SARS-CoV-2 som startade en pandemi kallad Covid-19. Covid-19 visade sig kunna orsaka livshotande luftvägssymtom. Det skapade en rädsla för att bli smittad och restriktioner i samhället uppkom för att försöka förhindra och minska smittspridningen. Att arbeta inom ambulanssjukvård som ambulanssjuksköterska ställer krav på att bedöma och utföra behovet av omvårdnad samt utföra vård i olika situationer. Upplevelserna för ambulanssjuksköterskorna är att Covid-19 har medfört utmaningar i att arbeta inom ambulanssjukvården. Det blev svårigheter i att kommunicera med patienter och svårigheter att arbeta iförd skyddsutrustning. Svårigheterna medförde att arbetet med att bedöma behovet av omvårdnad och ge vård försvårades. De upplevde rädsla och oro för Covid-19 och dess framkomst. Det var både psykiskt och fysiskt påfrestande att arbeta inom ambulansverksamheten under Covid-19 och det stämde överens med forskningen kring ämnet. Vaccineringen gjorde att ambulanssjuksköterskor blev tryggare i vårdmötet. Arbetsmiljön blev succesivt bättre och upplevelsen av att möta och behandla patienter med Covid-19 blev mer som en vardag. Studien är en kvalitativ intervjustudie med 13 intervjuer av ambulanssjuksköterskor med öppna semistrukturerade frågor.

Trots att omvårdnadshandledningens goda effekter på vården har dokumenterats och trots att sjuksköterskestuderade har lärt sig metoden på Malmö högskola sedan 1993 upplevde författarna under sin verksamhetsförlagda praktik att metoden inte etablerats ute på avdelningarna. Syftet med studien var att kartlägga huruvida omvårdnadshandledning bedrivs på kirurgiska kliniker på ett sjukhus i södra Sverige, samt i de fall det inte görs, undersöka vilken orsaken till detta är utifrån verksamma sjuksköterskors uppfattning. Studien är kvalitativ och metoden för datainsamling var semistrukturerade intervjuer med 10 sjuksköterskor som var verksamma på kirurgiska kliniker. Som analysmetod användes en modifierad version av Burnards (1991) innehållsanalys. Vid analysen framkom följande kategorier: Brist på tid och ekonomiska resurser, bristande behov, aspekter relaterade till kultur och tradition, brister i organisation och funktion, negativ inställning sedan studietiden på Malmö högskola, har haft omvårdnadshandledning på avdelningen som inte fungerade, att vara nyutexaminerad sjuksköterska, okunskap om omvårdnadshandledning samt konflikträdsla. Resultatet tyder på att intresset för omvårdnadshandledning är ringa i verksamheten, vilket kan vara en orsak till att det inte har etablerats. / Although the positive effects of clinical supervision within healthcare has been documented and although the nurse students have been educated in the method at Malmö University since 1993, the authors experienced during their clinical practice that the method had not been established in the wards. The aim of the study was to map out whether clinical supervision is carried out on surgical clinics at a hospital in the southern part of Sweden and in the event that this is not the case, to investigate what the reason for this is on the basis of professional nurses’ opinion. The study is qualitative and the method for data collection was semi structured interviews with 10 nurses who where working on surgical clinics. As an analysis method a modified version of Burnard’s (1991) content analysis was used. During the analysis the following categories emerged: Lack of time and economical resources; lack of needs; aspects related to culture and tradition; shortcomings in organisation and function; negative attitude towards its practice since the time of study at Malmö University; have had dysfunctional clinical supervision at the ward; being a recently graduated nurse; ignorance about clinical supervision; and fear of conflict. The result indicates that the interest in clinical supervision is insignificant within healthcare which can be a reason why it has not been established.

Bakgrund: Många nyutexaminerade sjuksköterskor kunde uppleva transitionen från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska som svår, stressfull och ibland även chockartad. Under första tiden i yrket kunde de även känna sig osäkra gällande självständigt beslutsfattande och att delegera arbetsuppgifter. Det stora ansvaret de fick var till en början överväldigande, något de flesta inte kände sig tillräckligt förberedda på. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av transitionen från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska. Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på sex semistrukturerade intervjuer. Det insamlade intervjumaterialet transkriberades och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av transitionen innefattar många blandade känslor där skräck och rädsla varvades med spänning och en längtan över att få sin legitimation. Transitionen upplevdes som en stor omställning och det tog tid att växa in i den nya rollen som sjuksköterska. För att kunna underlätta transitionen förespråkade de nyutexaminerade sjuksköterskorna mer träning på praktiska moment under sjuksköterskeutbildningen, en mer genomtänkt och god introduktion på den nya arbetsplatsen samt att det var viktigt att hamna på en arbetsplats med ett öppet och stödjande klimat. Konklusion: Med rätt byggstenar från utbildningen, en givande introduktion samt ett bra kollegialt stöd ges den nyutexaminerade sjuksköterskan de verktyg hon behöver och möjligheten till en mindre chockartad transition. / Background: Many of the newly graduated nurses experienced the transition from nurse student to registered nurse as difficult, stressful and sometimes even shocking. The newly graduated nurses felt insecure about independent decisionmaking and delegating work tasks in the beginning of their career. The big responsibility that comes with the nursing role was overwhelming in the beginning, which most of them was not fully prepared for. Aim: To highlight newly graduated nurses’ experiences of the transition from nurse student to registered nurse.Method: A qualitative study design based on six semi-structured interviews. The interviews were transcribed verbatim and then analyzed using a qualitative content analysis method. Results: Newly graduated nurses’ experiences of the transition includes many mixed emotions including both fear, excitement and a longing to finally get their license. The transition was experienced as a big adaption and it took time to grow into the new role as a nurse. In able to make the transition easier the newly graduated nurses pointed out that they wanted more practical training during the education. They also advocated a good and well-reasoned introduction on the new workplace as well as it was important to work in an open and supporting work environment. Conclusion: In order to make a less shocking transition possible the newly graduated nurses need a solid foundation from the education, a giving introduction and also great support from more experienced colleges

Det har visats att hoppet mellan sjuksköterskestudent och yrkesverksam sjukskö-terska är stort och att det har tagit tid att komma in i rollen som legitimerad sjuk-sköterska. Runt om i riket finns det ett flertal sjuksköterskeutbildningar som varie-rar i utformning olika mycket. Inskolningsperiod eller bredvidgång är därför något som blivit centralt för att mildra övergången från skolbänken till sjukhuskorrido-ren. Det finns också många varianter på inskolningsperioderSyftet med denna studie var att med hjälp av en kvalitativ ansats undersöka nyut-examinerade sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av inskolningen på sin första arbetsplats. Metod: åtta semistrukturerade intervjuer gjordes för att försöka få svar på studiens syfte och frågeställningar som var; Hur påverkar inskolningen tryggheten i yrkesrollen? Påverkar inskolningen utövandet av omvårdnadsarbe-tet? Det insamlade datamaterialet transkriberades och analyserades med inne-hållsanalys inspirerad av Burnard och två kategorier med sju underkategorier ar-betades fram. Resultatet utgörs av två kategorier och sju underkategorier som visade att inskolningen hade stor betydelse för inlärning av rutiner och att perio-den skapade trygghet och en känsla av säkerhet i omvårdnadsarbetet och på ar-betsplatsen. Det sociala nätverket på arbetsplatsen som handledare och kolleger utgjorde var mycket viktigt för skapandet av en yrkesidentitet och en känsla av tillhörighet. Slutsats som drogs är att inskolning var en nödvändighet för den ny-utexaminerade sjuksköterskan där kolleger och handledare spelade en viktig roll för yrkesrollen. / It has been shown that the gap between the role of the nursing student and the employed nurse is big and it has taken time to get into the role as a registered nurse. Around the country there are several nursing educations and the variations in design are all different. That is why the introduction programme has had a cen-tral role as an important part of the transition between the school desk and the corridors of the hospital. The aim of this study was to use a qualitative approach to examine how newly graduated nurses experienced their introduction pro-gramme at their first place of work. The method was carried out with eight semi-structured interviews in order to find answers to the aim of the study including its questions How does the introduction programme affect the sense of security in the professional role? Does the introduction programme affect the performing of nursing? The collected data material was transcribed and analyzed using content analysis inspired by Burnard and two categories with eight sub-categories was developed.The result was built on two categories and seven subheadings that showed that the introduction programme had a big importance for learning routins at the ward. It was also important for the sense of security in the performing of nursing and at the place of work. The social network at the working place that mentors and col-leges formed was very important for the creation of the nursing identity and the feeling of solidarity. The Conclusion that can be found is that an introduction programme is necessary for the newly graduated nurse where colleges and men-tors play an important role for the profession.

Detta arbete undersöker hur gymnasielärare i matematik resonerar kring integrering av digitala miljöer inom området problemlösning. Studien undersöker också vilka utmaningar gymnasielärare i matematik upplever med implementeringen av digitala miljöer inom problemlösningsområdet. Syfte med studien är att undersöka om och i så fall hur gymnasielärare i matematik integrerar digitala miljöer i problemlösning, samt att få en djupare förståelse för de utmaningar gymnasielärarna upplever med integreringen av digitala miljöer i problemlösning. För att fullborda studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex gymnasielärare i matematik från tre olika skolor i södra Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en tematisk analysmetod. De framträdande teman analyserades sedan med utgångspunkt i tre aspekter för en framgångsrik integrering av digitala miljöer, i kombination med delar av ramfaktorteorin. Resultaten visar att gymnasielärarna inte integrerar digitala miljöer inom problemlösning. Samtidigt indikerar resultaten att lärarna ser fördelar med att integrera digitala miljöer i undervisningen, särskilt för visualisering av lösningar eller teorier som tidigare bevisats med papper och penna. Resultaten pekar också på utmaningarna lärarna upplever. Dessa utmaningar är lärarnas bristande kunskap om den digitala miljön, upplevd tidsbrist, överensstämmelse med skolans styrdokument och elevernas kunskaper om miljön. Utmaningarna utgör inte isolerade enheter utan de påverkar varandra. Motsägelsen mellan Skolverkets betoning på elevernas behov att kunna använda digitala miljöer för att lösa problem i de nationella proven och resultaten från studien, som indikerar att lärarna inte integrerar dessa miljöer i undervisningen, kan få konsekvenser för elevernas prestationer på nationella prov.

<p>Validerat; 20130927 (global_studentproject_submitter)</p>

No description available.

In 2015 the Swedish police organization into one police authority and introduced the goal and result management, which aimed to give the police authority clearer steering, better results and greater discretion for the police officers. The reorganization of the police organization has been met with heavy criticism, previous police research indicates that the governance model works less well for the public sector and that the discretion has decreased for the police officers. At the same time, previous research indicates that the governance model has meant that frontline bureaucrats have been given more room for discretion and have become more scrutinized at the same time. The purpose of the thesis is to examine the police officers experience of goal and result management and how this affects their perceived professional discretion. The survey is based on a qualitative case study with an interview study conducted with a total of four police officers in Boden municipality and Örebro municipality. The police officers’ experiences of discretion as well as goal and result management have been processed based on a qualitative data analysis with a coding scheme. The results of the thesis show that the police officers’ experiences of steering are varied, some police officers' experiences of goal and result management were more extensive than other police officers’ experiences. The results also show that the police officers’ perceived discretion is extensive and is not perceived to be significantly affected by the political goal and result management.

This thesis aims to study gender distribution in non profit work for human rights. Based on an interview study with coordinator ́s for non-profit workers in human rights, the thesis examines how the gender distribution is constructed, the reasons behind the gender distribution, what consequences the distribution can have, and how to create change. The theoretical frameworks that the thesis relates to are gender theory, socialization and role theory. These are theories based on the a social constructivist approach, which means that society is constructed by us humans. The result of the seven semi-structured interviews, indicates that there is a large surplus of women who are voluntarily committed to human rights. Possible causal explanations for the distribution according to the results have to do with education, trends, women's social capacity, and female vs. male interest. The consequences the informants address apply to diversity, societal development and the priority issue. The results also show that coordinators believe that what needs to be done to create change has to do with education, gender norms, salary, and active search for men, except for the two men who, according to the results, believe that the prevailing gender distribution does not need to change.

I juni 2019 lagstadgades Läsa-skriva-räknagarantin som enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska ge elever rätt till tidigt stöd i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Denna kvalitativa studie undersöker med hjälp av semistrukturerade intervjuer hur åtta skolor i tre kommuner organiserar arbetet efter genomfört kartläggningsarbete med Hitta språket i förskoleklass och Nationellt bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1. Informanterna är förskollärare, lärare i årskurs 1 och 2, speciallärare samt lärare med specialpedagogisk kompetens. Inledningen förklarar Läsa-skriva-räknagarantin ur Skolverkets förklaringsmodell och leder fram till syfte och frågeställningar. I bakgrunden ges läsaren en beskrivning om varför Läsa-skriva-räknagarantin tillkommit. Det teoretiska ramverket låter läsaren se att studiens teoretiska ansats är kvalitativ och studien belyses genom ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2000 och Vygotskij, 1995) samt genom det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet (Nilholm, 2020). Metoddelen klargör hur datainsamlingen gått till och vilka urval som gjorts inför intervjuerna. Här presenteras också skolor och informanter samt visas hur den tematiska analysen och de etiska övervägandena format studien. Resultatet av studien visar att det i första hand är förskollärare som genomför kartläggningen i sin klass medan lärare i årskurs 1 får någon form av stöd med genomförandet av speciallärare. Efter bedömning av Hitta språket och Bedömningsstödet i samråd med speciallärare ser stödinsatserna olika ut. På organisationsnivå omnämns pedagogiska forum där speciallärare medverkar. På gruppnivå utgör resultatet grund för planering av anpassningar i klassrumsundervisningen både i förskoleklass och årskurs 1. Speciallärare engageras oftast på individnivå från och med vårterminen i förskoleklass och i årskurs 1. Uppföljning sker systematiskt och skolorna är på väg mot ett större kunskapsfokus i samband med överlämning mellan förskoleklass och årskurs 1. Studiens åtta skolor tar hjälp och stöd av Skolverkets Läsa-skriva-räknagaranti i elevbedömningen vilket visar att en större medvetenhet i skolorna än tidigare genomlysning från Skolinspektionen (2022). Studien visar en likvärdighet i analys- och bedömningskunskaper om Läsa-skriva-räknagarantin oavsett vilken skola eller kommun som eleverna tillhör.  Nyckelord:Läsa-skriva-räknagaranti, sociokulturellt perspektiv, intervjustudie, tematisk analys