The question of the quality of life, such as the ability to complete the routine skills independently has been widely debated in the special education field. However, perspectives have not adequately addressed the various outcomes of electronic visual activity schedule via iPad (First Then App) on assisting the individual with severe disabilities completing routine skills independently. This study aims to investigate the effects of using electronic visual activity schedules with special attention to learning routine skills and communication skills for students with severe disabilities. The following questions will be examined during the research period: What is the effect of visual activity schedules via an iPad First Then App, on the percentage of steps completed for routine tasks for students with severe disabilities? 2. What is the level of perceived student engagement when using the app vs. typical instruction? 3. What is the effect of the First Then App on the communication skills when completing daily life skills and school routines? 4. What value do the teacher and students place on the use of an electronic VAS to teach daily life and school routines? The study will take place in a suburban elementary classroom for a student with significant disabilities, and who match the inclusion criteria.The data will be collected via single-subject multiple baselines across skills (ABAB design). Participating student will be asked to complete routine skills without (baseline data) and with (intervention data) the technology-based intervention. The least to most intrusive prompts will be consistent with the First Then the application, and the positive reinforcement will be included to prevent behavioral challenges. A member of the research team will collect the interobserver agreement and procedural fidelity. As a result, the researchers will expect to see the independent variable, the app with systematic instruction, to have an impact on the dependent variable, overall skill acquisition of the targeted life skill and increases in overall communication. Also, We expect to have a functional relation between the independent variable and dependent variable. This paper sheds new light on the rarely acknowledged issue of using electronic visual activity schedules for students with severe disabilities to learn routine skills and communication skills.

The purpose of this study was to examine the effects of using Systematic and Engaging Early Literacy (SEEL) intervention activities that incorporate digital books to teach kindergarteners to read. The study used a single-subject-multiple-baseline-across-behaviors design to compare kindergarten students' reading of comparable CVC words before and after intervention. Four students at-risk for reading difficulties were chosen for the study based on their performance on assessments and their teachers' recommendations. Students were divided into two dyads and received intervention three times a week for 25 minutes for approximately six weeks, or 18 total sessions. Baseline assessment data was collected prior to intervention, and performance on each target was monitored through the same assessment task after every intervention session. Students received SEEL instruction on one set of word targets while a comparable set was kept at baseline phase. After six intervention sessions on the first set of word targets, a second set was introduced while the first set was monitored for maintenance. Finally, a third set of target words was introduced and taught in six sessions, and the first two sets of words were monitored for maintenance. Instruction involved using meaningful and interactive activities that incorporated playful practice, multiple exposures to targets, explicit statement of the goal, and reciprocal teacher-student exchanges where students' contributions were acknowledged and incorporated into the lesson or meaning construction. After being exposed to the target words (orally and in writing), children were provided with additional opportunities to read and write the words within digital books created on the iPad.

A plethora of research exists suggesting video-based interventions such as video modeling (VM) and video prompting (VP) assist students with severe/profound disabilities, such as autism and intellectual disabilities, to learn academic skills. This study used a single subject multiple-baseline-across-subjects design to evaluate if a VP intervention on a functional, academic math skill had similar effects for adolescent students with mild/moderate specific learning disabilities (SLD). Five high school students (three female and two male) aged 16-17 viewed the video on an iPad to find out about how much money an item would cost if it were a certain percentage on sale. A functional relationship between the intervention and acquisition of the steps necessary to complete the task was discovered. In addition, some students maintained the skills as demonstrated by correctly answering most given word problems when given a post-test. Implications for practice and further research are discussed.

AbstraktFurtenbach, Charlotte & Magnusson, Jessica (2013). Men han har ju fått en iPad?! (But, hasn’t he got an iPad?), Magisterprogrammet, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle.Problemområde. Det finns idag en uppsjö av kompletterande teknikstöd att erbjuda elever som upplever svårigheter i sina studier. Trots det upplever många, både elever, lärare och föräldrar, att resultatet inte blir vad man hade hoppats på. Denna studie undersöker iPad som ett kompletterande teknikstöd samt vad som är viktigt att beakta när det gäller att stödja elever i sitt användande av kompletterande teknikstöd.Studien tar sin början en bit in i ett iPad-projekt på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg för elever med läs- och skrivsvårigheter. Eleverna var positiva till deltagande, fick utbildning på apparna och i den tekniska hanteringen, kontinuerlig handledning och hade god tillgång till support. Trots det var det endast en mindre del av eleverna som kommit igång med att använda iPaden på ett självständigt och ändamålsenligt sätt.Syftet med undersökningen är att studera om det finns faktorer som påverkar att huruvida elever kommer igång med sitt användande av iPads som ett kompletterande teknikstöd medan andra inte gör det, trots till synes lika förutsättningar.Frågeställningar. Med start i vårt problemområde har vi försökt att hitta viktiga faktorer utifrån följande frågeställningar: Vilka för- och nackdelar ser några gymnasieelever med iPad som ett kompletterande teknikstöd? I vilka situationer upplever eleverna iPaden som ett stöd i studierna? Vilka faktorer påverkar att vissa elever kommer igång med sitt användande av iPaden som ett alternativt verktyg medan andra inte gör det?Teori. I undersökningen har vi använt oss av det sociokulturella perspektivet utifrån Roger Säljös teori om hur människan använder sig av fysiska och intellektuella redskap. Vi utgår också ifrån Claes Nilholms dilemmaperspektiv samt Thomas Kings teorier om de mänskliga faktorerna betydelse för hur människan lyckas samspela med verktygen på ett framgångsrikt sätt.4Metod. Med en hermeneutisk ansats har vi sökt efter svar på våra frågeställningar genom att triangulera metoderna intervju, observation och självskattningar.Resultat: I vårt resultat har vi funnit viktiga faktorer inom områdena förutsättningar, teknik, kompetens och organisation. Vi har funnit att behovet av stöd i de flesta fall sträcker sig långt utanför den tekniska hanteringen av iPaden och konstaterat vikten av att ha elevens förutsättningar i åtanke, pedagogens digitala kompetens och teknikens användarvänlighet. Endast ett fåtal elever blev aktiva och självständiga användare trots att de tekniskt vet precis hur de ska använda det kompletterande teknikstödet.Kunskapsbidrag: Vårt kunskapsbidrag är att vi framförallt visar på det omfattande stöd som krävs för att elever med komplexa svårigheter ska bli aktiva och självständiga användare av sitt teknikstöd. Det handlar inte om att de inte kan verktyget eller inte vill använda det, dilemmat är att de inte vet när eller i vilka situationer de ska använda det. Det kan också bero på att man inte har tagit reda på vad den primära svårigheten är och att eleven därför inte ha fått rätt utprovat stöd eller är medveten om sin egentliga problematik. Den absoluta majoriteten av elever som söker teknikstöd tillhör denna kategori. Viktigt att påpeka är att även aktiva och självständiga användare behöver stöd i att vidareutvecklas i när – och hur situationer. Vi har sett en klar fördel av att det finns flera användare av teknikstöd i samma grupp. De verkar lära av varandra och skapar en trygghetskänsla.De specialpedagogiska implikationerna av resultatet är att man för elever med komplexa svårigheter måste arbeta med ett stöd som är både bredare och djupare: Förutom den tekniska hanteringen behöver eleven få stöd i att bli medveten om sina egna styrkor och begränsningar. Dessutom behöver de få en konkret och handfast hjälp med när och till vad det kompletterande teknikstödet ska användas.För att eleven ska få ett bättre utbyte av sitt kompletterande teknikstöd anser vi att elev, teknik och lärare måste samverka i en treenighet där alla delar är lika viktiga. För att denna samverkan ska fungera måste lärarnas digitala kompetens öka så att en utveckling kan ske mot en mer digitaliserad undervisning där tekniken fungerar som en naturlig del i lärandet för alla elever.

Tekniken idag utvecklas ständigt, barnen i dagens förskola föds in i en digital värld fylld av teknik. Användandet av surfplattor har ökat kraftigt bland förskolebarn jämfört med år 2012.Syftet med vår studie var att undersöka vilka sociala positioner barn intar när de använder iPaden i den fria leken. Vi har använt oss av Agneta Ljung Djärfs avhandling Spelet runt datorn – datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan (2004). I avhandlingen presenterar Ljung Djärf positionerna ägare, deltagare och åskådare. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av filmade observationer av barns samspel med användande av iPaden och intervjuer med barn i åldern 3-5 år. Studien utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv kombinerat med positioneringsteorin. I analysen identifierade vi ytterligare en position delägaren, utifrån Ljung Djärfs positioneringsteori. I vår studie har vi sett på iPaden som en aktör och studerat vilka positioner den intar eller tilldelas.

Syftet med denna studie är att undersöka lärplattans roll för pedagoger och barn i förskolan. Vi har utgått från följande frågeställningar: Hur ser pedagogerna på lärplattan och dess användning? Hur ser barnen på lärplattan och dess användning? Hur samspelar barnen kring lärplattan?Vår studie är gjord på två förskolor i Nordvästra Skåne där vi har intervjuat åtta pedagoger och 20 barn. Vi gjorde även barnobservationer. Teoretisk inspiration och analysverktyg har vi hämtat från Ljung-Djärf (2004) som forskat kring barns relation till datorer. Hon har identifierat ett flertal roller som pedagogerna och barnen intar runt datorn, vilka vi har kunnat utgå från i vår analys. Pedagogerna intog roller som stödjande, skyddande och vägledande och barnen som ägare, deltagare och åskådare. Vi har även utgått från Klerfelts (2007) studie om hur barn skapar berättelser med datorn som verktyg, där hon såg pedagogerna inta olika roller som möjliggörare, guide och fredsmäklare.Resultatet från vår studie visar att pedagogerna ser lärplattan främst som ett enkelt och snabbt verktyg vid dokumentation av verksamheten, medan barnen ser lärplattan främst som något som man spelar spel på. Pedagogerna anser att lärplattan ska finnas där som ett komplement till annat material som erbjuds på förskolan. De uttrycker dessutom att de saknar tid och utbildning för att kunna använda lärplattan i den utsträckning som de önskar. De flesta pedagogerna är överens om att barnen på ett lustfyllt sätt kan lära sig något vid användandet av lärplattan såsom matematik, språk, teknik och naturkunskap. Barnen menar att de främst lär sig att spela på lärplattan. I barnens samspel visar sig social fostran i form av att barnen hjälper, stöttar och berömmer varandra. / Gaspar, Brigitta & Öhman, Carina (2013) The Game Machine Documenting - A Study of how Tablet Computers are Used in Preschool.

Nordling, S. & Sersam, H. (2012). Gymnasielärares uppfattningar om internet i klassrummet i ett digitalt mediesamhälle (Views on Internet in the Classroom by Secondary School Teachers in a Digital Media Society). Lärarutbildning 90 hp, distans, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att få en bild av hur lärare idag kan uppfatta och resonera kring den allt mer påtagliga närvaron av internet i klassrummen. Syftet är också att undersöka i vilken utsträckning dessa lärare har anpassat sin undervisning till att tillgängligheten av information och sättet att kommunicera har ändrats genom tillgången till internet. Arbetet ger också en översikt av forskning på området internetanvändande i samhället och skolan.Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att:Lärare ser internettillgången från skolan som begränsad och att eleverna har ständig tillgång via sina privata smartphones. Närvaron av internet kan uppfattas som en tillgång för undervisning och skolarbete och/eller som ett störningsmoment. Lärarna i undersökningen uppfattar ungdomars internetanvändande som i första hand underhållning som inte är skolrelaterad. När det handlar om skolarbete, ser flera lärare att eleverna inte har tillräcklig kompetens för att kunna söka rätt och vara källkritiska på internet. Att undervisningen har påverkats av internet är tydligt men på vilket sätt varierar från att uppfatta det som ett revolutionerande inslag som förändrar lärarrollen till att se det som ett hot mot fokus och ordning. I den nya lärarroll som behöver utvecklas uppfattar lärarna att det behövs nya tekniska kunskaper liksom nya sätt att lära sig hantera navigering på internet. De lärare som har en uppmuntrande skolledning och nya iPads ter sig mer positiva till att vilja utveckla sin undervisning med internet.

ABSTRAKTMilic Pavlovic, Ljiljana (2012). Skype i hem och skolmiljö. En fallstudie om Skypekommunikation mellan ett barn med Downs syndrom och hans familjemedlemmar. (Skype at home and in school environment. A case study of the communication between a child with Down syndrome and his family members); Skolutveckling och ledarskap; Specialpedagogik; Lärarutbildningen; Malmö HögskolaSyftet med studien är att beskriva, analysera och tolka kommunikation via Skype mellan en elev i träningsskola och hans familjemedlemmar när eleven använder både verbalt språk och tecken som stöd. Det sociokulturella perspektivet är den teoretiska ramen för studien. Eftersom studien handlar om en elev i en konstruerad social situation, videokommunikation via Skype, är fallstudien den motiverade forskningsansatsen. Videoobservation är den centrala metoden i studien eftersom videoobservation lämpar sig bäst för verbal, icke verbal samt alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Semistrukturerade intervjuer är använda som komplettering av videoobservation. Resultatet visar att videokommunikation via Skype har utvecklats till en ny kommunikativ form för eleven i studien. Videokommunikation via Skype har varit en process. Under processen har Eleven lärt sig att använda Skype program och att kommunicera via Skype. Det har skett i interaktion mellan engagerade samtalspartner och studiens deltagare som har stimulerat eleven med utgångspunkt i hans intresse och motivation. Nyckelord: Downs syndrom, funktionsnedsättning, iPad, Skype, specialpedagogik, videokommunikation, videoobservation, träningsskola / ABSTRACT Milic Pavlovic, Ljiljana (2012). Skype at home and in school environment. A case study of the communication between a child with Down syndrome and his family members; School Development and Leadership; Special needs education; Faculty of Education and Society; Malmö UniversityThe purpose of this study is to describe, analyze and interpret the communication via Skype between a student in the special school for pupils with severe learning difficulties and his family members using both spoken language and sign supported speech as complementary.The theoretical framework for the study is a socio-cultural perspective. The study discusses the student in a designed social situation, video communication via Skype. Thus the case study is the basis for the research effort. The main method for the study is video observation being well suited for verbal and nonverbal as well as augmentative and alternative communication (AAC). Semi-structural interviews are used as a complement.The results show that video-communication via Skype has developed into a new communicative form for the student. During the development process the student has learned to use the Skype software and how to communicate through Skype. Interaction between involved parties and the participants of the study had a stimulatory effect on the student appealing to his interests and motivation. Key Words: disabilities, Down syndrome, iPad, severe learning difficulties, Skype, special needs, special school, video communication, video observation

Syftet med undersökningen är att undersöka hur åtta förskollärare använder digitala verktyg i samband med undervisning för språkutveckling, samt vilka eventuella pedagogiska mervärden en sådan användning kan medföra för förskollärare och barnen. Undersökningen syftar även till att identifiera faktorer som påverkar användningen av digitala verktyg. Digitala verktyg i denna undersökning handlar till exempel om Ipad, appar, dator, projektor, bee-bot, green screen och tv. För att generera dataunderlaget har intervjuer och observationer genomförts. Dataunderlaget består av åtta intervjuer med förskollärare och fyra observationer av förskollärares språkutvecklande undervisning med digitala verktyg. Det genererade dataunderlaget har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv som gett mig kategorier vilket presenteras som rubriker i resultatkapitlet. Resultatet i undersökningen visar hur förskollärarna använder digitala verktyg och de fem pedagogiska mervärdena som förskollärarna vill uppnå genom användningen av digitala verktyg. De pedagogiska mervärdena som framkommer är externa experter, samarbetslärande, multimodala stöd, datalogiskt tänkande och aktualitet. I resultatet kommer det även fram faktorer som påverkar förskollärarnas språkutvecklande undervisning med digitala verktyg. De faktorer som kommit fram är tillgång till digitala verktyg och förskollärarnas digitala kompetens och attityd till digitala verktyg. Vidare har kopplingar mellan resultaten och tidigare forskning gjort vilket diskuteras i diskussionskapitlet. Avslutningsvis kommer en sammanfattande slutsats där jag knyter samman arbetet.

The American Academy of Pediatrics (1999, 2011) recommends no screen time for children under two years and limited screen time for three- and four-year-olds. Despite these recommendations, most young children have easy access to various types of screens. In particular, children*s use of mobile media, including tablets and other touch screen devices, is increasing (Common Sense Media, 2013). Even though scholars have highlighted positive uses for mobile media (Christakis, 2014; Radesky, Schumacher, & Zuckerman, 2015) and there are recommendations in place for using mobile media with young children in active, open-ended ways (NAEYC & Fred Rogers Center, 2012), there has been very limited research conducted on the impact of mobile media on young children*s development. What is more, as early childhood professionals are beginning to incorporate mobile media into their classrooms, they are struggling with the ability to use these devices in developmentally appropriate ways (Marklund, 2015; Nuttall, Edwards, Mantilla, Grieshaber, & Wood, 2015). The primary purpose of the present study was to examine the efficacy of using different types of mobile media apps to increase the receptive and expressive vocabulary development of preschool children living in economically disadvantaged communities. Children and teachers in four Head Start classrooms participated in the quasi-experimental study, which included an eight-week intervention in which the children interacted with one of two types of apps: one classroom used direct instruction vocabulary apps (n = 16) and one classroom used open-ended vocabulary apps (n = 15). Two classrooms served as control groups (n = 18; n = 14) which used apps that were chosen by the Head Start program with no specific instructional method. Children*s vocabulary was assessed pre- and post-intervention. To assess receptive vocabulary, the PPVT-4 (Dunn & Dunn, 2007) and an iPad Receptive Vocabulary Assessment (Vatalaro, 2015a) were used. To assess expressive vocabulary, the EVT-2 (Williams, 2007) and an iPad Expressive Vocabulary Assessment (Vatalaro, 2015b) were used. Using a repeated measures analysis of variance with split plot analysis, children who used direct instruction apps performed statistically significantly higher on the PPVT-4 than children who used open-ended apps. Children in the direct instruction app group also performed statistically significantly higher than both control groups on the iPad Receptive Vocabulary Assessment. There were no statistically significant differences between groups for receptive vocabulary as measured by the EVT-2. However, when children were credited for describing a function instead of the iPad vocabulary word, the analysis of the iPad Expressive Vocabulary Assessment revealed that the children using direct instruction apps performed statistically significantly higher than children using open-ended apps and the children in one of the control groups. A secondary purpose of the present study was to examine the use of apps in mobile media by Head Start teachers. The teachers in the two intervention classrooms participated in weekly meetings with the primary researcher for support in using mobile media in their classrooms in order to ensure that the child intervention was carried out with fidelity. After analyzing data from teachers* self-report daily logs across the eight-week intervention, it was determined that the children received instruction on the assigned apps in both intervention classrooms. Although caution is given to the findings due to some limitations such as the quasi-experimental choice of a research design and the number of participants, the present study contributed to the early childhood research literature with the findings that interactive, animated apps which provide the meanings of vocabulary words in a direct instruction manner may have the ability to increase a child*s receptive vocabulary, and to increase a child*s descriptive definitions of iPad functions. This information increases the chance that teachers in Head Start will begin using direct instruction apps, in the hope of increasing a child*s vocabulary knowledge.