara med och fatta beslut gällande vardagenpå förskolan genom styrda omröstningar, medan barnen uttrycker att det är i lek de fårmöjlighet att bestämma.

SAMMANFATTNING Smärta är en av de vanligaste besöksorsakerna på akutmottagningar runt om i Sverige och världen. Smärta och smärtlindring blir därmed en viktig faktor för akutsjukvården att hantera även om uppgiften inte alltid är lätt då alla individer har en unik och subjektiv upplevelse av smärta och hur den ter sig. På akutmottagningen spelar sjuksköterskan en viktig roll i att identifiera och att försöka lindra smärta. När väntetiderna blir långa och tiden till att träffa en läkare förskjuts är det av stor betydelse för patienter att träffa en kompetent sjuksköterska som i många fall kan minska lidandet genom adekvata bedömningar och  smärtlindrande åtgärder. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters smärta på akutmottagningen. Kvalitativa intervjuer användes som metod och semistrukturerade intervjuer utfördes med sju frivilliga sjuksköterskor som informanter. Samtliga arbetade på en större akutmottagning i Sverige. Insamlad data från intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att sjuksköterskornas erfarenheter kring att lindra smärta kunde indelas i tre kategorier med åtta tillhörande underkategorier. Huvudkategorierna var (1) Patientens smärta, (2) Sjuksköterskans roll och (3) Akutmottagningen som kontext. Intervjuerna visade på att sjuksköterskorna ansåg att alla patienter är unika individer med subjektiva smärtupplevelser men att det på akutmottagningen kan vara svårt att bibehålla det personcentrerade synsättet när patienterna är många och arbetsbelastningen är hög. Sjuksköterskorna menade att smärtlindring på akutmottagning relateras mycket till personliga erfarenheter såväl kring bedömning som dosering av smärtstillande läkemedel. Det framkom också att akutmottagningen är en speciell vårdmiljö där det blandas patienter med olika sjukdomstillstånd, olika typer av smärta och förutsättningarna för att ge smärtlindring kan variera kraftigt. Som slutsats tyder resultatet på att sjuksköterskors erfarenheter av att lindra smärta på akutmottagningen är att det är en komplex arbetsuppgift. Dels är det förknippat med en positiv upplevelse av att kunna hjälpa  patienterna att slippa smärta och att förutsättningarna för detta finns tillgängliga för att ta självständiga beslut som sjuksköterska. Samtidigt har det i studieresultatet framkommit tecken som tyder på att hög arbetsbelastning, bristande specifika kunskaper kring smärtlindring och svårigheter att göra adekvata smärtbedömningar kan vara hinder för att lindra patienternas smärta på akutmottagningen.