Bakgrund: Basala hygienrutiner är rutiner som tillämpas av hälso- och sjukvård för att förebygga vårdrelaterade infektioner och arbetssättet kan se annorlunda ut i hemsjukvården då vården sker i patientens hem.  Motiv: Basala hygienrutiner är ett viktigt arbetsmoment och behöver fungera säkert i hemmet trots hinder som kan finnas i patienternas hemmiljö.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med basala hygienrutiner i hemsjukvården.  Metod: Kvalitativ metod valdes för att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av basala hygienrutiner i hemsjukvården där nio sjuksköterskor från två kommuner intervjuats. Den insamlade datan har analyserats genom kvalitativ induktiv innehållsanalys.  Resultat: Sjuksköterskorna hade erfarenheter att det smutsiga hemmet ställde högre krav och var mer utmanande ur ett hygienperspektiv än ett rent hem. Sjuksköterskorna uttryckte även vikten av att sätta patientens önskemål och behov i fokus när vården skedde i deras hem. Sjuksköterskorna hade däremot olika erfarenheter av omfattningen på stödet som de fick från verksamheterna, där några sjuksköterskor beskrev om otillräcklig utrustning eller avsaknad av fortsatt utbildning om basala hygienrutiner. Sjuksköterskorna beskrev att medvetenheten om basala hygienrutiner ökat i och med COVID-19.  Konklusion: Studien belyser svårigheterna som finns med att arbeta med basala hygienrutiner i patientens hem och hur verksamhetens stöd kan ha en viktig roll i fortsatt kompetensutveckling. Det är viktigt att fortsatt forskning sker för att säkerställa en patientsäker vård oavsett hemmiljö och vilka konsekvenser COVID-19 medfört.  Nyckelord: Sjuksköterskor, hemsjukvård, erfarenheter, basala hygienrutiner, handhygien, COVID-19, kvalitativ, intervjustudie.

Denna uppsats analyserar mediers rapportering om sexuella trakasserier i Sverige fem år innan och fem år efter metoo rörelsens genomslag. Genom en kvantitativ innehållsanalys av tjugofem artiklar från två morgontidningar och två kvällstidningar mellan 2012 och 2022 och genom en intervjustudie med åtta journalister visar vår studie vilka skillnader och förändringar som skett. Tidningarna i studien är: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Den kvalitativa innehållsanalysen ger insikter om rapporteringens utveckling och om artiklar om sexuella trakasserier innehåll. De intervjuade journalisterna får frågor utformade efter den kvantitativa innehållsanalysen och får därefter utrymme att diskutera sina egna upplevelser och tankar om vad metoo varit med och påverkat eller förändrat.  Resultatet visar att det rapporterades mer om sexuella trakasserier under metoo i samtliga tidiningar och att det förekommer vissa skillnader i rapporteringen före och efter metoo. Det förekommer få skillnader mellan morgontidningarna och kvällstidningarna men den största skillnaden var att kvällstidningarna fortfarande skriver många artiklar om sexuella trakasserier medan morgontidningarna har en konstant nedgående kurva efter metoos genomslag.  När journalisterna intervjuas och får ta plats i studien beskrivs ett stort uppmärksammande av rörelsen och vad den varit med och påverkat. Medvetenhet och namnpublicering var något som journalisterna var mycket engagerade i. Genom att kombinera kvantitativ och kvalitativ data ger denna uppsats djupare förståelse för hur metoo-rörelsen har påverkat och format rapporteringen om sexuella trakasserier.

Syftet med den här studien var att undersöka lärarstudenters upplevelser av inkludering utifrån den egna skoltiden samt att tolka beskrivningarna av upplevelserna genom ett allmändidaktiskt ramverk. Utgångspunkt har varit ett inifrånperspektiv där ett elevperspektiv på inkludering avsågs att undersökas. För att få perspektiv på elevers upplevelser valdes lärarstudenter ut till informanter. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Analysarbetet genomfördes i två steg med utgångspunkt i innehållsanalys och metaanalys. I den inledande allmänfenomenologiska innehållsanalysen skapades sex kategorier för vilka generella beskrivningar skrevs fram. I metaanalysen gjordes en analys av studiens sex kategorier med fenomenologisk utgångspunkt i taktbegreppet. Det som framkom i innehållsanalysen var att elevernas upplevelse av inkludering sammanföll med hur lärare arbetade med struktur, trygghet, ledarskap och bemötande, samt att lärare visade att de trodde på eleverna. I metaanalysen synliggjordes att pedagogisk takt, tillsammans med studiens kategorier, är av vikt för elevernas upplevelse av inkludering ur ett fysiskt, socialt och pedagogiskt perspektiv.

This essay is the result of a study of the strategies that investigators/interrogators at the Police's felony department use in interrogations with suspects who use their statutory right not to have to make a statement or participate in an investigation about their own guilt. The questions that the study was based on are, what strategies do criminal investigators use when questioning people who use their right not to speak during interrogation? What importance does the interrogator feel the defense attorney has in the interrogation room? How does the interrogator experience the silence from the suspect? It is a qualitative study, where the material was collected through interviews with five investigators/interrogators, four police officers and one civilian investigator, with five to thirteen years of experience as an investigator at the Police Agency's Serious Crimes departments, in various locations in Bergslagen and the Stockholm area. The interviews were transcribed and analyzed in thematic analysis, where the study's questions guided the coding of the material. The theoretical frame of reference contains Lipsky's theory of Street-Level Bureaucrats, Asplund's concept of social responsibility, Goffman's dramaturgical perspective and Foucault's theory of power and resistance.  In the thematic analysis, two main categories emerge in the interrogators' strategies, questioning strategies, and contact-making strategies. With subcategories informative/information gathering, neutral/objective, professional and flexible/empathic, interested. As an interrogator, you continue to ask your planned questions even though the suspect does not answer them. Emphasis is placed on being clear and informing the suspect in an objective and professional manner about their statutory rights, they also want to ensure that the information is comprehensible and that the suspect understands. Continuing to ask questions is also seen to inform the suspect and defense attorney about what information is available in the investigation. They try to establish some form of contact with the suspect to get him/her to answer questions, but also have an understanding and awareness of the risk of speaking in interrogation.

I takt med digitaliseringens framväxt i samhället har förskolans verksamhet påverkats. I enlighet med förskollärarens uppdrag utifrån styrdokument såsom Lpfö18, behöver förskolläraren ett didaktiskt förhållningssätt och adekvat digital kompetens. Studiens syfte var att undersöka legitimerade och erfarna förskollärares inställning på lärplattans användbarhet och roll som digitalt verktyg, och hur den organiseras in i verksamheten för att skapa förutsättningar för barns lärande. För att få kunskap på det som efterfrågas i syftet, bildades två delstudier. Delstudie ett är en kvantitativ enkätstudie som är författad av Madeleine Sköld. Delstudie två är en intervjustudie som är författad av Cassandra Jönsson. Enkätstudiens empiri samlades från grupper i sociala median Facebook, och intervjustudiens empiri samlades från fem förskollärare i Uppsala och Knivsta kommun. Delstudiernas resultat analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet med hjälp av begreppen artefakter, mediering, proximala utvecklingszon, samt scaffolding. Slutligen diskuterades delstudiernas resultat mot studiens bakgrund och forskningsläge, för att besvara studiens forskningsfrågor. I resultatet framkom det att förskollärarens framträdande och ledande roll är avgörande för att skapa goda förutsättningar för barns lärande. Samtliga förskollärare visade en positiv inställning till lärplattan som digitalt verktyg. Förskollärarnas adekvata digitala kompetens och didaktik är avgörande för hur dessa förutsättningar skapar positiva effekter på barns lärande. Studiens resultat strävar efter att ge insikt i förskollärares attityder gällande vilka möjligheter och utmaningar med att använda lärplattan som digitalt verktyg, samt vilken roll lärplattan har i förskolekontext.

Denna studie undersöker hur elever på språkintroduktionsprogrammet upplever sin skolvardag. Studiens material utgörs av elevintervjuer, tre enskilda och två gruppintervjuer, och dessa har analyserats tematiskt. Informanterna berättar att de önskar möte, att de känner sig delvis utanför. De berättar om känslor av stress och att gå tillbaka i utvecklingen, om hur skolor i ursprungslandet skiljer sig från den skola de går i nu och hur de upplever modersmålsundervisning onödig. Studiens slutsatser redovisar att eleverna skulle gynnas av fler möten, exempelvis de möten som redan sker i skolan utanför lektionstid, att informanterna önskar mer utrymme för individuella ämnen och att studiehandledningen inte ses som särskild viktig hos eleverna. Alla informanter är positiva till lärarna, och vissa uttrycker stor skillnad i attityd gentemot lärarna i Sverige jämfört med lärarna i ursprungslandet. Modersmål och studiehandledning diskuteras och föreslås utgöra framtida forskningsfokus, med syfte att utveckla dessa.

Läroplan för förskolan (Lpfö18, 2018) framhåller barns rätt till delaktighet och inflytande men anger inte hur arbetet ska genomföras. Studiens syfte var att få ökad förståelse om förskollärares syn på arbetet med barns delaktighet och inflytande, och för de olika utmaningar och möjligheter de kan möta i arbetet. Studien har en kvalitativ forskningsansats, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta förskollärare. Studien utgår från relationell pedagogik och Shiers delaktighetsmodell används som ett verktyg för analys. Resultatet visar att arbetet med barns delaktighet och inflytande utgör en viktig del av utbildningen och förskollärares uppdrag. Slutsatsen är att förskollärarna inte alltid har möjlighet att följa barns initiativ i alla delar av utbildningen. Det blir tydligt att förskollärarna i studien genom olika strategier strävar efter att i största möjliga mån möjliggöra för barns delaktighet och inflytande i förskolan, trots olika utmaningar.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka om och hur lärare i idrott och hälsa arbetar med sexualitet, samtycke och relationer i deras undervisning, såväl som deras upplevelser att undervisa kring det. Frågeställningarna studien ämnar besvara är: 1) Hur beskriver lärarna deras upplevelser av att undervisa i sexualitet, samtycke och relationer om det förekommer i deras undervisning? 2) Hur beskriver lärarna att de arbetar i idrott och hälsa i undervisningen med sexualitet, samtycke och relationer om det förekommer i deras undervisning? 3) Hur beskriver lärarna att de arbetar med samtycke i sin undervisning om det förekommer i deras undervisning? Teori och metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod där datamaterialet samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av fem legitimerade lärare i idrott och hälsa.Intervjudatan har analyserats med tematisk analys. Den teori som har använts är läroplansteori och dess tre arenor: formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. Resultat: Resultatet kan sammanfattas i tre delar. Lärarnas upplevelser av att undervisa i sexualitet, samtycke och relationer beskrivs bygga på trygghet och att de önskade fortbildning för att stärka tryggheten. Lärarnas arbete kring sexualitet, samtycke och relationer har främst handlat om att fånga frågor i flykten. Lärarna resonerade på olika sätt om kroppskontakt i undervisningen i idrott och hälsa, däremot var samtliga lärare eniga om att kroppskontakten kommer med utmaningar såsom relaterat till fostransuppdrag, samtycke eller obehagskänslor hos eleverna. Slutsats: Efter studiens genomförande är det synligt att det finns utrymme för utveckling gällande hur sexualitet, samtycke och relationer aktivt kan integreras i undervisningen i idrott och hälsa och inte enbart behandlas genom frågor i flykten. De olika läroplansarenorna påverkar lärarna och deras undervisning på flera sätt men för att sexualitet, samtycke och relationer ska behandlas ilektionsplaneringarna behöver det prioriteras mer i samtliga tre arenor. / Aim The aim of this study was to examine how teachers in physical education work with sexuality, consent and relationships in their teaching, also how they experienced working with it. The research questions that this study aim to answer is: 1) How do the teachers describe their experiences working with sexuality, consent and relationships if it appears in their teaching? 2) How do the teachers describe that they work with sexuality, consent and relationships, if it appears in their teaching? 3) How do the teachers describe that they work with consent, if it appears in their teaching? Theory and method The study has been carried out using a qualitative method where the data was collected through semi-structured interviews. The selection consisted of five licensed teachers in physical education. The interview data has been analyzed using thematic analysis. The theory that has been used is curriculum theory and its three arenas: the formulation arena, the transformation arena and the realization arena. Results The result can be summarized in three parts. The teachers' experiences of teaching sexuality, consent and relationships are being described as based on security and they wish for further education to increase the security. The teachers' work around sexuality, consent and relationships has mainly been about catching questions when they appear. In different ways did the teachers reason about body contact in the teaching of physical education, however, all teachers agreed that body contact comes with challenges such as bringing up the students, consent, or the feelings of discomfort among the students. Conclusions After the completion of the study, it is visible that there is room for development regarding how sexuality, consent and relationships can be actively integrated into the teaching of physical education and not only through catching questions when they appear. The various curriculum arenas affect the teachers and their teaching in several ways, but in order for sexuality, consent and relationships to be addressed in lesson plans, it needs to be prioritized more in all three arenas.

Syftet är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på att bedriva undervisning i relation till de resurser som finns tillgängliga i verksamheten, samt hur de förstår begreppet undervisning. För att samla in data har jag valt att använda mig av en kvalitativ intervjumetod. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare från fyra olika förskolor i en mellanstor stad i mellansverige. Det insamlade materialet har analyserats med metoden innehållsanalys samt utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Resultatet visar att hinder i undervisningen kan bero på bland annat barngruppens storlek samt att personalen är frånvarande av olika anledningar. Men resultatet visar också konkreta tips på hur förskollärarna genomför undervisningsuppdraget i förskolan genom att de skapar strukturscheman och delar på barngruppen. / The aim is to contribute knowledge about preschool teachers’ perspective on teaching in relation to the resources that are available in the preschool, and how they understand the concept of teaching. To collect data, I have chosen to use a qualitative interview method. The interviews were conducted with five preschool teachers from four different preschools in a medium-sized town in central Sweden. The collected material has been analyzed using the content analysis method and Bronfenbrenner's ecological system theory. The results show that obstacles can be due to, among other things, the size of the group of children and that the staff is absent for various reasons. But the results also show concrete tips on how the preschool teachers carry out the teaching assignment in the preschool by creating structure schemes and by dividing the group of children.

Syftet med det här examensarbetet är att studera hur sex förskollärare anser att de använder högläsning som ett pedagogiskt verktyg för lärande och språkutveckling för barn i förskolan. Att högläsning sker på förskolor är för många en självklarhet. Högläsning är en givande och språkstimulerade aktivitet som på de flesta förskolor ses som en daglig rutin. Forskning visar dock på att många förskollärare ser högläsning som vila, tidsfördriv och för att frigöra personal i stället för den pedagogiska verksamhet den bör betraktas som om den ska vara betydande för barns språkutveckling. För att uppnå studiens syfte användes kvalitativa intervjuer som metod, där det insamlade materialet från sex förskollärare analyserades utifråndet sociokulturella perspektivet, tidigare forskning samt relevant litteratur inom ämnesområdet. Studiens resultat tyder på att informanterna är medvetna om vikten av högläsning, men att flera av dem har sina planerade högläsningsstunder efter lunch där vila är huvudsyftet, och några samtal och diskussioner kring boken inte är prioriterat. De flesta informanterna anser att de använder högläsning som ett pedagogiskt verktyg, men påtalar att de utmaningar som finns i dagens förskola gör att högläsning inte används så mycket som är önskvärt.