Syftet med denna studie var att jämföra lärares syn på ämnena bild samt idrott och hälsas betydelse och villkor på mellanstadiet. Lärares syn på vad som legitimerar att ämnena bör finnas i skolan är en del av den skolkod som ramar in skolorna. Tillsammans med de villkor som finns inom ämnena är dessa ramfaktorer som påverkar undervisningen. Studien har därför undersökt åtta olika lärares syn på ämnena genom kvalitativa intervjuer. Sammanlagt har två idrottslärare, två bildlärare samt fyra klasslärare, som alla arbetar på mellanstadiet, intervjuats. Dessa intervjuer analyserades sedan utifrån en fenomenografisk metodansats, vilket resulterade i sju olika kategorier. Resultatet visar att alla undersökta lärare ser ämnena som betydelsefulla men utifrån anledningar. Främst legitimeras ämnena utifrån att de bidrar till att uppfylla övergripande mål för skolan. Detta genom att de anses stödja de teoretiska ämnena, elevernas personliga utveckling samt elevernas välmående. Två av de lärare som undervisar i ämnena legitimerar även dessa utifrån att de bidrar med ämnesspecifika kunskaper. De ramfaktorer som anses viktiga för undervisningen handlar om tid, antalet elever, materiella resurser samt en stöttande chef och kollegor. Studien har didaktisk relevans eftersom olika syner på ämnenas betydelse för elever synliggörs och på så sätt kan väcka diskussion om vad som bör legitimera ämnena. Genom att besvara denna fråga kan också de villkor som tilldelas ämnena diskuteras.

Under de senaste årens stora flyktingströmmar, har många kommuner i Sverige tagit emot nyanlända elever. Det ställer höga krav på lärare att kunna möta de nyanlända eleverna utifrån deras olika förutsättningar och bakgrund. I den här kvalitativa studien har vi valt att intervjua elva nyanlända elever i två olika kommuner. Syftet med studien är att undersöka nyanlända elevers uppfattningar om mötet med matematikundervisningen i Sverige. Resultatet redovisas med hjälp av tematisk innehållsanalys. I studien beskriver informanterna skillnader och likheter mellan matematikundervisning i hemlandet och i Sverige och hur de försöker anpassa sig till den svenska klassrumskulturen. Det framkommer i denna studie att samtliga informanter som intervjuats skulle varit hjälpta av att ha blivit mer grundligt kartlagda i ämnet matematik innan skolstarten i Sverige. Kartläggningens resultat kan då användas för att planera elevernas undervisning på rätt nivå. Resultatet visar också att om informanterna gavs större möjlighet att förstå undervisningsspråket i matematik, skulle det vara möjligt för fler nyanlända elever att kunna följa undervisningen på en högre nivå än de gör nu. Vi ser att vår studie kan vara ett kunskapsbidrag till att föra dessa erfarenheter vidare så att lärare ges möjlighet att få en tydligare bild av hur matematikundervisningen för nyanlända elever bör organiseras.

Bakgrund: Det finns ett samband mellan dålig munhälsa och ett flertal sjukdomar, nedsatt livskvalitet och välbefinnande. Vid stigande ålder och sjukdom ökar risken för att drabbas av ohälsa i munnen. Ett av de vanligaste problemen med munnen var muntorrhet och drabbar äldre personer i högre grad. Vid fasta var muntorrhet ett vanligt beskrivet problem. På grund av hög arbetsbelastning och prioriteringar av omvårdnadsåtgärder, kan munvården bli bortprioriterad.  Syfte: Syftet var att undersöka hur äldre patienter som fastar upplever sin munhälsa under vårdtiden på en kirurgavdelning. Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. 27 patienter som var över 65 år och fastade eller fastat 3 dagar under vårdtiden intervjuades på fyra kirurgiska vårdavdelningar. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Alla patienter upplevde någon form av obehag från munnen vid fasta, vanligast var muntorrhet i varierad grad. Stöd och hjälpmedel kring munvård erbjöds i varierande grad och munvårdsrutinerna under vårdtiden var inte densamma som hemma. Information om muntorrhet, hjälpmedel mot detta och rutiner vid munvård saknades. Vårdpersonalen uppmärksammade inte alltid patienternas behov av stöd vid munvård. Patienterna efterfrågar sällan hjälp och stöd då de helst inte vill be om hjälp. Slutsats: Patienternas basala behov av munvård uppfylldes inte. Alla patienter upplevde obehag och torrhet i munnen i samband med fasta. Det behöver skapas riktlinjer, rutiner samt utöka informationen kring munvård i det dagliga omvårdnadsarbetet. Specialistsjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden kring munhälsa. / Background: There is a correlation between poor oral health and several diseases, decreased quality of life and lowered wellbeing. The risk of poor oral health increases with rising age and disease. One of the most common oral problems is xerostomia, which is more frequent among elderly. Whilst fasting, xerostomia was often described as a problem. Due to a heavy workload and care priorities of health care staff, patients’ oral care may be neglected. Aim: The aim of this study was to examine how fasting elderly patients experience their oral health during hospitalisation at a surgery department. Method: A qualitative descriptive interview study based on semi-structured interviews. 27 patients over 65 years of age who were fasting or had fasted approximately 3 days during their hospitalisation at one of four different surgery departments were interviewed. The interviews were analysed using qualitative content analysis. Results: All patients experienced discomfort of some form related to the mouth during the period of fasting, most common was xerostomia in greater or lesser extent. Support and assistance regarding oral care were offered to various degrees and the care routines during the hospitalisation were not the same as at home. Information about xerostomia, remedies for it and oral care procedures were lacking. The health care staff did not always pay attention to the patients’ need for support in oral care. Patients rarely asked for support as they generally avoided asking for any help. Conclusions: Patients basic needs regarding oral care was not met. All patients included in this study experienced oral discomfort and xerostomia while fasting. Guidelines, routines and increasing information regarding oral care in the daily care work is needed. Specialist nurses play a key role in securing good oral care.

Abstract (Sammanfattning) Bakgrund: Polyfarmaci är ett växande problem i samhället för den äldre personen. Äldre personer har en ökad känslighet för läkemedel på grund av åldersförändringar, vilket leder till en ökad risk för läkemedelsrelaterade problem som biverkningar och interaktioner. Tidigare studier visar att läkemedelsrelaterade problem kan misstolkas som nytillkomna sjukdomssymtom vilket leder till ytterligare läkemedelsförskrivningar. Läkemedelsgenomgångar är ett viktigt redskap för att säkerställa en patientsäker läkemedelshantering. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda den äldre personen med polyfarmaci inom hemsjukvård. Metod: Kvalitativ intervjustudie med sex sjuksköterskor inom hemsjukvården. Den insamlade datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter är att polyfarmaci är vanligt i dagens samhälle.  Sjuksköterskorna menade att ibland sätts det in läkemedel för biverkningarna och det kan vara svårt att urskilja biverkningar från grundsymtom. Sjuksköterskorna berättar att läkemedelsgenomgångar kan hjälpa den äldre personen att minska sina långa läkemedelslistor. Sjuksköterskorna menade att de och läkare skulle behöva mer kunskap om polyfarmaci och se polyfarmaci som ett symtombild.  Slutsatser: Det behövs mer kunskap om polyfarmaci och samverkan emellan de olika vårdgivarna för att kunna genomföra läkemedelsgenomgångar och ha en patientsäker vård.

Bakgrund: Covid-19-pandemin har i dagsläget pågått i drygt två år. Den har haft stor påverkan på samhället och sjukvårdens personal. Forskning om effekterna utökas fortlöpande och röntgensjuksköterskors upplevelser är aktuella för vidare studier. Syfte: Syftet med studien är att beskriva röntgensjuksköterskors upplevelser i samband med att pandemin kom, under tiden pandemin fortgått, och deras upplevelser av dagens pandemisituation.  Metod: I denna kvalitativa intervjustudie med induktiv ansats intervjuades nio röntgensjuksköterskor med hjälp av en intervjuguide med öppna frågor. Intervjuerna hölls i slutet av mars 2022. Resultat: I kategorierna I början - en helt ny värld, Under tiden - förändringar och Nu – reflektion var de viktigaste fynden kollegornas stora betydelse för varandra vid omvälvande situationer och vikten av att ledningen leder med tydlighet och transparens för att motverka förvirring och misstro bland personalen. Samverkan var viktigt för respondenterna då det sågs kunna göra arbetsflödet och arbetsmiljön bättre. Hygienrutinerna fick ökad betydelse, vilket gav respondenterna trygghet och ingick i det som blev vana och rutin kring dagens patientmöten. Slutsats: Idag befinner sig röntgensjuksköterskorna fortfarande i kampen mot pandemin. Från att ha känt stor rädsla, oro och frustration gentemot bristfällig ledning, oklara hygienrutiner och informationsbrist kring skyddsutrustning har situationen nu övergått till ett stadie där kunskap har kommit ikapp och vana och rutin har gjort covid-19 till vardag. Inför framtiden tror röntgensjuksköterskorna att covid-19 kommer finnas kvar på ett eller annat sätt, men med all ny kunskap finns förhoppningar om att vården är rustad för framtida kriser i samhället, och att alla röntgensjuksköterskor uppskattas för det viktiga arbete de faktiskt gör.

Bakgrund: Hjärnskakning är en vanlig form av traumatisk hjärnskada som kan ge varierande symtom. Idrottsrelaterad hjärnskakning kan kliniskt fastställas av vårdpersonal bland annat med hjälp av Sport Concussion Assessment Tool (SCAT5). Riktlinjer kring rehabilitering utgår ofta från hjärntrappan vilket innebär en successiv återgång till idrott och skola. Syfte: Syftet var att utforska och beskriva unga personers upplevelser och erfarenheter av rehabilitering efter en idrottsrelaterad hjärnskakning samt hjärnskakningens eventuella påverkan på vardagslivet hos den drabbade. Metod: Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagare i åldrarna 17– 24 år, med erfarenhet av rehabilitering efter en idrottsrelaterad hjärnskakning under de senaste tre åren. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med tre underkategorier vardera. Följderna av hjärnskakningen varierade i omfattning och det framkom skilda perspektiv avseende rehabilitering samt hur bemötande, information och kommunikation från vårdpersonal upplevdes. I intervjuerna lyftes stöd och olika strategier för att hantera vardagen. Konklusion: Idrottsrelaterad hjärnskakning påverkar individens liv i varierande omfattning utifrån ett biopsykosocialt perspektiv. Resultatet visade att rehabiliteringen bör vara individanpassad och att stöd är centralt för att främja individens trygghet och delaktighet. Fysioterapeutens kompetens är betydelsefull i denna process och kan ibland behöva kompletteras av multiprofessionella team.

Sammanfattning Bakgrund: Psykisk ohälsa är en av de största hälsoutmaningarna i Europa idag avseende prevalens, sjukdomsbörda och funktionsnedsättning. I Sverige ökar sjukskrivningarna orsakade av psykisk ohälsa och vid alla sjukskrivningar som varar längre än 14 dagar är psykisk ohälsa orsak till hälften. Första vårdnivån för psykisk ohälsa är primärvården och kontakten sker oftast via telefon. Psykisk ohälsa ökar i samhället och därmed ökar även telefonsamtalen till vårdcentralen. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans upplevelser av telefonrådgivningssamtal på vårdcentral med patienter med psykisk ohälsa. Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Tio distriktssköterskor från åtta olika vårdcentraler i Skåne har intervjuats individuellt och intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visar att distriktssköterskorna i de verksamheter som har välfungerande resurser i verksamheten upplever att telefonrådgivningen med patienter med psykisk ohälsa fungerar väl. Att distriktssköterskan har ett professionellt förhållningssätt i sin kommunikation, lyssnar aktivt och är aktivt närvarande i samtalet upplevs ha betydelse för telefonrådgivningssamtalets utgång. I studien framkommer att samtal med patienter med psykisk ohälsa har en känslomässig påverkan på distriktssköterskorna. Distriktssköterskans erfarenheter gällande psykisk ohälsa är något som växer fram med tiden och är till hjälp i telefonrådgivningssamtalet. Slutsats: Tillräckliga resurser i verksamheten har betydelse för telefonrådgivningssamtalets utgång och har distriktssköterskan rätt förutsättningar och tillräcklig kunskap då patienter med psykisk ohälsa söker hjälp första gången kan det ha betydelse för en tidig upptäckt och snabbt insatt behandling.

I de naturorienterande ämnena ska eleverna utveckla kunskaper genom undersökande arbetssätt där laborationer är en bärande del. Tidigare forskning har fokuserat på att undersöka det laborativa arbetssättets påverkan på lärare och elever i de högre årskurserna samt gymnasiet. Forskningen är däremot sparsamt förekommande gällande de lägre årskurserna i grundskolan. Syftet med denna undersökning är därför att ta reda på vilka förutsättningar lärare i årskurs 1–3 har att arbeta laborativt och hur lärarna upplever att det laborativa arbetssättet påverkar elevernas kunskaper. För att kunna svara på undersökningens syfte intervjuades åtta lärare som har undervisat i fysik på lågstadiet. Den intervjumetod som valdes var den semistrukturerade intervjun. Lärarna intervjuades enskilt och den genomsnittliga tiden för intervjuerna var cirka 30 minuter. Resultatet visar att alla lärare upplever att det laborativa arbetssättet är helt avgörande för att eleverna ska få en förståelse för fysikaliska fenomen. Lärarna upplever däremot att det finns förutsättningar som påverkar hur frekvent arbetssättet används. De mest avgörande faktorerna som lärarna uttrycker är tid, klasstorlek, lärarkompetens och tillgång till material. När det inte finns förutsättningar för att implementera laborationer skapas inte den grundläggande förståelsen tidigt vilket påverkar elevernas kunskapsutveckling i de kommande skolåren. De rekommendationer vi vill rikta till skolan är att inspireras av varandra och hjälpas åt att bidra till en inspirationsbank med färdiga laborationsidéer.

Denna studie undersöker (1) sex yrkesverksamma gymnasielärare i ämnet svenskas mål med skönlitteraturundervisningen, (2) samma lärares strategier för skönlitteraturundervisningen samt (3) vilken roll subjektiv kontra objektiv läsning spelar i deras skönlitteraturundervisning. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex informanter från fem olika gymnasieskolor i Mellansverige. Resultatet visar att studiens tillfrågade lärare upplever skönlitteraturundervisningen som en utmaning, både på grund av elevernas motstånd och rådande distansundervisning. Detta påverkar både deras mål, som uttrycks som läsupplevelse och akademisk utveckling, och deras strategier, vilka är att göra litteraturläsningen mer ”tillgänglig”, att arbeta med intresseväckande verk och använda sig av litteratursamtal. Av resultatet framkommer också att lärarna arbetar olika mycket med subjektiv kontra objektiv läsning, och att vilken av de båda som klassas som mer avancerad varierar. Skönlitteraturläsning anses dock vara en grund till att fostra goda samhällsmedborgare, och mer stöd i hur skönlitteraturundervisning kan och bör bedrivas anses nödvändigt för både lärarnas och elevernas skull.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en sjukdom som påverkar både lungor och luftvägar. I Sverige är det cirka 400 000 till 700 000 personer som lever med sjukdomen. De egenvårdsråd som rekommenderas är rökstopp, andningsövningar, fysisk aktivitet samt medicinjusteringar.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av egenvård i samband med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Studien är gjord med en kvalitativ design med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Informanterna hittades med hjälp av bekvämlighetsprincipen där en patientförening kontaktades. Sammanlagt intervjuades fem stycken personer med KOL från två orter i Kronobergs Län. Analysen av de kvalitativa intervjuerna är gjord med hjälp av en manifest innehållsanalys med en induktiv ansats.  Resultat: Resultat består av två kategorier, Erfarenheter av utförandet av egenvård och stöd i egenvården har betydelse. Alla intervjupersonerna försökte utföra någon form av egenvård och den gjordes för att undvika att bli sämre. Den viktigaste egenvården upplevdes vara andningsövningar och fysisk aktivitet. Det framkom även att det ibland kunde var svårt att motivera sig till egenvården. Det stöd som de tidigare fått från sjukvården med årliga besök hade gjort att de kände sig trygga och besöken upplevdes varit viktiga. Stöd upplevdes även komma från anhöriga, det handlade då framför allt om omtanke och att ge ett stöd som gav effekt på egenvården kunde ibland vara svårt. Det framkom även att det fanns en längtan efter mer information gällande egenvård.  Slutsats: Egenvården har stor betydelse för de med en KOL-sjukdom, för att de inte ska försämras samt att de ska klara av sin vardag. För att klara sin egenvård är det viktigt med stöd från flera olika håll och för att anhöriga ska ha möjlighet kunna ge ett bra stöd behöver de information kring detta.