Bakgrund: Mer än hälften av antalet dödsfall i världen är orsakade av sjukdomar som delvis kan förebyggas med förändrade levnadsvanor och mer än halva Sveriges befolkning har minst en ohälsosam levnadsvana. Primärvården har en bra position för att arbeta hälsofrämjande med levnadsvanor och distriktssköterskor ska arbeta för att främja jämlik hälsa och goda levnadsvanor i hela befolkningen. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av det dagliga hälsofrämjande arbetet på hälsocentral. Metod: Metoden som använts var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes för att samla in data. Dataanalysen är gjord med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Studien resulterade i sju kategorier: Att bygga en relation och se hela patienten; Att motivera omotiverade patienter; Att använda verktyg och metoder som stöd i samtalet; Att anpassa samtalet efter patienten; Att det egna drivet är viktigt; Att teamarbete och rutiner påverkar arbetet; Att förutsättningarna är begränsade inom organisationen. Slutsats: Distriktssköterskor anser att det hälsofrämjande arbetet är viktigt och att de vill prioritera det, men att andra arbetsuppgifter tar mycket tid och leder till att tiden inte räcker till.

Målet med palliativ vård är att ge personer med icke botbar sjukdom möjlighet till optimal livskvalitet genom att lindra lidande. Smärta är ett vanligt symtom bland personer som vårdas palliativt och personen är ofta otillräckligt smärtlindrad. Detta ställer stora krav på sjuksköterskans kompetens att vårda dessa personer. Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda personer med smärta i specialiserad palliativ vård. Studien har genomförts som kvalitativ metod med induktiv ansats och bygger på semistrukturreade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sjuksköterskor verksamma inom tre olika specialiserade palliativa enheter, avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) har intervjuats. Resultatet av studien har visat att sjuksköterskan inom specialiserad palliativ vård hade bra stöd från teamet och samtliga sjuksköterskor upplevde att de hade erfarenhet och tillräcklig kunskap för att vårda personen med smärta i hemmet. När det inte gick att smärtlindra fullt ut kunde sjuksköterskan känna frustration och maktlöshet men med stöd av teamet och med inställningen att alltid försöka lindra lidandet oavsett kunde dessa känslor balanseras. Det framkom även i resultatet att det var goda relationer med personen som vårdades, med deras närstående och med kollegor i teamet som låg till grund för en personcentrerad vård. Genom att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med smärta i palliativt skede kunde omvårdnads strategier som är av betydelse identifieras och bidra till framtidens vård. Sjuksköterskor inom specialiserad palliativ vård beskrev sig ha tillräckligt med stöd, tid och resurser för att vårda personer med smärta. De möttes av tacksamhet och upplevde sitt arbete meningsfullt. / The goal of palliative care is to give people with the incurable disease the opportunity for optimal quality of life by relieving suffering. Pain is a common symptom among people who are cared for palliatively and the person is often insufficiently relieved. This puts great demands on the nurse's competence to care for these people. The purpose was to describe the nurse's experience of caring for people with pain in specialized palliative care. The study was conducted as a qualitative method with an inductive approach and is based on semi-structured interviews as a data collection method. Nurses working in three different specialized palliative care units, advanced home care (ASIH) have been interviewed. The results of the study have shown that the nurse in specialized palliative care had good support from the team and all nurses felt that they had experience and sufficient knowledge to care for the person with pain at home. When it was not possible to fully relieve pain, the nurses could feel frustration and powerlessness, but with the support of the team and with the attitude to always try to relieve the suffering regardless, these feelings could be balanced. What emerged in the result was those good relationships with the person being cared for, with their relatives, and with colleagues in the team were the basis for a person-centered care. By examining nurses' experiences of caring for people with pain in the palliative care stage, important nursing strategies could be identified and contribute to future care. Nurses in specialized palliative care described themselves as having enough support, time, and resources to care for people with pain. They were met with gratitude and experienced their work meaningfully.

Bakgrund: Sjuksköterskeprofessionen kan komma med flertalet utmaningar vilka kan påverka sjuksköterskan emotionellt. Sjuksköterskans ansvar innefattas av personcentrerad vård där patientens lidande ska lindras och det kan ställa krav på sjuksköterskan emotionellt. Bland annat för att den egna hälsan ska bevaras för god och säker vård för patienten. Tidigare forskning beskriver de känslor som kan uppstå i vårdandet såsom trötthet, tillfredställelse och kraft, vilka kan bidra till konsekvenser för sjuksköterskan och patienten beroende på hur sjuksköterskan hanterar dessa. Syfte: Att beskriva allmänsjuksköterskans upplevelse av vad som ger kraft i vårdandet. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats där datainsamlingen genomfördes i form av semistrukturerad intervju med fyra allmänsjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige. Datamaterialet analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskan upplevde kraft i vårdandet i det vårdande mötet där sjuksköterskan fick göra skillnad för patienten och att skapa relationer med patienten och anhöriga genom samtal och kontakt. Kraften kunde även upplevas i möjligheten till kontroll genom ett samarbete i teamet och att utvecklas som sjuksköterska. Slutsats: Sjuksköterskan önskar vårda på både ett fysiskt och emotionellt plan och kan behöva verktyg för att hantera utmanande situationer i vårdandet för upplevelsen av kraft. / Background: Emotions can occur within the nurse in the nursing practice, which can be a challenge for the nurse. The nurse has responsibilities to put the patient first where the nurse can help the patient with his/hers suffering. This responsibility can be demanding because of the emotional responsibility for the nurse to take care of him/herself for the possibility to provide care for the patient. Studies describes that emotions such as fatigue, satisfaction and energy can occur within the nurse in the nursing practice, which can lead to consequences for the nurse and the patient depending on how the nurse handle the situation. Aim: Describe the experience of the general nurse regarding the source in the nursing practice that generates energy. Method: A qualitative design with inductive hypothesis and the data was collected by semistructured interviews in which four nurses working in a hospital ward in the middle region of Sweden was included. A qualitative content analysis was used when analyzing the collected data. Result: The nurse can experience energy in the nursing practice when meeting with the patient where a difference can be made for the patient and when creating relationships with the patient and close relative's trough conversations and connections. Good teamwork and growth in the nursing practice could lead to a sense of control for the nurse, which could generate energy. Conclusion: in situations that are difficult emotionally for the nurse, tools may be used for the nurse which can give the nurse energy.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka sex mellanstadielärares reflekterade erfarenheter beträffande lässtrategier i svenskundervisningen. För att studera detta har semistrukturerade intervjuer används. Frågeställningarna syftar till att besvara hur mellanstadielärarna undervisar gällande lässtrategier i svenskundervisningen samt hur lässtrategier inverkar på elevers läsförståelse. Enligt läroplanen ska elever få undervisning i lässtrategier samt träning i att göra inferenser (slutledningar), detta för att öka elevernas kunskaper om texthantering. Det framgår av media och forskningen att elever möter utmaningar då de ska hantera och förstå mer avancerade texter. Orsaken till detta är ett minskat intresse för läsning, samt att sociala medier och datorspel får allt större utrymme. I takt med att elever läser allt mindre blir kraven på texthantering i samhället allt större. I uppsatsen har det pragmatiska perspektivet använts, då i synnerhet reflekterad erfarenhet. Resultaten från studien visar att mellanstadielärare upplever elevernas situation som problematiskt när eleverna ska begripliggöra text av mer komplex karaktär, i synnerhet då elever behöver koppla samman olika delar av texten samt läsa mellan raderna. Resultaten visar dessutom att lässtrategin sökläsning ofta används och att majoriteten av informanternas elever har en förtrogenhet med att använda sig av denna lässtrategi. / <p>Svenska</p>

Inledning: Riskbruk av alkohol orsakar problem både för den enskilde, dennes omgivning samt är kopplat till ett flertal allvarliga sjukdomstillstånd. Tidiga interventioner kan förhindra en mer allvarlig beroendeutveckling. Forskning som berör psykoterapeuters erfarenhet av psykodynamisk terapi vid riskbruk är begränsad. Syftet med studien är att belysa terapeuters erfarenhet av riskbruk av alkohol i psykodynamisk terapi. Frågeställning: Hur upplever och beskriver psykoterapeuter psykodynamisk terapi med patienter som har ett riskbruk av alkohol? Metod: Fem legitimerade psykoterapeuter med erfarenhet inom området, valdes utifrån ett riktat bekvämlighetsurval. För att belysa terapeuters erfarenheter och upplevelser användes en kvalitativ metod. Studien har en induktiv ansats samt en semistrukturerad intervjuform med riktat öppna frågor. Intervjumaterialet har strukturerats och kategoriserats enligt tematisk analysmetod. Resultat: Tre huvudteman med dess underteman framkom i studien; 1. Den terapeutiska hållningen 2. Patienten; förutsättningar och hinder 3. Psykodynamisk terapi vid riskbruk. Diskussion: Informanterna belyste olika erfarenheter av interventioner vid riskbruk av alkohol. Dels vikten av att vara en aktiv psykoterapeut och ställa frågor kring alkoholkonsumtion, dels låta patienten själv lyfta sina problem i sin egen takt. Informanterna belyste både möjligheter och begränsningar med den psykodynamiska metoden vid riskbruk av alkohol. / Introduction: Risk use of alcohol causes problems for the individual, his enviroment, and is linked to a number of serious illnesses. Early interventions can prevent more serious dependency development. Research related to psychotherapists´experience of psychodynamic therapy in risk use of alcohol is limited. The purpose of the study is to elucidate therapists´experience of risk use of alcohol in psychodynamic therapy. Question: How do psychotherapists experience and describe psychodynamic therapy with patients who are at risk of alcohol use? Method: Five legitimate psychotherapists with experience in the field, were selected on the basis of a targeted convenience selection. To elucidate therapists´experiences and experiences, a qualitative method was used. The study has an inductive approach and a semi-structured interview form with directed open questions. The interview material has been structured and categorized according to the thematic analysis method. Results: Three main themes with their subthemes emerged in the study; 1. The therapeutic attitude 2. The patient; conditions and barriers 3. Psychodynamic therapy in risk use. Discussion: The informants highlighted different experiences of interventions in the use of alcohol at risk. On the one hand, the importance of being an active psychotherapist and asking questions about alcohol consumption, and on the other hand, let the patient himself raise his problems at his own pace. The informants highlighted both the possibilites and limitations of the psychodynamic method in the risk use of alcohol.

Bakgrund: Personer med antisocial personlighetsstörning karakteriseras av ett varaktigt och djupgående mönster av bristande empati, manipulativt och impulsivt beteende samt kränkningar av andra människors rättigheter, ofta utan att känna skuldkänslor. Deras beteende är komplext och medför utmaningar för sjuksköterskan och skapandet av en vårdande relation. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att skapa en vårdande relation till patienter med antisocial personlighetsstörning.Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på sex intervjuer med sjuksköterskor inom psykiatrin. Materialet transkriberades och analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkommer i resultatet att det är en utmaning för sjuksköterskan att skapa en vårdande relation till patienter med antisocial personlighetsstörning, eftersom de anses vara opålitliga och ha bristande förståelse för andra människor. Sjuksköterskan behöver vara professionell i sin yrkesroll genom att vara ihärdig och uppriktig gentemot patienten, samt ha kännedom kring patientens utmanande beteende. Vidare framkommer vikten av att låta patienten vara delaktig i vården samt betydelsen av enad personalgrupp för att främja den vårdande relationen. Slutsats: Det ställs höga krav på professionalitet hos sjuksköterskan. Sjuksköterskans engagemang och förståelse för patienten är avgörande. Genom att sjuksköterskan tillämpar öppenhet och följsamhet gentemot patienten kan livsvärlden bekräftas, vilket är betydelsefullt för skapandet av den vårdande relationen.

Denna uppsats undersöker genom kvalitativa intervjuer samhällskunskapslärare pågymnasienivå och deras uppfattningar och upplevelser av den påtvingandedistansundervisningen i samhällskunskap på grund av Coronapandemin 2020. Bakgrunden äratt den påtvingade distansundervisningen medförde en helt ny undervisningsarena för mångagymnasielärare och att det saknar omfattande tidigare forskning på området. Studien syftar attundersöka hur distansundervisningen har påverkat samhällskunskapslärare didaktiska val isamhällskunskap utifrån både samhällsdidaktiska teorier samt det sociokulturella perspektivetför lärande. Resultatet av intervjuerna, upplevelserna och uppfattningarna gymnasielärarnahar om distansundervisningen diskuteras och potentiella konsekvenser lyfts fram iförhållande till de tidigare nämnda ämnesdidaktiska och sociokulturella teorierna. Lärarnalyfter framförallt fram att distansundervisningen har påtvingad mer lärarstyrdaundervisningsformer med tydligare struktur samt mindre naturlig kontakt med eleverna.

Syftet med föreliggande studie är att nå en fördjupad förståelse om undervisningsprocessen isamband med laborationer i fysikämnet. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuerav fysiklärare på grundskolans senare år. Intervjuerna analyserades utifrån en fenomenografiskstruktur. Resultatet visade att de deltagande lärarna ansåg att ett visst antal faktorer var betydelsefullaför att en laboration skulle kunna anses som fungerande. I planeringsprocessen ansågs faktorer somlaborationsutrustning, elevgrupp, laborationens syfte, samt att bygga upp en laboration som utmanarelevernas tankeverksamhet vara av stor betydelse för lärarnas upplägg. För att en laboration skulleanses fungerande var en betydelsefull faktor att laborationen skulle kunna genomföras av alla eleveroberoende nivå. Det framkom även att det fanns ett antal aspekter kopplade till en misslyckadlaboration. En sådan aspekt som togs upp var otydlighet. Resultaten visade även att de deltagandelärarna hade delade meningar gällande öppna och slutna laborationer. Slutligen visade det sig attefterarbetet i många fall kännetecknades av någon form av gemensam diskussion i slutet av lektioneneller senast lektionen efter. Vid många av undervisningstillfällena kunde lärarna också bli bättre påatt ta in skriftlig utvärdering av eleverna

Bakgrund: Organtransplantation är en behandling som räddar liv på personer med organsvikt. För att detta ska vara möjligt krävs en organdonator, antingen levande eller avliden. Som avliden donator utförs en uttagsoperation efter medgivande till donation. Perioperativa sjuksköterskor deltar tillsammans med transplantationsteamet vid uttagoperationerna för att tillvarata organ och tillgodose donatorns önskan om donation. Syfte: Att beskriva anestesi- och operationssjuksköterskors upplevelser av att delta vid uttagsoperationer hos avlidna organdonatorer. Metod: En kvalitativ metod genomfördes, där åtta perioperativa sjuksköterskor intervjuades med öppna frågor som var fenomenorienterade. Datamaterialet analyserades med innebördsanalys. Resultat: Den essentiella innebörden är Värdighet och Respekt, som är en tydlig kärna i studiens fyra innebördsteman: Dubbelbottnade känslor, Känslan av att göra gott för andra, Samarbete i teamet skapar en känsla av trygghet och Professionellt bemötande. Konklusion: Resultatet visar att de perioperativa sjuksköterskorna upplevde värdighet och respekt som en central del vid uttagsoperationer hos avlidna donatorer. Uttagsoperationerna erfars av känslor som glädje, meningsfullhet och sorg. Samarbete i teamet upplevs som viktigt och gav en känsla av trygghet. Återkopplingen om mottagarna till organens tillstånd upplevdes som hjälp i den känslomässiga hanteringen. / Background: Organ transplantation is a treatment that saves the lives of people with organfailure. For it to be possible, an organ donor is required, either alive or dead. A donors’operation is performed after consent to donation. Perioperative nurses participate togetherwith the transplant team in the removal operations to remove organs and to pursue the donor'sdesire for donation.The aim: To describe the anesthesia- and operating theatre nurses' experiences ofparticipating in deceased organ donors' operations.Methods: A qualitative method, where eight perioperative nurses were interviewed throughopen-ended questions that were phenomenon-oriented. The data was analyzed with meaninganalysis.Results: The essential meaning is Dignity and Respect, which is a clear core of the study'sfour clusters of meanings: Double-edged emotions, The feeling of doing good for others,Cooperation in the team creates a feeling of security and Professional treatment.Conclusions: The perioperative nurses experienced dignity and respect as a central part indonors’ operations for deceased donors. The operations were experienced by emotions asjoy, meaning and sadness. Cooperation in the team is perceived as important and gives afeeling of security. Feedback about recipients of the organs condition was perceived ashelpful in emotional management.

Svenskämnet syftar bland annat till att utveckla elevers förmåga att använda språket för att tänka, kommunicera och för att lära. Läsförståelsen hos svenska elever ligger inte på samma höga nivå som tidigare. Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka vilka didaktiska val svensklärare gör i sin läsförståelseundervisning, men även hur de stöttar elever med lässvårigheter. Detta är viktigt att undersöka eftersom tidigare forskning visar att lärare undervisar i läsförståelse med olika undervisningsmetoder, vilket kan leda till att elever får ojämlika villkor för läsutveckling. För att utvecklas i sin läsförståelse behöver elever ingå i undervisning som präglas av att läraren har kunskap och förståelse för vad som utgör god läsförståelseundervisning. Lärare behöver även ha kunskap i hur stöttning till elever kan ske i läsförståelseundervisning, speciellt i fallet elever med lässvårigheter. Det teoretiska ramverk som studien utgår från är det sociokulturella perspektivet, som belyser att människan lär genom språk och kulturella redskap. Denna teori har i analysen av lärarnas utsagor stått som hjälp att förstå resultaten som framkommit. Resultaten i studien visar att alla de medverkande lärarna försöker hitta den proximala utvecklingszonen för eleverna, men att lärarna både organiserar sin läsförståelseundervisning och stöttar elever med lässvårigheter baserat på skilda förståelser av vad som utgör god läsförståelseundervisning.