Syftet med denna studie är att undersöka hur manliga och kvinnliga pedagoger talar om vild och kaosartad lek. Studiens metod är kvalitativ, halvstrukturerad intervju där sammanlagt 10 pedagoger verksamma inom förskolan har intervjuats. I studien har diskursanalys använts som analysmetod. Studiens resultat visar att det finns många diskurser som hamnar i konflikt, eller antagonism med varandra. Dessa diskurser grundar sig i synen på vild och kaosartad lek som bra respektive dålig eller hur den bör bemötas och hanteras. I den tidigare forskningen efterfrågas en ytterligare kunskap om vild och kaosartad lek och slutsatserna visar bland annat att diskurserna som blir synliga i pedagogernas tal hamnar i antagonism med varandra på grund av att pedagogerna inte fullt ut vet vad vild och kaosartad lek är bra för och hur de ska eller bör bemöta den.

Företagssköterskan kommer ofta i kontakt med människor i samband medhälsoundersökningar med ogynnsam livsstil för sitt mående. Ökad kunskap kring detta områdekan vägleda och stödja företagssköterskan och företagshälsovården att utveckla strategier för attstödja individen till hälsa.Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa personers upplevelse avföretagshälsovårdens hälsoundersökning som haft betydelse för livsstilsförändring.Urvalskriterierna var en genomförd hälsoundersökning hos företagshälsovården utförd avföretagssköterska och gjorda livsstilsförändringar. Analysen resulterade i två teman med fyrakategorier och åtta underkategorier. De två teman som framkom var “Att bli bemött medintresse och omtanke” och “Att få veta sin ohälsa och få en start till förändring”.Studiens resultat visade att företagssköterskans bemötande och stöd hade avgörande betydelsesamt att få kännedom om sina värden. Personerna kunde reflektera över sin hälsa som gavinsikt och beslut till att starta livsstilsförändring. Detta blev tydligt efter att personerna sågeffekterna av sina livsstilsförändringar. Det upplevdes värdefullt att göra hälsoundersökning avsamtliga deltagare och uppföljande besök ansåg alla vara av stor vikt.Förutsättningar för företagssköterskan att vara i det goda mötet i sitt hälsofrämjande arbetebehöver eftersträvas. Longitudinella studier kring personers upplevelse av företagshälsovårdenshälsoundersöknings betydelse för hållbar livsstilsförändring behövs i framtiden. / The occupational health nurse often comes into contact with clients’ unhealthy lifestyles duringa health examination. An increased knowledge in this area can guide and support theoccupational health nurse and occupational health services to develop strategies to support theindividual's health and well-being in a more efficient way.The purpose of this qualitative study was to examine the person's experience of occupationalhealth services which had significance for lifestyle changes.The selection criteria consisted of completed health examination at an occupational healthcenter conducted by an occupational health nurse. Furthermore, the sample criteria alsoconsisted of changes made by the client after a health examination. The analysis resulted in twothemes with four categories and eight subcategories. The two themes that emerged was "To bemet with interest and concern," and "Getting to know one’s illness and get a starting point howto change."The results showed that the occupational health nurse’s treatment and support were crucial inorder for clients to reflect on their health and be aware of their test results, which in turnmotivated clients to make lifestyle changes. This became clear after clients experienced theeffects of their lifestyle changes. All respondents felt that it was valuable to do a healthexamination and follow-up visits were of great importance.The empirical finding suggests that additional opportunities for the occupational health nurse tobe in the good forum in the work with health promotion are needed.Furthermore, future longitudinal studies regarding clients’ experience of occupational healthexaminations are of importance to sustainable lifestyle changes.

Det övergripande syftet med studien är att få en överblick över hur barn ser på sin delaktighet och sitt inflytande i verksamheten på fritidshemmet. En kvalitativ intervjustudie har genomförts på elever i årskurs tre samt elever i förskoleklass. Syftet är att undersöka elevernas egen syn på sin delaktighet och inflytande, samt om synen på delaktighet skiljer sig mellan de yngre och äldre eleverna på fritidshemmet. Med tanke på att vi vill närma oss elevernas egna tankar och perspektiv, använde vi oss utav semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. 21 elever har intervjuats i studien. Eleverna blev indelade i heterogena grupper om 3-4 elever i varje grupp. Studiens resultat ger en uppfattning om hur elever ser på sin delaktighet på fritidshemmet, samt hur det skiljer sig mellan åldrarna. Eleverna i båda årskurserna uttryckte att de inte får vara delaktiga i någon större utsträckning på fritidshemmet, och att de gärna hade sett att de hade fått vara med och bestämma lite mer.

Summary Titel: Men’s experiences of how alcohol and/or drug addiction affect their activity performance. A qualitative study.   Background: Individuals that suffers from addiction experience physical and psychosocial problem, which means that their activity performance becomes inadequate. Addiction and abuse is a significant public health issues with a high rate of recurrence. At present, about 90% of people with an addiction ends up in relapse within the first year of recovery. Aim: The aim of this study was to investigate how men of working age with an addiction to drugs and / or alcohol experience their activity performance in the daily activities. Method: The study was conducted based on a qualitative method with semi structured interviews. Eight men in working age were interviewed about their experience of how addiction affects their activity performance. The data were analyzed using a qualitative content analysis. Results: The results were reported in 4 main categories: Changed roles affect social activities, The perception of everyday activities, The feeling of being restricted in everyday situations and Health impacting activity performance negatively. Under each main category, subcategories identified , describing different experiences of each main category. Conclusion: Addiction had a major impact on the individual’s activity performance. The interviewees found that the drug became the priority in everyday life and governed the choice of activities. Keywords: Occupational therapy, Interview Study, Addiction problems, Activity i Daily life

En kvalitativ studie har genomförts med tio intervjuer där grundskollärare delger sina tankar och upplevelser av rektor och rektors ledarskapshandlingar och hur de anser att rektors ledarskap påverkar dem i både deras dagliga arbete och i deras trivsel i stort på skolan. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare, verksamma inom den svenska grundskolan, uppfattar ledarskapet hos skolans rektor. Jag ville därmed lyfta fram lärares resonemang och belysa deras uppfattningar om rektors ledarskap och hur de beskriver att de påverkas av rektors ledarskapshandlingar. Studien har en fenomenologisk ansats där lärarnas bild och beskrivning av sin verklighet är det som varit angeläget att lyfta fram.Resultatet visar att lärarna önskar sig en rektor som är kunnig och påläst inom sitt område både beträffande lagar, läroplan och arbetsmiljöfrågor- men de vill även ha en rektor som visar en pedagogisk kompetens och som kan verka som en tydlig pedagogisk ledare för dem. Vidare både vill och förväntar sig lärarna att rektor ska vara inlyssnande och låta dem vara delaktiga i viktiga beslut, som rör den vardagliga verksamheten och som kommer att påverka både deras och elevernas vardag. Samtidigt som de ser delaktighet som en viktig parameter, önskar de även att rektor ska kunna ta beslut på egen hand när så behövs och genom ett tydligt ledarskap visa vart skolan är på väg. Lärarna menar att genom ett tydligt och säkert ledarskap skapas en trygghet för dem och med tryggheten kommer trivseln. Vidare visar studien att lärarna önskar sig en närvarande rektor, som genom sin närvaro i vardagen, i det dagliga arbetet, kan ge dem konstruktiv feedback i sin roll som pedagogisk ledare. Lärarna ser det som viktigt och att de från ett gott ledarskap förväntar sig att deras rektor får dem att känna sig sedda och uppskattade. När rektors ledarskap innefattade alla eller flera av ovanstående faktorer bidrog detta till en positiv känsla hos lärarna.Utifrån Jenkins (2008) interaktionsteori har resultatet betraktats och slutsatser om att lärare, elever och rektor verkar och påverkar varandra både beträffande varandras identiteter och varandras livsvärldar kan påvisas i studiens resultat. Resultatet från denna studie kan dels bekräfta tidigare forskning, dels lyfta fram enskilda lärares upplevelser och tankar vilket skapar ett djup i kunskapen om vad som faktiskt uppfattas som viktigt för enskilda lärare. Denna kunskap kan i sin tur utgöra ett diskussionsunderlag, både för blivande rektorer och redan verksamma rektorer, i sin kompetensutveckling att vara en rektor med ett väl fungerande ledarskap både gällande det pedagogiska ledarskapet och i sin övergripande roll som skolans ledare.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare definierar handlingskompetenssamt hur lärare arbetar för att utveckla elevers handlingskompetens för hållbar utveckling i NOundervisningen.Det erhållna resultatet baseras på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuermed verksamma NO-lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar bland annat att lärarna var obekantamed begreppet handlingskompetens för hållbar utveckling samt att detta påverkar derastolkningar av styrdokumenten och antalet olika arbetssätt lärarna använder i NOundervisningen.Resultatet visar även att lärare arbetar med ämnesintegration i NOundervisningenför att synliggöra ett helhetsperspektiv på hållbar utveckling. Samtliga lärareberättar att de använder sig av ett praktiskt arbetssätt för att få elever att utveckla sinhandlingskompetens för hållbar utveckling och hälften av lärarna beskriver att de arbetar meddiskussioner, ställningstaganden och kritiskt tänkande. Studiens resultat visar även att lärarna istudien inkluderar arbetssätt i NO-undervisningen som kan ge elever möjlighet att utveckla sinhandlingskompetens för hållbar utveckling trots att lärarna var obekanta med begreppet. Enslutsats är att lärare kan behöva utveckla sin förståelse för begreppet handlingskompetens förhållbar utveckling, exempelvis genom att erbjudas fortbildning, för att öka möjligheten attutveckla sin förståelse för innehållet i undervisningen samt kunna belysa fler aspekter avhandlingskompetens i NO-undervisningen. / <p>NO-teknik</p>

Alla elever ska ges goda möjligheter till utveckling och lärande samt en likvärdig utbildning oavsett i vilken skolform de undervisas. För elever med exempelvis intellektuell funktionsnedsättning eller svag teoretisk begåvning kan integrering i annan skolform bli aktuell. Studien syftade till att bidra med kunskap om integrerade elevers skolsituation i respektive skolforms lärmiljö genom frågeställningarna; vad är framgångsfaktorer men även hinder för de integrerade elevernas sociala utveckling och lärande och vilka stödinsatser behöver respektive skola erbjuda för elevernas välmående och utveckling? Vi ämnade även undersöka anledningar till integrering samt hur samverkan sker mellan grund- och grundsärskola. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts för ta reda på vilka åsikter och erfarenheter 12 rektorer, speciallärare och lärare verksamma i grund- och grundsärskolan har kring organisationen med integrerade elever. Resultatet har analyserats utifrån ett kategoriskt-, relationellt- och dilemmaperspektiv samt det salutogena perspektivet/KASAM. Studiens litteraturgenomgång belyser komplexiteten med att undervisa elever i behov av särskilt stöd och ställer stora krav på lärmiljö och lärarkompetens. I resultatet framkommer att grundsärskolans organisation, lärmiljöer och kompetens ger goda förutsättningar för elevernas lärande och sociala utveckling. Ambitionen hos lärare och rektorer i grundskolan är att tillämpa adekvata stödinsatser och tillgängliga lärmiljöer men det saknas organisatoriska förutsättningar. Slutsatser är att grundsärskolans pedagogik behöver implementeras i grundskolan genom samverkan och fler speciallärare behövs.

Den här uppsatsen studerar den övergripande frågan om hur politisk styrning påverkar frontlinjearbetare genom att undersöka den politiska styrningen av gymnasieskolan. Under de senaste decennierna ha det svenska skolsystemet genomgått flera betydande förändringar av vilka två politiska reformer sticker ut särskilt mycket. Dels förflyttades ansvaret för skolan från staten till kommunerna och dels ersattes den tidigare regelstyrningen av mål- och resultatstyrning. Styrningen av skolan är oerhört komplex i och med att staten förbehåller sig rätten att stipulera de nationella målen skolan har att uppfylla genom sitt uppdrag, det kommunala huvudmannaskapet till trotts. De båda reformerna har bidragit med att styrningen av skolan kan analyseras utifrån både den horisontella maktdimensionen mellan den politiska styrningens målsättningar och de professionella lärarnas normer och värderingar, och den vertikala maktdimensionen mellan statlig styrning, kommunal styrning och i viss mån lokal styrning. Problemet är att läraren befinner sig i skärningspunkten mellan dessa maktdimensioner, vilket gör den övergripande frågeställningen intressant att undersöka. En viss mån av tidigare forskning har konstaterat att gymnasielärares handlingsutrymme har minskat till följd av den politiska mål- och resultatstyrningen – vilket skulle kunna resultera i att effektiviteten i lärarens möte med eleverna urholkas genom att förutsättningarna för den situationsanpassade undervisningen minskar. Samtidigt visar forskning utifrån det frontlinjebyråkratiska perspektivet att politisk styrning haft mycket liten inverkan över de professionella tjänstemännens handlingsutrymme. Ett alldeles för brett handlingsutrymme är emellertid inte oproblematiskt heller. Desto bredare det professionella handlingsutrymmet är, desto svårare är det att säkerställa den offentliga förvaltningens grundprinciper. Rent teoretiskt visar föreliggande uppsats på hur och under vilka förhållanden den politiska mål- och resultatstyrningen verkar över skolan. Att mål- och resultatstyrningen verkar både ex-ante som post ante genom målformulering och utvärdering, samt att dessa styrningsmekanismers manifesta form skiljer sig åt beroende av om styrningen befinner sig på statlig, kommunal eller lokal nivå. Det frontlinjebyråkratiska perspektivet bidrar därutöver till förståelse för det professionella handlingsutrymmets beskaffenhet och en problematisering av frontlinjearbetarens kroniska arbetsbelastning och hur övriga – framförallt resursbaserade – påverkansfaktorer också påverkar handlingsutrymmet utöver den eventuella påverkan från den politiska styrningen.   Syftet med studien är att kartlägga den politiska mål- och resultatstyrningen av gymnasieskolan och hur denna påverkar gymnasielärarens upplevelse av sitt professionella handlingsutrymme. Därutöver avser även studien undersöka andra potentiella förklaringsfaktorer till hur lärarna upplever sitt handlingsutrymme, så som presenterats utifrån det frontlinjebyråkratiska perspektivet. De båda rivaliserande teorierna sammanställs och prövas empiriskt genom ett föreslaget tentativt ramverk. Föreliggande studie är en kvalitativ fallstudie baserad på intervjuer. Det empiriska materialet består således av gymnasielärares egna utsagor. De intervjuade gymnasielärarna varierar i både erfarenhet inom yrket som kön och undervisningsämne. Lärarna undervisar dessutom på fyra olika gymnasieskolor runtom i Norrbotten, vilket sammantaget bidragit till goda förutsättningar att analysera materialet utefter. Avslutningsvis visar den empiriska genomgången att gymnasielärare utövar ett mycket stort handlingsutrymme i sin undervisningssituation. Resultatet indikerar också att gymnasielärarna upplever sig mest styrda av det nationellt formulerade målen för skolan i form av kursplanerna i kombination med de enskilda skolornas rektorer – även om inte detta påverkar handlingsutrymmet nämnvärt. Tvärtemot den intuitiva föreställningen om utvärderingsmekanismernas påverkansgrad tycks inte utvärderingen av målsättningarna vara speciellt närvarande i gymnasielärarnas dagliga arbete. Studien visar även att om än lärarna utövar ett brett handlingsutrymme påverkas deras handlingskapacitet av vilka resurser de har att tillgå. Skolans ekonomiska ramar – vilket de kommunala institutionerna beslutar om – är en faktor som påverkar gymnasielärare då de planerar sin undervisning. Lärarnas tidsmässiga begränsningar är därutöver kanske den största resursrelaterade anledningen till lärarnas agerande, vilket bland annat gestaltar sig i att vissa kursmoment till och med rationaliseras bort då de inte anses som lika viktiga när de viktas mot de andra kursmomenten. Elevgruppen visar sig emellertid vara den faktor som påverkar läraren allra mest. Elevgrupperna kan både vara för stora, vilket anknyter till tidsaspekten, samtidigt som elevernas individuella intressen och kunskapsnivåer är avgörande för vad läraren kan göra i klassrummet och hur mycket tid denna kan ägna varje elev.   Utifrån det här resultatet är det motiverat att ställa sig frågan om vi överhuvudtaget kan styra frontlinjearbetare så som lärare genom politiska medel? Är det önskvärt att styra lärare? I så fall bör vi även fundera över hur detta ska gå till. Det nuvarande systemet tycks inte vara lämpat för ändamålet. Lärarna tycks snarare använda de politiska styrningsmekanismerna till att motivera sina egna idéer om undervisning snarare än att omsätta ett utbildningspolitiskt åtgärdsprogram i handling på de demokratiskt valda politikernas villkor – vilket väcker en hel del frågor om såväl input, throughput som output legitimitet. Dessa frågor är emellertid ett ämne för framtida forskning och inget som diskuteras på djupet i den här uppsatsen.

This bachelor thesis examines if tabletop roleplaying games can be used as a teachingmethod in the social studies subject in the upper secondary school. The purpose of thebachelor thesis is by the experiences and perception of tabletop roleplaying games as ateaching method from students to see if there is potential in the method to develop subjectspecific knowledge in social studies and/or general curricular knowledge. By usingtheories about aesthetic learning processes, experiential learning, fantasy and creativity,roleplaying, gamification and emotion-based learning, analyze the students statementsabout the teaching method after they have tried out a roleplaying scenario set in historicalGothenburg. The informants in the thesis expressed no specific subject knowledge, butexpressed knowledge that were more based in the general curriculum goals and theyfound the teaching method to be both entertaining and engaging. The conclusions takenfrom the source material was that the method saw large benefits in that it highlighted thegoals that are part of the general curriculum goals and the schools value oriented duty, butthat the teaching method needs a source material that is more grounded in the socialstudies curriculum, then the one used for this study, to see if students more clearly canperceive subject specific knowledge. / SammanfattningUppsatsen undersöker om bordsrollspel kan användas som undervisningsmetod isamhällskunskapsämnet på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att genom eleversuppfattningar av rollspel som undervisningsmetod se om det finns potential att användarollspel som verktyg för att ge gymnasieelever möjligheten att utveckla ämnesspecifikakunskaper i samhällskunskap och/eller allmänna skolkunskaper. Genom att användateorier om estetiska läroprocesser, upplevelsebaserat lärande, fantasi och kreativitet,rollspel, spelifiering och känslobaserat lärande analyseras gymnasieelevers utsagor frångruppintervjuer. Detta efter att de testat ett rollspelsscenario från samlingen “Historiskaäventyr i Göteborg”. Respondenterna i uppsatsen uttryckte inga specifikaämneskunskaper, men uttryckte kunskaper som mer grundade sig i allmänna läroplansmåloch att de fann att metoden var underhållande och engagerande. Slutsatserna som drogsutifrån materialet var att metoden har stora fördelar i att lyfta fram de kunskaper som är endel av den allmänna läroplanen och skolans värdegrundsuppdrag, men att det kräver ettmaterial som är mer kopplat mot samhällskunskapsämnet än det som användes för denhär studien för att se om eleverna tydligare kan uppfatta ämnesspecifika kunskaper.

Bakgrund: Ungefär 200.000 kvinnor i Sverige har endometrios. Endometriumet växer utanför livmodern och utvecklandet av endometrios kan orsakas av retrograd menstruation i kombination med hormonella faktorer, ärftlighet och ett nedsatt lokalt immunförsvar. Vanliga symptom är hög smärta, minskad fertilitet och nedsatt livskvalité. Behandlingen syftar till att uppnå god funktionsnivå med hanterbara symptom. Fysioterapeutiska åtgärder har prioritet 2. Syfte: Att undersöka upplevelsen av fysioterapeutisk behandling vid endometrios ur patienters och fysioterapeuters perspektiv. Metod: Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes, tre med endometriospatienter och tre med fysioterapeuter. Datan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i fyra huvudkategorier: ”Anpassning utifrån den individuella patienten”, ”Syfte och effekt av behandling”, ”Känsloupplevelser och faktorer som bidrar till drivkraft och hopp” och ”Fysioterapeutens roll”. Den fysioterapeutiska behandlingen upplevdes sätta patientens behov i fokus genom individuell och anpassad behandling. Samstämmigt framkom att behandlingen upplevdes symptomlindra och frambringa skräckblandad förtjusning, men också hopp. Fysioterapeuten upplevdes ge trygghet och hjälp. Konklusion: Fysioterapi vid endometrios kan upplevas vara värdefull för att minska smärta och muskelanspänning samt för att hitta copingstrategier i vardagen. Fysioterapeuten upplevdes kunna få patienterna att känna sig hörda, sedda och hjälpta. / Background: In Sweden approximately 200.000 women have been diagnosed with endometriosis. Endometrial-like tissue is growing outside the uterus. The development of endometriosis could be multifactorial, caused by retrograde menstruation combined with hormonal factors, heredity and a weakened local immune system. Common symptoms are different variations of pain, infertility and decreased quality of life. The purpose of the treatment is to ensure a good level of functioning with manageable symptoms. Physical therapy is highly recommended when treating endometriosis. Purpose: To investigate the experiences of physical therapy treatment in endometriosis according to patients and physiotherapists. Method: Six semi-structured interviews were conducted, of which three were including patients with endometriosis and three were including physiotherapists. The data was analyzed through qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in four main categories: “Adaptation based on the individual patient”, “Purpose and effect of the treatment”, “Emotional experiences and factors that contribute to power and hope” and “The role of the physiotherapist”. The physical therapy was perceived as focusing on the patient´s needs. It was unanimously agreed that the treatment reduced symptoms and could engender delight mingled with terror, but also hope. The physical therapy treatment was found to provide safety and assistance. Conclusion: Physical therapy in endometriosis can be experienced as valuable for reducing pain and muscle tension and for providing coping strategies in everyday life. The physiotherapist was found to be able to make the patients feel heard, seen and helped.