Uppsatsen belyser huruvida logistiken som funktion kan påstås ha varit begränsandeför möjligheterna att tillämpa manöverkrigföring inom ramen för den amerikanskledda koalitionens operation Iraqi Freedom under 2003. Framförallt koncentrerasfrågeställningarna till logistikledning, analys av tjänstegrenar samt materielsystemsstandard och användbarhet. Som grund för den empiriska undersökningen ligger enbeskrivning av den amerikanska logistikmodellen för gemensamma operationer ochmilitärteoretikern Robert R Leonhards tolkning av manöverteorin. Den empiriskadelen omfattas av en fallstudie där operationen Iraqi Freedom diskuteras. / This paper is an attempt to find out if the logistic part of Operation “IraqiFreedom-03” has been a limitation to the possibilities of conducting warfightingas the principles of maneuvre warfare prescribe. “Operation IraqiFreedom” is used as a case study to answer the main questions of this paper.The first part of the paper describes the American view of logistics on theoperational and tactical levels. The main focus is to describe the “in-theatrelevel” and is based on doctrines for logistic support of joint operations and fieldmanuals.The theoretical framework of this paper is based on the theory of manoeuvrewarfare and I have chosen to use Robert R Leonhard’s interpretation of thetheory. Leonhard has been used because of his influence on the Americandevelopment of doctrines during the periods after operation “Desert Storm-91”and to the present day. This is concentrated to the second part of this paper.In the third part, which is the case study of Operation “Iraqi Freedom”, Idescribe how the operation was conducted. What were the operationalconditions? How did the used equipment work in the sandy environment? Iwant to give an overview of the occurred limitations and how they affected themaneuvring units.My key findings are that the U.S Armed Forces really are trying to develop alogistical concept that can support the “in-theatre” units. By implementing theprinciples of “Focused logistics” they are close to a very solid solution for thefuture. There are still factors that need to be dealt with, such as old equipmentand supporting systems that have to be replaced or improved in the futureconcept. This still implies limitations to the possibility of fighting withoutconsidering the “logistic tail”. The main problem, however, as is shown in thecase study is the lack of understanding for the logistics, which has been shownby the commanders of the maneuvring units. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Irakkriget 2003 manifesterade evolutionen av den moderna krigföringen som gått emot enverklighet där politiska mål kan uppnås med allt mindre förband som kostar mindre resurser. Demoderna förbanden har ändock en allt större effekt i att kunna bekämpa en motståndaren påslagfältet och härigenom kan de bemannas med allt färre soldater som verkar på fältet.Efter en intervention i en främmande stat är det av största vikt att under den första kritiskaperioden efter sönderfallet att etablera säkerhet och stabilitet. Denna undersökning har somambition att svara på huruvida modern krigföring och moderna förband bidrog till ett allmäntsäkerhetsvakuum under Irakkriget 2003 under denna kritiska period.Undersökningens resultat är att förutsättningarna för ett allmänt säkerhetsvakuum fanns iIrak innan kriget 2003. Koalitionens förband och krigföringsmetoder var bidragande orsaker till attsläppa loss krafter som redan skapats av den forna regimen under lång tid.Den övergripande slutsatsen är att det centrala vid operationen av detta slag är attomedelbart ha förband med tillräckligt antal soldater på fältet för att kunna etablera säkerhet ochstabilitet i territoriet. Av detta följer också att planeringen av denna kritiska period måste görasinnan kriget börjar och det måste finnas en vilja att satsa de resurser detta kräver. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Syftet med denna studie var att undersöka svenska pressfotografers upplevelser av arbetsvillkoren i krig och konflikter, för att därigenom nå en ökad förståelse för den problematik som medier ställs inför i bevakningen i krig. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med tre svenska pressfotografer, samtliga med flerårig erfarenhet av arbete i oroshärdar. Resultatet visade att arbetssituationen omgärdas av en rad komplexa och samverkande villkor på olika nivåer. Förkunskaper och erfarenhet framhölls som viktiga faktorer i det dagliga arbetet, liksom betydelsen av goda relationer till kollegor och lokala kontakter. Arbetet sker vanligtvis i team tillsammans med en reporter, vilket av samtliga fotografer beskrevs som positivt, inte minst säkerhetsmässigt. Att kunna arbeta självständigt kan dock vara problematiskt. Dels på grund av att uppdragsgivaren i vissa fall har ett stort intresse av att styra arbetet på plats, vilket i synnerhet gäller kvällspressen. Dels genom att militären många gånger försöker styra och kontrollera deras arbete. Den begränsade rörelsefriheten beskrivs vara ett av de allra största hindren. De stora riskerna är det ständigt överhängande problemet och det tydliga mönstret är att säkerheten alltid prioriteras. Säkerhetsmässigt spelar utseende och journalisternas nationella tillhörighet en avgörande betydelse. Lokala journalister anses vara den mest utsatta gruppen, trots att det i många områden är extremt farligt att arbeta som västerländsk fotograf. Intervjuerna beskrev även att gränsen mellan engagemang och distans kan vara svår samt att det är viktigt att de som fotografer är varsamma med hur de agerar med kameran, dels av respekt för människorna på plats och dels för att undvika provokation. En av studiens slutsatser är att det rör sig om en komplex arbetssituation som samtidigt är väldigt kontextbunden. Olika tidpunkter, olika platser och olika konflikter erbjuder helt skilda villkor.

There is a discrepancy in today's view of how to succeed with counterinsurgency. On the one hand, we have legitimacy and on the other hand brutality as a method of achieving success the end state goals. The previous research is dominated by legitimacy, to contribute to the research I will examine brutality. Earlier scholars point out the use of brutal methods is required in order to achieve success, which contradicts with most democratic states’ values.  To contribute to the previous research, I will conduct a case study and investigate whether Gil Merom's theory of brutal counterinsurgency can explain the cases of the Second Chechen War and the Iraq War.  The results show that the theory can explain success and loss in counterinsurgency. Which strengthens the brutal counterinsurgency theory. The results of the study show that the use of brutal methods leads to success and thus proves the methods of brutality.

Under operation Iraq Freedom uppvisades i media en bild av en snabb och tempofylldframryckning mot Bagdad. Denna bild kontrasterade mot den som normalt förknippas med USArmy och dess krigföring. Skulle denna bild kunna vara med verkligheten överrensstämmande?Har nya tankegångar och doktriner fått ett sådant genomslag att US Army anammatmanöverkrigföringens elementa och faktiskt nyttjar det, även på taktisk nivå? Har teori såledesblivit praktik?Syftet med denna uppsats är följaktligen att verifiera eller falsifiera en hypotes, utgående i frånatt amerikanska enheter ur US Army anammat manöverteorins nyckelbegrepp och numeraanvänder sig av manöverkrigföring på taktisk nivå och således lyckats implementera en ny teori ipraktiken. Detta har gjorts genom att genomföra en fallstudie av den tredje amerikanskainfanteridivisionen (mek) och dess agerande vid olika händelser från dess att framryckningenstartar i Kuwait den 20 mars och intill Bagdad faller den 9 april.Analysen visar att divisionens agerande under dessa studerade händelseförlopp i hög gradpräglades av manöverkrigföring och att förbandet följde gällande doktrin vilken i sin tur byggerpå hörnstenarna i manöverteorin. Således har hypotesen kunna verifieras och teori har blivitpraktik. Avslutningsvis diskuteras resultatet utifrån uppsatsens slutsatser, problemställningarsamt där nya frågeställningar också förs fram. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Syftet med uppsatsen är att beskriva det amerikanska begreppet ”Fourth Generation Warfare” ochanalysera dess trovärdighet och legitimitet för att generellt utreda vilken förmåga begreppet/teorinhar att beskriva och prediktera dagens och framtida krigs karaktär. Författaren har i huvudsak använtdeduktiv metod för uppsatsens genomförande. Utifrån teorin om fjärde generationens krigföringhar en hypotes formulerats som prövas genom två fallstudier, Afghanistan 2001-2002 ochIrak 2003. Hypotesen formulerades på följande sätt:Begreppet fjärde generationens krigföring är så vid i sin ansats att kontexten förloras varvid dennästan blir universell i sin tillämpning och därmed förlorar sin förklaringskraft och prediktionsförmågaavseende nutida och framtida krigs karaktär.För att kunna verifiera eller falsifiera hypotesen har krigets karaktär och framgångskriterier för deolika aktörerna analyserats för att därefter värdera resultatet mot fyra slutsatser från teorin samtandra förklaringsfaktorer. Resultatet av studien är att varken fallstudie Afghanistan eller Irak kanfalsifiera hypotesen eftersom endast fragment av teorin kan bekräftas. Hypotesen är således verifierad.Teorins trovärdighet kan med resultatet av denna studie ifrågasättas främst p.g.a. att denpåvisar en brist i den historiska kontexten, avsaknad av en djupare analys av konfliktorsaker samtatt aktörernas mål, medel och metod inte sammanbinds utan fokuserar på metoder i form av hotmot USA i framtiden. / The aim of this essay is to describe the American concept of “Fourth GenerationWarfare” and analyse the concept´s credibility and legitimacy and to generallyexplain the nature of today´s conflicts as well as the ability to predict thenature of future conflicts. The author has mainly used a deductive method ofcarrying out the analysis. Analysing the theory of ”Fourth Generation Warfare”has generated a hypothesis from the theory and an analytical tool has been derived.The hypothesis has then been tested through two case studies, Afghanistan2001-2002 and Iraq 2003. The outline of the hypothesis is as follows:The concept of the Fourth Generation Warfare is so wide and universal in itsapproach that it loses its contextual base and by that the ability to explain andpredict the nature of today´s and tomorrow´s conflicts.In order to verify or falsify the hypothesis, the author has analysed the natureof the conflict and the criteria for success in a wider perspective for the partiesinvolved, in order to provide a framework for the respective case study. Theanalytical tool, derived from the theory, was then used to analyse in what waythe theory can be confirmed by the respective case studies. The results of thisanalysis show that neither case study can fully confirm the theory and, consequently,neither can the hypothesis be falsified. The hypothesis has therebybeen verified. The credibility of the Fourth Generation Warfare theory can, as aresult of this essay, be questioned due to the fact that there is a gap in the historicalcontext. There is also a lack of understanding for a thorough analysis ofthe underlying roots and causes of the conflicts and finally it focuses too muchon methods and threats, excluding the ends and means of the different actors ina conflict. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Uppsatsen avhandlar Rapid Dominance genom Shock and Awe. En teori utvecklad av författarna Ullman och Wade som publicerades i ett paper 1996. Papret vid namn Shock and Awe, Achieving Rapid Dominance var ämnat att utveckla ett nytt sätt för den amerikanska militären att planera och genomföra operationer på. Efter det kalla krigets slut skulle oundvikliga förändringar av den amerikanska militärens resurser ske. För att hantera denna förändring ville författarna utveckla ett koncept som skulle kunna fungera som en doktrin i framtiden. Konceptet skulle kräva färre resurser men ge samma eller till och med högre effekt än vad de tidigare koncepten medgav. Teorin åskådliggörs genom en undersökning om hur teorin tillämpades i planeringen av Irakkriget 2003. Irakkriget som skulle präglas av en plan med syfte att nyttja modern teknik för verkan mot utvalda irakiska militära mål i militärledningen och informationsspridning för att skapa förvirring inom de irakiska förbanden i syfte att viljan att strida skulle upphöra genom den chock och fruktan de upplevde. Studien avslutas med en diskussion om planering av operationer och generaliserbarheten i Ullman och Wades teori. Författaren kommer fram till att tankar om teorin går att finna i återgivningar av planeringen av operationen. Dock är det svårt att även under planeringsskedet svårt att planera för att uppnå Rapid Dominance genom Shock and Awe även om det finns tillgång till modern krigsmateriel och metoder. / The thesis discusses Rapid Dominance and Shock and Awe. A theory developed by the authors Ullman and Wade, published in a paper 1996. The paper called Shock and Awe Achieving Rapid Dominance was intended to develop a new way for the U.S. military to plan and execute operations. After the Cold War were inevitable changes of the U.S. military's resources taking place. United States Armed Forces would be reduced. The authors of the theory wanted to develop a concept that made the Armed Forces able to manage this change. To manage this change, the authors wanted to develop a concept that could work as a doctrine in the future. The concept would require fewer resources but provide the same or even more power than they previously admitted concepts. The theory is illustrated by a study on how the theory applied in the planning of the Iraq war in 2003. Iraq war which would be characterized by a plan intended to utilize modern technology for activity against selected Iraqi military targets in the military command and information dissemination to create confusion in the Iraqi troops to the will to fight would end by the shock and awe they experienced. The study concludes with a discussion about the planning of operations and the generalization of Ullman and Wade's theory. The author concludes that the thoughts of the theory can be found in depictions of the planning of the operation. However, it is difficult even in the planning stages is difficult to plan to achieve Rapid Dominance by Shock and Awe although there is access to modern military equipment and methods.

Studien fokuserar på åtta irakiska kvinnors upplevelser av Iran-Irak- och Gulfkriget under åren 1980–1991. Syftet är att belysa hur dessa kvinnor upplevde och hanterade krigets sociala förtryck, militäriska samhälle, ekonomiska kris och politiska våld under dessa år. Studiens inledning ger bakgrund om krigen i Irak. Därefter presenteras intervjuer med och skrifter av åtta kvinnor som genomlevde krigen. Deras berättelser analyseras med hjälp av traumateorier, socialt stöd, kultursociologisk teori samt Salutogenas perspektiv (KASAM) och Coping (hanteringsstrategier). Resultaten belyser de hanteringsstrategier och de svårigheter som irakiska kvinnor utvecklade samt gick genom under krigen, 1980–1991. Dessa svårigheter gick ut på ekonomiska problem, våldtäkt, kulturella mönstren samt det sociala förtrycket.

Denne studien har hatt som mål å undersøke om vestlig offensiv luftmakt benytteroperasjonskunst i planlegging og gjennomføring av militære operasjoner, og omoperasjonskunst er nødvendig for effektiv utnyttelse av luftmakt? Hensikten har vært å seom det konsept som er valgt på felles (joint) nivå - operasjonskunst - også brukes avluftkomponenten. Som teoriforankring har studien benyttet en operasjonalisering avClausewitz sin teori om nødvendigheten av en balanse i ”treenigheten” mellom folket,feltherren og fyrsten, og metoden har innebært å studere problemet utifra tre uvahenigevariabler; teori, doktriner og praksis. Empiridelen omfatter dermed en studie av tekster frabåde operasjonskunstens utvikling, og såvel tidligere luftmaktsteoretikere som mermoderne teorier (Warden, Boyd og effekt baserte operasjoner). NATO og amerikanskefelles- og luftforsvarsdoktriner ble studert for å påvise eventuelle relasjoner til studiensspørsmål. Den praktiske bruk av moderne offensiv luftmakt ble undersøkt ved å studereluftkampanjen under operasjon Desert Storm i 1991, og noen av de trender som tegnet seg ioperasjon Iraqi Freedom i 2003.Studiens resultat viser at vestlig offensiv luftmakt i liten grad har kjent til og benyttetteoriene rundt begrepet operasjonskunst, og at dens konsepter har vært mye tuftet påluftspesifikk teori og doktrine. Videre konkluderer den med at noen av effektene avoperasjonskunst likevel kommer frem i praksis, og at trendene som Irakkrigen tegner tyderpå en større fokus på fellesoperasjoner også i luftmiljøet. Studien konkluderer til slutt medat luftmakten kan være best tjent med å ta til seg konseptet med operasjonskunst for å ståbest mulig rustet til å møte de forskjellige utfordringer i moderne krigføring. / This thesis examines two basic questions. Does Western airpower practice operationalart as a guiding principle of warfare, and is operational art necessary to achieve successin modern air warfare? The purpose was to study whether the use of offensive airpowerwas set on the conceptual basis of operational art, used at the joint level of warfare, or ifit was just a question of “targeting”. The study applied Clausewitz’ theory of a “trinity”between what is commonly represented as the people, the military, and the governmentas its theoretical base. To reflect the relative complexity of the study, it used a methodof examining the questions from three different angles; theory, doctrine andemployment of offensive airpower. Through the study of these subjects and use ofairpower in Operation Desert Storm (and to a limited degree during Operation IraqiFreedom), the focus and essence of airpower is highlighted. Airpower theorists havealways tried to put emphasis on the unique capabilities of the airplane and operations inthe third dimension. Strategic use of airpower, they have proclaimed, is the best use ofairpower, tactical use, and especially in support to land, is the least effective. Much inopposition to and in competition with the older Navy and Army, a separate mission forthe Air Force has been stressed.Modern airpower doctrine has in large followed suit. At the same time operational art isbeing introduced as the conceptual basis for first land- and then joint operations. The aircampaign(s) in this study gives insight into an airpower shaped both by theory and bydoctrine. Modern airpower was used with success in operations that in large focus onoverwhelming force and superior technology, but at the same time tried to achieve someof the leverage and synergy of the joint battlespace. The study concludes that westernoffensive airpower up to now did not practice operational art in warfare, and that itsconcepts largely were founded on airpower specific theory and doctrine. It alsoconcludes that the trends shown in Iraq 2003 indicate a change toward a more jointthinking in the airpower community. It also concludes that airpower would be bestsuited to meet the challenges of modern warfare by considering employing the conceptof operational art in joint operations. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

"In the eye of the beholder- A didactic study of Swedish teachers and textbooks in history’s reasoning about nine eleven and its aftermath" by Emmy Johansson and Emma Svanström aims to show which picture both teachers and textbooks on elementary school and upper secondary school want to mediate on the subject. The study also strives to compare the teachers view with the textbooks. To achieve these goals the study uses materials from eight interviews and fifteen textbooks. The methods are a combination of interviews and textual analysis inspired by the scientist Elizabeth D. Herman. Comparison was also included in order to be able to compare teachers and textbooks. Content analysis and sentence centralization was used in order to analyze the materials. Finally the study used a combination of theoretical concepts which included history didactics, historically consciousness and facts about the production of textbooks. The results show that although there is a great variation in how teachers as well as textbooks reason about the subject there are also many similar thoughts and presentations. This is the case for as well teachers as textbooks and the comparison between them. The study also reveal that although teachers are skeptical about the textbooks they are both needed to form a good education. But such a combination would still leave some effects unmentioned to the students.