Neurokirurgisk vård i Sverige är begränsad till sex olika kliniker. Klinikerna utför planerade och akuta operationer. Beroende på tillgängliga resurser kan ibland akuta operationer dröja. Fördröjning av operationer ställer krav på sjuksköterskans kunskaper om att bemöta, informera och kommunicera med den väntande patienten. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att vänta på en akut neurokirurgisk operation. En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes och som datainsamlingsmetod genomfördes semistrukturerade intervjuer. Sex patienter deltog i individuella intervjuer som ägde rum mellan februari och maj år 2016 på en neurokirurgisk klinik i Sverige. Materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet visade att den information patienterna fick från personalen under sin väntetid var i vissa delar otillräcklig och detta skapade en ovisshet som ledde till känslor av oro. Några patienter kände sig utsatta i sin situation vilket skapade starka känslor av ensamhet, besvikenhet och ilska. Patienterna fick fasta en längre tid vilket skapade ytterligare negativa känslor under väntan. Trots oro och ilska uttryckte patienterna en acceptans av sin situation, eftersom de hade en förståelse för varför de fick vänta. Patienterna upplevde även att personalen var hjälpsam, kunnig och positiv vilket skapade en trygghet för patienterna. Slutsatsen visar på vikten av information och tydlig kommunikation mellan patient och personal för att öka patientens trygghet och välbefinnande i en utsatt situation. / In Sweden, neurosurgical patients are treated at six different clinics around the country. The neurosurgical clinics perform both scheduled and acute surgical procedures. At times, acute surgical procedures can be delayed and patients are forced to wait. This requires knowledge for the nurse who cares for these patients on how to treat, inform and communicate with the waiting patient. The aim of the study was to describe patients’ experiences of waiting for an acute neurosurgical procedure. A qualitative method with an inductive reasoning was selected. Semi-structured interviews were chosen as an approach for data collection. Six patients participated in individual interviews performed during the months of February through May 2016 at a neurosurgical clinic in Sweden. The collected data was analyzed with a manifest content analysis. The result of the study shows that the patients lacked information about their situation during the time they waited for surgery, which lead to in feelings of uncertainty and anxiety. Some patients felt exposed, leading to strong emotions such as loneliness, disappointment and anger. The long preoperative fast enhanced the negative feelings. Although the patients expressed feelings of anxiety and anger, they seemed to accept their situation as they understood the reasons for the long wait. They experienced the health professionals as helpful, proficient and with a positive attitude, which gained the patients trust. The conclusion of the study is the importance of patient information and communication between patient and health professionals to create a trusting relationship and well-being for patients in an exposed situation.

Sammanfattning Patienter har enligt lag rätt att vara delaktiga i hälso- och sjukvården. Akutsjukvården är en speciell del av vårdkedjan där det är viktigt med snabba beslut och interventioner för att åtgärda akuta sjukdomar och skador. När en person blir patient hamnar personen i en viss beroendeställning till personalen. Sjuksköterskan och övrig personal i vården har möjligheten att stärka eller försvaga patientens roll genom sitt agerande. I jämförelse med andra likvärdiga länder är svenska patienters möjlighet till delaktighet i vården eftersatt. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av delaktighet i vården på en akutvårdsavdelning. Studien bygger på tio intervjuer med patienter på en akutvårdsavdelning. En intervjuguide med semistrukturerade frågor användes och det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Respondenterna beskrev att ett vänligt bemötande, dialog och information var handlingar och attityder som möjliggjorde delaktighet i vården. Stress, nonchalans och bristande empati från personalens sida beskrevs som hinder för delaktighet. Respondenterna beskrev även två helt olika strategier för hur de själva kunde påverka sin delaktighet i vården. Patienters delaktighet inom akutsjukvården är ingen självklarhet. För att delaktighet ska uppstå krävs vilja från båda parter och en förutsättning för medbestämmande är möten och samtal. Ansvaret för att skapa dialog ligger hos hälso- och sjukvårdspersonalen men långt ifrån alla patienter vill eller orkar vara aktivt delaktiga i beslut om sjukvården, vilket också måste respekteras. Stress och tidsbrist är reella hinder i vården idag, men det finns fortfarande mycket personalen kan göra för att möjliggöra delaktighet för patienterna. Även inom akutsjukvården finns hela tiden möjligheter till delaktighet både i stora beslut och i små dagliga val, det gäller bara att se dem.

Koloskopi är en vanlig undersökning som utförs för att utreda symtom och eventuella sjukdomstillstånd i ändtarm, tjocktarm samt sista delen av tunntarmen. Undersökningen kan upplevas obehaglig och smärtsam samt kräver flera dagars förberedelser. Inför undersökningen ska patienten genomgå laxering för att rengöra sin tarm så att slemhinnan noggrant kan inspekteras. Information om förberedelser och undersökning är en viktig del för att förbereda patienten, både mentalt och fysiskt. En väl rengjord tarm bidrar till att undersökningskvaliteten ökar samt risken för vårdskador minskar. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av information och förberedelser inför koloskopi samt att beskriva deras reflektioner inför undersökningen. Kvalitativ metod användes i studien och baseras på åtta intervjuer med patienter som skulle genomgå en planerad koloskopiundersökning. Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuguide med semistrukturerade intervjufrågor. Genom kvalitativ innehållsanalys bearbetades och analyserades det insamlade materialet. I resultatet framkom att patienters reflektioner och upplevelser kunde indelas i tre kategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var: Reflektioner inför koloskopi, upplevelser och reflektioner gällande laxering samt upplevelse av informationen inför laxering och koloskopi. Slutsatsen tyder på att koloskopi är en undersökning som framkallar många tankar och känslor hos den som ska undersökas. Förberedelserna inför undersökningen upplevs krävande och påverkar det vardagliga livet i varierande omfattning. Informationen som patienterna erhöll från endoskopimottagningen har upplevts som klar och tydlig, men samtidigt har det i studieresultatet framkommit synpunkter på att informationen från inremittenten är bristfällig. / Colonoscopy is a common examination conducted to investigate symptoms and possible diseases of the rectum, colon and the last part of the small intestine. The examination can be inconvenient and painful and requires several days of preparation. Prior to the examination, the patient should undergo purgation to cleanse the bowel so that the mucosa can be accurately inspected. Information on preparation and examination is an important part of preparing the patient, both mentally and physically. A well-cleaned intestine contributes to increase the quality of the examination and the risk of health damage is reduced. The aim was to describe patients' experiences of information and preparation for colonoscopy and to describe their reflections before the examination. Qualitative method was used in the study and based on eight interviews with patients who would undergo a scheduled colonoscopy. The interviews were conducted on the basis of an interview guide with semi-structured interview questions. Through qualitative content analysis the collected material were processed and analyzed. The result showed that the patients' reflections and experiences could be divided into three categories and eight subcategories. The main categories were: Reflections before the colonoscopy, experiences and reflections regarding purgative experience and the information for the purgation and colonoscopy. The conclusion indicates that colonoscopy is an examination that evokes many thoughts and feelings of the person to be examined. Preparations for the examination perceive demanding and affects everyday life in varying degrees. The information that patients received from endoscopy clinic has been perceived as clear, but at the same time the study results has revealed views that the information from the house doctor is flawed.

Ett hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheten att öka kontrollen över sin egen hälsa. Förebyggande åtgärder innebär insatser som görs för att undvika att sjukdom uppstår inom en snar framtid. Inom företagshälsovården arbetar sjuksköterskorna både hälsofrämjande och förebyggande, bland annat genom att göra regelbundna hälsokontroller och genom att genomföra livsstilssamtal med personer kring deras levnadsvanor och hur de kan påverka sin hälsa. Genom att arbeta hälsofrämjande med sunda levnadsvanor kan upp till 80 procent av all hjärt-kärlsjukdom och 30 procent av all cancer samt utvecklingen av diabetes typ 2 fördröjas. Syftet med arbetet är att beskriva hur sjuksköterskan arbetar hälsofrämjande och förebyggande inom företagshälsovården. Resultatet bygger på en kvalitativ intervjustudie där sju sjuksköterskor som arbetar inom företagshälsovården har intervjuats på sin arbetsplats. Intervjuerna har analyserats och sammanfattats i fyra kategorier; Sjuksköterskan inom företagshälsovården, Ekonomins betydelse, Sjuksköterskans samtal med personen och Sjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete. I studiens resultat framkommer det att sjuksköterskorna inom företagshälsovården har en bred kompetens och att de löpande fortbildar sig inom olika områden. Det framkom även att de i sitt förebyggande arbete stödjer sig av tekniken motiverande samtal, i samtalet med en person som har behov av en livsstilsförändring. Huvudfynden i resultatet är att personens inre motivation har en avgörande betydelse när det gäller att genomföra en livsstilsförändring, samt hur ekonomin påverkar och styr sjuksköterskan arbete.

Andelen äldre i befolkningen ökar. Inom akutsjukvården idag vårdas allt fler multisjuka, sköra, äldre som har palliativa vårdbehov. Palliativ vård innebär att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv obotlig sjukdom. Akutsjukvården som ingår i den allmänna palliativa vården ska kunna uppmärksamma när patienter är i behov av palliativ vård, förstå när döden är nära och genomföra brytpunktsamtal. Akutsjukvården ger palliativ vård av sämre kvalitet och sjuksköterskor känner sig oförberedda och obekväma i sin roll som ansvarig för en döende patient. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som befinner sig i livets slutskede inom akutsjukvården. Metoden för studien var en kvalitativ intervjustudie där åtta sjuksköterskor från olika avdelningar på ett akutsjukhus intervjuades. En semistrukturerad intervjuguide användes med utgångspunkt från författarnas valda teoretiska ramverk de fyra hörnstenarna i palliativ vård. Som analysmetod på insamlade data användes en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplever att det saknas samsyn i teamet kring målet med vården och att brytpunktsamtal med patient och närstående tas för sent. Sjuksköterskorna saknar verktyg för att kunna ge professionellt stöd till närstående och de har stark tilltro till medicinsk symtomlindring. Slutsatser som kan dras från studien är att den palliativa vården på akutsjukhuset är ojämlik då den bygger på personer och deras respektive kunskap och erfarenhet och inte på organisation och struktur. Det saknas sjukhusövergripande riktlinjer, rutiner och tydliga arbetssätt i att vårda patienter i livets slutskede.

Studiens syfte var att undersöka operatörers upplevelser av medarbetarundersökningar med avsiktatt belysa erfarenheter som upplevs ha bidragit till formandet av attityder gentemotmedarbetarundersökningar. För att uppnå detta användes en kvalitativ metod. Åttasemistrukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma operatörer som hade erfarenhet avmedarbetarundersökningar. Materialet från datainsamlingen transkriberades för att sedan analyserasmed hjälp av en induktiv tematisk analys. Analysen resulterade i fyra huvudteman: åtgärder ochuppföljningsarbete, att påverka arbetsplatsförhållanden, förmedling av åsikter genommedarbetarundersökningar samt anonymitet gentemot arbetsgivaren. Huvudresultatet visade attföljande erfarenheter upplevs ha bidragit till att forma respondenternas attityder gentemotmedarbetarundersökningar: 1) Upplevelsen av huruvida organisationen vidtar eller inte vidtaråtgärder och uppföljningsarbete på det presenterade undersökningsresultatet, 2) om respondenternaupplever att de har möjlighet att påverka arbetsplatsförhållanden genom medarbetarundersökningareller inte, 3) upplevelsen av att det i undersökningar går att uttrycka sina åsikter eller ej, 4) samt omundersökningsdeltagande upplevs anonymt eller inte. / The aim of the study was to explore operator`s experiences of employee surveys with theintention of highlighting experiences that was perceived to contribute to the formation ofattitudes towards employee surveys. To achieve this, a qualitative method was used toconduct the study. Eight semi-structured interviews were conducted with respondents whowas working as operators and had experience of employee surveys. The material from thedata collection was transcribed and then analyzed using inductive thematic analysis. Theanalysis resulted in four main themes: actions and follow-up work, influencing workplaceconditions, conveying opinions through employee surveys, and anonymity towards theemployer. The main result showed that the following experiences contributed to the formationof the respondent`s attitudes toward employee surveys: 1) The experience of whether theorganization acts upon the presented result or not, 2) if the respondent`s experience that theyhave the opportunity to influence workplace conditions through employee surveys or not, 3)the experience of whether it`s possible to express their opinions in surveys or not, and 4) if theparticipation in surveys is perceived as anonymous or not.

Tidigare forskning visar att allt fler barn och unga rapporterar psykisk ohälsa. Trots detta har forskning kring en utökad och utvecklad elevhälsa fått lite utrymme och arbetsbelastningen hos skolpersonal ökat. Syftet med studien är att undersöka skolpersonals uppfattningar kring behovet av det skolsociala arbetets funktioner och eventuella behov av ytterligare eller utökade funktioner. Studien har använt sig av en kvalitativ design med kombinerad intervjumetod i form av enskilda, par- och fokusgruppsintervjuer. Fem intervjuer genomfördes med skolkuratorer, speciallärare och rektorer. Materialet analyserades med hjälp av en fenomenografisk analys. Resultatet visar att det finns ett behov av det skolsociala arbetets funktioner för att möta de utmaningar som finns i skolan, både hos den enskilda eleven och inom organisationen. Det finns även ett behov av utökade och ytterligare funktioner i form av mer kunskap och nya professioner såväl som samverkan.

Studiens syfte var att undersöka hur det ser ut med högläsning ur engelsk barnlitteratur på lågstadiet, både hur och i vilken utsträckning lärare använder sig av det, vilken påverkan de ser att det har på språkutvecklingen samt hur det tas emot av elever. Studien använder sig av en metodkombination med intervjuer av lärare och ett högläsningsexperiment med efterföljande elevenkäter för att få elevernas synvinkel. I empirin framkom att högläsning på engelska sällan skedde, trots dess språkutvecklande fördelar, på grund av flera upplevda svårigheter. Engelsk högläsning togs emot väl av eleverna, som inte såg lika stora problem som lärarna.

I uppsatsen fokuseras termerna individualisering och visualisering med avseende på lärare till elever med autism och deras erfarenheter av dylikt arbete. Det centrala syftet är att undersöka hur svenska och japanska speciallärare ser på arbetet med individualiserade och visuella metoder och vad de tror att den reguljära skolan skulle kunna vinna på att arbeta på liknande sätt som de gör. Ett antal lärare har intervjuats och deras svar speglas i en kvalitativ intervjuanalys, med fokus på språk- och inlärningsmetoder. Resultaten visar att skillnaderna ligger i de japanska och svenska lärarnas syn på sina respektive reguljära skolor, medan likheter förekommer i synen på hur individualiserade och visuella undervisningsformer kan lyfta elevernas självförtroende.

Ambulanssjuksköterskan har ett ansvar för att erbjuda god hälsa och vård på lika villkor för alla patienter. Tidigare forskning visar att överviktiga patienter riskerar att få sämre vård än normalviktiga patienter och är ofta relaterat till dåligt anpassade hjälpmedel. Då övervikt är ett tilltagande problem ställs krav på att ambulanssjukvården möter upp detta behov. Inom ambulanssjukvården kan konsekvenserna bli större då ambulansbesättningen endast består av två personer och assistans inte alltid finns tillgänglig. I de fall ambulanssjuksköterskan inte kan göra relevanta undersökningar på grund av att utrustningen inte är anpassad efter den större patienten, blir vårdandet mer komplext och risken för patientlidande ökar. Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur ambulanssjuksköterskor upplever vårdmötet med den överviktiga patienten. Data inhämtades från ambulanssjuksköterskor som intervjuades i par om sina upplevelser av fenomenet. Det insamlade materialet analyserades och sammanställdes genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att komplexiteten kring omhändertagandet av denna patientgrupp ofta handlar om bristen på anpassade hjälpmedel, problematik kring förflyttning och lastning av patienten. Även patientens tyngd upplevdes av ambulanssjuksköterskorna vara hindersam, då rädslan för att skada sig själva eller patienten ökade. Det som även framkom var vikten av ett ärligt bemötande för att minska risken för känslan av skuld och skam. I resultatdiskussionen framträdde hur alla delar ur resultatet påverkade varandra. Varje del i vårduppdraget av den överviktiga patienten visade sig vara kopplat mot etiska aspekter i högre grad än i jämförelse med den normalviktiga patienten. För att skapa bättre förutsättningar för ambulanssjuksköterskorna krävs en bättre anpassning inom ambulanssjukvården för överviktiga patienter både när det kommer till material, hjälpmedel och ambulanser men även en bättre samverkan med till exempel räddningstjänst. Därigenom kan möjligheten till ett bättre vårdmöte med den överviktiga patienten nås.