Covid-19-pandemin drabbade hela världen från år 2019 och var ännu pågående under studiens genomförande. Många branscher påverkades av detta, där ibland hotellbranschen. Polisen i Malmö uppmärksammade hur brottsligheten på hotellen verkade ha förändrats under Covid-19-pandemin och önskade att detta undersöktes vidare. Genom kvalitativa intervjuer med ansvarig personal på sju hotell i Malmö studerades det hur hotellen upplevde att brottsligheten hade förändrats under Covid-19-pandemin och i sådana fall på vilket sätt. Vidare undersöktes vilken typ av brottslighet hotellen i huvudsak utsätts för och hur hotellens rutiner samt hur samverkan med polisen ser ut vid brottslighet. Samtliga hotell upplevde någon form av förändring men på olika vis. En del lyfte att kriminaliteten hade ökat medan andra menade att den hade minskat. Flera förklarade att nivån på brottsligheten antagligen var densamma som före Covid-19-pandemin men att de på grund av färre gäster och mer tid över för personalen enklare kunde uppmärksamma då något skedde. Gällande vilken brottslighet som var mest förekommande på hotellen var detta stöldbrott, bilinbrott, sexuella trakasserier, köp av sexuella tjänster, narkotikabrott och kortbedrägeri men även ordningsstörningar i form av fester, nedskräpning eller överförfriskade gäster. I de flesta fall fick receptionspersonal bedöma situationen då brott skedde på hotellen och kontakta vaktbolag, säkerhetsvakter eller polis. Från ett antal hotell uppkom även förslag på förbättringsområden angående samverkan med polisen samt hotellen emellan, trots att de redan upplevde den som god. Gällande samverkan mellan hotellen och polisen efterfrågades en direktlinje in till polisen likt Stockholm samt ett smidigare sätt att lämna anmälan om misstänkta brott. För samverkan hotellen emellan föreslogs en mail-slinga för att enklare kunna tipsa och varna varandra då situationer uppstår. / The Covid-19 pandemic has affected the majority of the world since 2019 and the pandemic's impact continues at the time of writing. Industries around the world were severely affected, among those are the hotel industry. The Police in Malmö noticed how crime in hotels seemed to have changed during the Covid-19 pandemic and requested for this to be examined further. Through qualitative interviews with seven hotels from Malmö City the perceived change in crime at the hotels during the Covid-19 pandemic were studied. Furthermore, it was also examined what type of crime the hotels are mainly exposed to and what the hotels' routines and cooperation with the police look like in the event of a crime. All of the hotels experienced some sort of change, but in different ways. Some mentioned how the crime rate had gone up, while others said that it had gone down. Several of the hotels explained that the crime rate probably was at the same level as before the Covid-19 pandemic but that they, because of the fact that they had a smaller number of guests, were able to more easily notice when something happened. Regarding which crime was most common in the hotels, the results showed that it was theft, car theft, sexual harassment, purchase of sexual services, drug offenses and card fraud, but also disturbances in the form of parties, littering or over-refreshed guests. In most of the cases it was up to the staff in the reception to determine the level of the situation and then contact the security company, the security guards or the police. From a number of the hotels some suggestions on how to improve the collaboration between the hotels and the Police but also between the hotels came in, even though they described the cooperation as good. Regarding cooperation between the hotels and the police, a direct line to the police was proposed, a similar method to the ways in Stockholm, as well as a more flexible way of reporting suspected crimes. For collaboration between the hotels, an email loop was proposed to make it easier to tip and warn each other when situations arise.

Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning teknikundervisningen i årskurs 1-3 främjar elevers utvecklande av entreprenöriella förmågor utifrån hur lärare beskriver vilket syfte de har, hur de arbetar, vilka möjligheter och begränsningar de upplever samt vad de beskriver som entreprenörskapsfrämjande i undervisningen. Studiens resultat baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med lärare med olika bakgrund, erfarenhet och utbildning som är verksamma och undervisar i teknikämnet i årskurs 1-3. I studien används pragmatismen och tankar från John Dewey för att ge ett perspektiv på hur lärande kan ske. Resultatet visar bland annat att lärare berör olika delar av vad som i studien definieras som entreprenörskapsfrämjande och att lärares egen förståelse för vad ett entreprenörskapsfrämjande arbete i undervisningen innebär varierar stort både mellan olika lärare och i jämförelse med vad de utifrån sina beskrivningar berör i teknikundervisningen. Studiens resultat visar även att teknikämnets karaktär kan skapa goda förutsättningar för entreprenörskapsfrämjande undervisning, särskilt om det undervisas av lärare som även undervisar i andra ämnen likt klasslärare i årskurs 1-3 gör. En slutsats är att det är viktigt att lärare väljer rätt innehåll i teknikundervisningen för att skapa möjlighet att lära ut hela bredden av teknisk kunskap och att de själva känner sig säkra på innehållet för att det ska gynna lärandet enligt pragmatismen samt främja entreprenörskap. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>Naturorienterande ämnenas didaktik</p>

Gang crime is one of the hottest topics in the Swedish public debate today. At the same time, people’s trust in how the media reports on the topic is low. Trust in news media is important in any democratic society. Understanding how trust in news media is affected by the reporting on a controversial issue is therefore important in maintaining a functional democracy. This paper examines how politically active young adults perceive news on gang crime in Sweden, and how it correlates to their own trust in news media. Also, we study potential differences between two political youth wings, and what role the sender plays in the perception of – and trust in – news on gang crime. Through ten interviews, we find that the sender is paramount in the interviewees’ evaluation of trust in an article on gang crime. However, the information, what sources are quoted, and descriptions are also contributing attributes. Further, we discover that people develop personal strategies to assess their trust in a news piece on gang crime. Applying the theoretical frameworks of Kohring and Matthes (2007) and Strömbäck et al. (2020), we develop an understanding of how attributes contributing to trust in individual news pieces can be viewed in the context of more general trust in news media. In line with previous research, this study highlights the difficulty of defining general trust in terms of distinct factors. We propose that attributes affecting trust in individual articles can be attributes affecting general trust in news media, if occurring as prolonged trends, but call for further research on this hypothesis. In a societal context, this paper also shows that there is still consensus on what makes news trustworthy, even on a topic as highly politicized as gang crime.

Bakgrund: Samverkan mellan psykiatrisk öppen- och slutenvård är lagstyrt. Enligt WHO kan 70% av alla rapporterade vårdskador härledas till bristande kommunikation och samverkan. Tidigare forskning visar att samverkan mellan psykiatrisk öppen -och slutenvård ökar chanserna att arbeta patientsäkert. Syfte: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur samverkan mellan psykiatrisk öppen- och slutenvård påverkar patientsäkerheten. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt nio deltagare intervjuades. Under intervjuerna ställdes öppna frågor enligt en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades enligt Burnards kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i tre kategorier med rubrikerna; Fungerande kommunikation, Rutiner är betydelsefullt och Värdet av kontinuitet. Resultatet visade att de viktigaste faktorerna för att samverka patientsäkert var kommunikation, rutiner och kontinuitet. Slutsats: Patientsäkerheten påverkas av god samverkan. Sjuksköterskorna upplevde att fungerande kommunikation, rutiner och kontinuitet var viktiga faktorer för samverkan. Litteratur saknas om hur patientsäkerheten påverkas av samverkan mellan psykiatrisk öppen- och slutenvård och det behövs ytterligare forskning.

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar lärare i åk 1-3 upplever att det finns med undersökande arbetssätt för att främja elevernas lärande i biologi. Vidare är studiens syfte att söka svar på hur undervisningen i biologi påverkas av de möjligheter och utmaningar som enligt lärarna finns med undersökande arbetssätt. Studiens frågeställningar besvarades med hjälp av underlag från semistrukturella kvalitativa intervjuer med sex lärare. Resultatet visar att lärarna tycker att undersökande arbetssätt kan bidra till att ny kunskap befästs i större utsträckning än om endast teoretiska lektioner hölls och att det skapar intresse för NO-ämnena. Lärarna vill använda mycket undersökande arbetssätt i biologiundervisningen men anger att tidsbrist kan vara ett stort problem. Enligt resultatet anger lärarna att eleverna genom undersökande arbete kan lära tillsammans samt att de utvecklas av att arbeta undersökande i grupper. Resultatet överensstämmer till stor del med tidigare forskning med undantag för om elevers olika kunskapsnivåer ses som en utmaning eller möjlighet i det undersökande arbetssättet. Lärarna i denna studie ser möjligheter med elevers olika kunskapsnivåer medan tidigare studier visar att lärare upplever dessa som ett hinder och en utmaning. Studien kan därmed ses som ett komplement till tidigare forskning.

This thesis is about the Färjestadens librarys users in a self-service libraries. Färjestadens library is a public library in Öland a island in the Balticsea in Sweden. The library moved to new facilities in April 2016. During these times they also obtained a new system: self-service libraries, which means that the user could use the library from 7 am to 10 pm every day of the week. This new change was interesting to examenine, how the users use the library room. Method to examine this was with interview guides and then transliterated and sorted in categories. The results in this studie where to answer two questions about how users used the self service and the second question what function did it have on the users? The findings were that Färjestadens library users use the library three of the four spaces/functions in the library.

The aim of this study was to explore bibliometrics for evaluation and research support, with emphasis on humanities and social sciences. A literature review was combined with an empirical evaluation of qualitative interviews with librarians and bibliometricians from selected academic libraries. Dahler-Larsen’s theories on the evaluation society were applied, as well as Abbott’s theoretical models of the professionalization of librarians. The first part of the analysis consists of a qualitative content analysis of the interview material. The second part investigates the competencies of librarians and bibliometricians and the challenging aspects of bibliometric analysis for the humanities and social sciences, within Abbott’s framework. The majority of the studied universities used the Norwegian model for bibliometric evaluation of the humanities and social sciences. The respondents found the coverage in the citation databases to be lower for these fields, compared with others. Still, it remained the best available indicator. Furthermore, three of seven universities allocated no funds based on bibliometric analyses. The librarians and bibliometricians in the study mentioned the following competencies as important with regard to working with bibliometrics: insight into research and publication practises, knowledge about databases and systems, analytic thinking and ability to understand contexts as well as to handle different bibliometric indicators. Future perspectives for bibliometrics include the use of the new Swedish list, development of altmetrics as well as investment in open access and increasing digitalization of the society.

The purpose of this master’s thesis is to examine reading groups participants’ motivations for and expectations on participating in reading groups. The focus is on why the respondents read and take part in reading groups in a time of decreased reading. The theoretic framework in the thesis is Furhammar’s analysis model of why one is reading. Semistructured interviews have been held with four respondents from free-standing reading groups and four respondents from library reading groups, to see how and if their view on literature and motivations differ, and also if this differs between the two different kind of reading groups. The empirical data have been analysed through qualitative content analysis. The empirical data shows that there are some differences between how the two different types of reading groups work and therefore also in the participants view of reading and motivations, which is based on the participants’ personal lives.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskan bedriver avancerad omvårdnad i en högteknologisk miljö. Att vara novis i ett komplext yrke kan vara svårt och utmanande men ofta sker en succesiv progression i yrkesrollen. Forskning visar att arbetsmiljön påverkar de nyutexaminerades erfarenheter av den första tiden inom yrket. För att skapa förutsättningar för att nyutexaminerade anestesisjuksköterskor ska utvecklas och trivas i yrket behövs en förståelse för hur den första tiden i yrket erfars. Syfte: Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade anestesisjuksköterskors erfarenheter av att vara ny på en operationsavdelning. Metod: Data samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio deltagare från tre olika sjukhus. Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur datamaterialet framkom fyra huvudteman; att träda in i en ny profession, förutsättningar för en trygg start, att erfara stress och att växa i sin yrkesroll. Totalt identifierades tolv subteman. Konklusion: För att kunna uppnå en lärande miljö det är viktigt att kollegorna är stöttande och förstående samt ger nyutexaminerade utrymme att vara noviser. Genom att tillhandahålla en bredvidgång som är klinikbunden ges utrymme för lärande ochprogression i yrket. Nyutexaminerade är i behov av gott om tid för att kunna bedriva en säker vård. / Background: The nurse anesthetist conducts advanced nursing in a high technological environment. Being a novice in a complex profession can be difficult and challenging but often there is a successive progression in the professional role. Studies show that the work environment affects newly graduate’s experiences of the first period in the profession. To create conditions for newly graduated nurse anesthetists to evolve and thrive, an understanding of their first time in the profession is necessary. The aim: The aim of this study was to describe the newly graduated nurse anesthetist’s experiences of being new in surgical ward. Method: Data was collected through qualitative semi structured interviews with nineparticipants from three different hospitals. Data material was analyzed with a qualitative content analysis.Results: Four main themes emerged from the data material; entering a new profession, circumstances for success, experiencing stress and to grow in their profession. In total twelve sub-themes where identified. Conclusion: to achieve a learning environment colleagues need to be supportive and understanding as well as giving the newly graduated space to be a novice. By providing an introduction that is clinic based, space is provided for learning and progress in the profession. Newly graduated is in need of plenty of time to provide safe care.

Syftet med vårt examensarbete är att vi ska bilda oss en uppfattning kring vilka framgångsfaktorer och hinder det finns för elever i mångkulturella skolor i Malmö. Vi vill även ta reda på hur lärare och rektorer resonerar kring detta ämne, och hur de arbetar för en ökad måluppfyllelse bland dessa elever. Vi har genomfört kvalitativa samtalsintervjuer med fyra lärare och två rektorer som är verksamma i mångkulturella skolor. Enligt Bourdieu tränger sig samhällets struktur och maktförhållande igenom individens vardagliga liv vilket påverkar skapandet av individens mentala bild utifrån hur individen själv uppfattar, förstår och värderar världen hen lever i. I ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling blir kommunikativa processer helt centrala. Framgångsfaktorer för elever i mångkulturella skolor enligt de intervjuade rektorerna och lärarna är god föräldrasamverkan, föräldrars höga utbildningsbakgrund, studiehandledning och olika språkutvecklande arbetssätt för ökad måluppfyllelse. Hinder som försvårar måluppfyllelsen för elever kan vara bristande föräldrasamverkan, föräldrarnas svaga utbildningsbakgrund, den socioekonomiska indelningen samt elever språksvårigheter och bakgrund.