No description available.

Kommuner försöker idag allt mer profilera sig som växande eller expansiva. En kommun som tagit med denna tanke i sin slogan är Växjö Kommun, som benämner kommunen ”Expansiva Växjö”. Att kunna erbjuda en unik livsmiljö i form av varierande bostadsområden är ett mål för kommunen. Växjö Kommun har också uppmärksammats som miljökommun, såväl nationellt som internationellt. Var finns miljörörelsen i den expansiva miljökommunen? Det främsta syftet med denna studie var att analysera den interaktion och påverkanprocess som sker mellan en intresseorganisation inom miljörörelsen och en expansiv kommun samt att, som en följd av denna analys, finna de faktorer som försvagar eller förstärker intresseorganisationens möjlighet till påverkan på den expansiva kommunen. Naturskyddsföreningen blev den intresseorganisation som fick representera miljörörelsen i studien. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där information från intervjuer stod för den största delen av det empiriska materialet. Studiens resultat presenteras i form av en detaljerad fallstudie som hade som mål att undersöka en påverkansprocess på ett bostadsområde i den expansiva kommunen. Fallstudien presenterade också de generella påverkansmöjligheterna och kontaktpunkter som fanns mellan Naturskyddsföreningen och Växjö Kommun. Fallstudien grundade sig på resultatet från sju intervjuer med olika nyckelpersoner i den undersökta situationen. Slutsatsen av studien visar att värdegrunderna som styr miljösynen inom de två olika organisationerna ser olika ut, vilket påverkar hur interaktionen mellan organisationerna sker. I relationen organisationerna emellan framstår icke-materiella resurser som symboliskt kapital, vällovligt syfte och sammanhållning med andra organisationer som de viktigaste för miljöorganisationen när det gäller att kunna påverka kommunen. Förändringar inom kommunen medför ett ökat tryck på miljöorganisationen att hitta nya samarbetsformer och arbetsmetoder för att kunna påverka kommunen inom miljöfrågor. Förmågan att vårda de viktigaste resurserna, samt förmågan till flexibilitet, framstod som de främsta försvagande eller förstärkande faktorerna när det gällde möjligheterna för miljörörelsen att kunna påverka den expansiva kommunen.

<p>Kommuner försöker idag allt mer profilera sig som växande eller expansiva. En kommun som tagit med denna tanke i sin slogan är Växjö Kommun, som benämner kommunen ”Expansiva Växjö”. Att kunna erbjuda en unik livsmiljö i form av varierande bostadsområden är ett mål för kommunen. Växjö Kommun har också uppmärksammats som miljökommun, såväl nationellt som internationellt. Var finns miljörörelsen i den expansiva miljökommunen? Det främsta syftet med denna studie var att analysera den interaktion och påverkanprocess som sker mellan en intresseorganisation inom miljörörelsen och en expansiv kommun samt att, som en följd av denna analys, finna de faktorer som försvagar eller förstärker intresseorganisationens möjlighet till påverkan på den expansiva kommunen.</p><p>Naturskyddsföreningen blev den intresseorganisation som fick representera miljörörelsen i studien. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där information från intervjuer stod för den största delen av det empiriska materialet. Studiens resultat presenteras i form av en detaljerad fallstudie som hade som mål att undersöka en påverkansprocess på ett bostadsområde i den expansiva kommunen. Fallstudien presenterade också de generella påverkansmöjligheterna och kontaktpunkter som fanns mellan Naturskyddsföreningen och Växjö Kommun. Fallstudien grundade sig på resultatet från sju intervjuer med olika nyckelpersoner i den undersökta situationen.</p><p>Slutsatsen av studien visar att värdegrunderna som styr miljösynen inom de två olika organisationerna ser olika ut, vilket påverkar hur interaktionen mellan organisationerna sker. I relationen organisationerna emellan framstår icke-materiella resurser som symboliskt kapital, vällovligt syfte och sammanhållning med andra organisationer som de viktigaste för miljöorganisationen när det gäller att kunna påverka kommunen. Förändringar inom kommunen medför ett ökat tryck på miljöorganisationen att hitta nya samarbetsformer och arbetsmetoder för att kunna påverka kommunen inom miljöfrågor. Förmågan att vårda de viktigaste resurserna, samt förmågan till flexibilitet, framstod som de främsta försvagande eller förstärkande faktorerna när det gällde möjligheterna för miljörörelsen att kunna påverka den expansiva kommunen.</p>

The aim of this thesis is to explore rural discourses and representations through discourse analysis. The objective is to present examples of discourses that either challenge or reproduce the current rural discourse. The material will be analysed through an analytical framework designed by results from the previous research. The chosen method is inspired primarily by Critical Discourse Analysis. The material comes from two interest organisations for rural politics: Hela Sverige ska leva and Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). They are the two largest organisations of this kind in Sweden. The results show that the two organisations represent slightly different discourses. Hela Sverige ska leva presents, partly, an alternative discourse. One of their explicit ambitions is to challenge the current discourse. LRF does not share that ambition and consequently they do not, generally, present an alternative to the current discourse. Altogether, the results demonstrate the difficulties with the position to challenge a discourse one is also part in.

How come that people with disabilities still do not have the same opportunity to receive a job offer as the rest of the population? Who represents these disabled people’s interests in labormarket-related discussions? This thesis aims to evaluate the representation of the disabled within the labor market by comparing interest groups to trade union organizations based on thedebate between the Power resource approach (PRA) and the New politics (NP) perspective.There is limited research on this area related to disabled people; therefore, this thesis adapts the two theories in a new way when trying to apply the perspectives on disabled people. To empirically investigate the representation between interest groups and trade union organizations, qualitative and quantitative data are collected and analyzed using a framework for representation based on Hanna Pitkin’s definition of substantive representation. The results show that the trade union organizations do participate to a large extent, though not to the same extent as interest groups. Thereby the thesis gives some empirical support for Pierson’s New politics perspective, but this area is still in need of future research.

Hur går opinions- och lobbyingarbete till i tjänstesektorns största intresseorganisation? Avhandlingen är en inifrånskildring baserad på flera månaders observationer och handlar på ett empiriskt plan om en ny era för den svenska modellen. Här beskrivs hur en av de gamla arbetsgivarorganisationerna, Almega, får en ny uppgift: att bli en röst för den nya, framväxande tjänstesektorn, och därmed ta på sig nya uppgifter som opinionsbildare och förhandlare när Svenskt Näringsliv tagit ett kliv tillbaka. På ett mer generellt plan formulerar avhandlingen organisationsteoretiska bidrag till vår förståelse om strategisk kommunikation och lobbying. Avhandlingens analys visar hur organisationer med andra organisationer som medlemmar skapar en möjlighet för sina medlemmar att göra sig hörda och att bli aktörer med en passande identitet. Här utvecklas en teori om hur vi kan förstå sådana metaorganisationer: varför de ofta har så många organisationsnivåer och hur dessa både konkurrerar och samverkar med varandra för att göra det möjligt för både dem själva och medlemmarna att bli aktörer och skaffa sig inflytande. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2011

The purpose of this essay is to study how and why the profession of occupational therapist evolved and what role their association played in 1944-1964. During the first decades of the post-war period, Swedish health care system grew. In particular, rehabilitation health care was developed, in which occupational therapy has a key role. The association of occupational therapists, FAST and later FSA, initially promoted the general development of the area, but after a few years it put more emphasis on the professional perspective itself. Other related professions had developed through the "exclusion" of competing groups in line with sociologist Frank Parkin's theory. However, in this study I find no evidence of FAST/FSA applying that method.  On the basis of empirical sources, such as the Association's meeting minutes, government committee reports, newspaper articles, personal notes, documents from the international organization WFOT's congresses, I describe how FAST/FSA and other key players acted during the studied period. FAST/FSA organized courses, began publishing a member paper, and built a reference library, but also lobbied with the purpose to establish the profession.  After a few years, FSA was expelled from the international organization of occupational therapists, WFOT, whose purpose was to develop the profession internationally by creating a standard of education. Sweden’s education did not meet that standard. After several government committee reports, it was only with a report in 1962 followed by a bill and parliamentary decision in 1964 that education of an acceptable standard was established. Thus, an important prerequisite was in place to regard occupational therapists as a profession in Sweden according to sociologist Magali Sarfatti Larsson's definition.

Syftet med föreliggande studie har varit att kartlägga och söka kunskap om vilka föreställningar om lärare som finns representerade inom intresse- och arbetsgivarorganisationen SKL så som de kommer till uttryck i deras utgivna texter, samt att försöka förstå dessa ur ett diskursanalytiskt maktperspektiv. Genom att genomföra en diskursanalys utifrån såväl Faircloughs som Laclau och Mouffes teorier kunde nodalpunkten utveckling identifieras, vilken sedan studerades utifrån vilken innebörd den gavs i förhållande till ett antal olika aktörskategorier kopplat till skolan. Diskursanalysen av det empiriska materialet visade ett bristperspektiv i förhållande till lärarna, framförallt kopplat till deras kompetens och att detta i sin tur leder till att lärarna fungerar som hinder för övriga skolaktörers utveckling i en positiv riktning. I förhållande till kommunerna identifierades snarare en position som möjliggörare. Genom att använda diskursiva genrer, representationer och stilar på olika sätt framstår SKL själva som en myndighet, med legitimitet och mandat att uttala sig om lärare och deras yrkesutövande. Studien avslutas med en diskussion rörande vad SKL och kommunerna kan ha att vinna på en diskurs som innebär att lärare är en hindrande kraft i behov av kompetensutveckling, medan kommunerna framstår som kompetenta möjliggörare och SKL som en myndighet med mandat att styra lärarna i en särskild riktning.

To categorize groups of people is a necessity in our society. Categorization of people is used by decision makers and authorities. In the national social service legislation, categorization can be used to instruct municipalities to prioritize vulnerable groups of clients in need of support and services. The negative aspect of categorizing is that people are being labeled in a certain way, which can affect how people are being treated. The current Social Services Act in Sweden contains specific regulations to certain groups in society. One of the proposals in the extensive investigation for a new Social Services Act is to tone down these certain groups. The investigation for a new Social Services Act was sent out for consultation to 193 relevant community actors, including municipalities, government authorities and interest groups. These are given the opportunity to submit opinions and comments before the legislation is amended. This study is based on the received responses from the community actors through a qualitative text analysis. 55 of the received 157 responses addressed categorization of the target groups in the legislation. The results show that the majority of the 55 responses are in favour of target groups being toned down. In the responses there are arguments that highlight an increased individual perspective and a holistic view in social work. Other actors highlight risks with toning down the target groups, such as an increased difficulty for individuals to claim their rights and that it increases the risk of inequality. The results also show that there is a difference in the responses depending on whether the respondent is a municipality, a government authority or an interest group. The municipalities are in favour of the target groups being toned down while we find government authorities and interest groups on both sides of the argument. It also shows how different organizations take their interests into account in a consultation procedure.

Denna studie söker interdisciplinär förstå­else för hur normativa ramar i politiska samråd upprätthålls och förhandlas interaktionellt. Detta görs genom att tillämpa språkvetenskapliga metoder på statsvetenskapliga och sociologiska teorier. Normer för deltagande i deliberativa samtal (såsom medborgardialoger och samrådsmöten) har beskri­vits som problematiska då de diskriminerar vissa grupper medan andra grupper privilegieras. Dessa problem har dock beskrivits som svåråtkomliga då det rör sig om underförstådda norm­processer. Genom 24 timmar videoinspelningar av naturligt förekommande interaktion, från fem mötestyper undersöker denna studie normer för deltagande från ett etnometodologiskt per­spek­tiv. Med metoden conversation analysis visar studien hur normer relevantgörs verbalt och multimodalt av samtalsdeltagare i sammanhang där en intresseorganisation möter kom­mun­representanter för att utöva politisk påverkan. Analysen sker genom tre analysenheter: (1) begäran och tilldelning av ordet, (2) bevakning av talarutrymmet och (3) samtalsdeltagarnas pragmatiska och institutionella förväntningar på inspel under samtalets gång. Studiens resultat uppvisar orienteringar som vittnar om normativa ramar som utgör både resurser och hinder i interaktionen för mötesdeltagarna. Studien vittnar om att verksamheten deltagande demokrati gynnar erfarna politiska samtalsdeltagare som genom att åberopa institutionaliteten i sammanträdena ser till att göra sig hörda. Detta stärker det kritiker menar med att deliberativa normer privilegierar grupper med deliberativt kapital. Studien pekar på vinster med en interaktionell ansats och föreslår att empirisk forskning om deliberativa samtal bör använda sig av mer detaljerade analysenheter än vad man oftast tidigare gjort, för att på så vis uppmärksamma och bemöta exkluderande normativa ramar för den deliberativa demo­kratin.