I denna uppsats undersöks hur läroböcker i historia från år 1960 till år 2010 för gymnasieskolan framställt spanska och finska inbördeskriget i syfte att jämföra framställningarna över tid. Studien är kvalitativ i form av en textanalys där undersökningsobjektet varit historieläroböckers texter om finska och spanska inbördeskriget. Uppsatsen undersöker likheter och skillnader men också framställningarna av inbördeskrigens ideologiska anknytningar. Uppsatsen utgår från läroplansteori och analyseras utifrån definitioner av begreppen ideologi och hegemoni. Begreppen har använts som utgångspunkt för att ställa frågor till texterna som sedan analyseras utifrån en operationalisering av begreppen, vilket för studien inneburit att vi undersökt, bland annat, orsaker, konsekvenser och bildanvändning i framställningarna. Resultaten av studien visar på likheter i framställningen av det spanska inbördeskriget samt det finska inbördeskriget. I läroböckerna framställs inbördeskrigen som resultat av främst stora ideologiska motsättningar med undantag från 70- och 80-talet då inbördeskrigen främst benämns som klassmotsättningar. Resultaten visar på stora likheter i skiftningarna av orsaksförklaringarna till de båda inbördeskrigen. Orsakerna bakom inbördeskrigen har skiftat från att bero på socioekonomiska motsättningarna enligt läroböckerna till att huvudsakligen karakteriseras som inbördeskrig med ideologiska motsättningar.

Hur såg de svenska riksdagspartierna på två konflikter som inträffade mitt under kalla krigets brinnande hetta? Konflikten i Afghanistan och i El Salvador var två händelser som inträffade samtidigt och där två av världens stormakter på den tiden var inblandande, USA och Sovjetunionen. Metoden som använts är idéanalys som ska synliggöra partiernas åsikter och tankar kring frågan genom att leta efter värdeladdade ord. Bjereld och Demkers teoretiska perspektiv angående ideologiernas roll i utrikesdebatter har använts som ett analytiskt verktyg. Utöver detta har även definitioner av de olika ideologierna använts i samma syfte som Bjereld och Demkers teori. Uppsatsen visade att de politiska partierna ofta agerade enligt sina grundideologier men att det fanns tillfällen då de uttalade sig eller tog parti för något som inte stämde överens med ideologierna. Det har även kommit fram att dagens blockpolitik gick att hitta spår från redan på 1980-talet men då i ett mindre format. Utöver detta har resultatet även visat att det fanns en tydlig linje och uppdelning inom riksdagspartierna under denna tid. En delning där högerpartierna det Moderata samlingspartiet och Folkpartiet drog sig mer åt väst medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet närmade sig öst och Sovjetunionen och att detta märktes tydligt i debatterna.

After the Spanish civil war broke out, thousands of international volunteers travelled to Spain to help fight the fascist forces. Among these were over five hundred Swedes, of which around a third perished. Even though they are considered heroes in Spain and in the Swedish left, they are not greatly represented in Swedish history writing. Based on these assumptions, the primary aim of this essay has been to examine memory culture and history use in relation to the Swedish volunteers. First and foremost, I have studied their experiences in relation to Swedish society after the war. While there is great variance in their experiences, a few common and relevant factors have been made visible. These are primarily regarding difficulties getting jobs, persecution, abuse, and veterans being put in detention camps. Secondly, I have examined the memory culture in the Swedish left regarding the volunteers. Here, we can clearly see a tendency to use their stories to inspire modern activism and relating their fight against Spanish fascism to the contemporary struggle against similar tendencies.

Nyhetsrapporteringarna från det amerikanska inbördeskriget 1861-65 observerades med intresse och spänning av de samtida tidningsläsarna i länderna i Europa. Därför fanns det rådande attityder även i Sverige och kring detta har studier gjorts av ett flertal forskare. Syftet med denna undersökning har varit att studera tidningen Östgöta Correspondentens nyhetsrapportering kring det amerikanska inbördeskriget samt att jämföra de framträdande attityderna med andra svenska attityder och den generella liberala opinionen kring konflikten. Då jag ämnat tolka attityder i tidningens nyhetsförmedling av konflikten har jag granskat källmaterialet med hjälp av textanalys. Med denna kvalitativa metod har jag uppnått en medvetenhet för hur tidningen förhöll sig till konflikten. För att analysen ska bli meningsfull har den anknutits till ett teoretiskt sammanhang så att betydelsen av mitt resultat kan granskas. Genom analysen av tidningens källmaterial har jag kunnat visa att tidningen hade ett liberalt förhållningssätt till det amerikanska inbördeskriget med fokus på frihetsaspekten kring slaveriet. Tidningen uppvisade kritik mot att frågan om slaveriet hamnade i skymundan för den amerikanska unionens upplösning, men stöttade på det stora hela Lincolns och unionens syften. Tidigare forskning visar att tidningen passade in i den svenska opinionen kring det amerikanska inbördeskriget som generellt var av en liberal natur. / The news reports from the American Civil War 1861-65 were observed with interest and excitement of the contemporary reading public in the countries of Europe. Therefore there were prevailing attitudes also in Sweden and this has been studied by several historical researchers. The aim of this study was to examine the news reports of the newspaper Östgöta Correspondenten about the American Civil War, and to compare the appearing attitudes with other Swedish attitudes and the general liberal opinion on the conflict. Since I intended to interpret attitudes in the newspaper’s news coverage of the conflict, I examined the source material with the help of text analysis. With this qualitative approach, I have reached an awareness of how the newspaper looked upon the conflict. For the analysis to be meaningful, it has been put into relationship with a theoretical context, so that the significance of my results can be examined. Through analysis of the newspaper’s source material, I have been able to show that the newspaper had a liberal attitude to the American Civil War, focusing on the freedom aspect of slavery. The newspaper reported criticism that the issue of slavery was neglected for the American Union’s dissolution, but supported on the whole Lincoln and the Union’s objectives. Previous research shows that the newspaper fitted into the Swedish public opinion about the American Civil War, which was generally of the liberal nature.

Järnvägens militära betydelse som ett operativt logistiskt system undersöks systematiskt i denna uppsats utifrån Kress logistikteorier. I centrum står Atlantakampanjen 1864, under det amerikanska inbördeskriget. Under Atlantakampanjen ägnade befälhavaren, generalmajor William T. Sherman, järnvägarna omfattande uppmärksamhet, såväl skyddet av egna kommunikationslinjer, som möjligheterna att dra fördel av motståndarens sårbarhet kopplat till kommunikationslinjer och försörjning. Sherman kombinerade sin vision om totalt krig med den framväxande teknologin inom logistiken under industrialiseringen. Hans operationer bidrog till att det strategiska målet, att förstöra resurser som försörjde rebellarméerna, uppnåddes. Närvaron av en mäktig unionsarmé djupt i hjärtat av sydstaterna, fick även en psykologisk effekt på befolkningen och på rebellerna. Tiotusentals slavar slutade arbeta vilket ytterligare skadade konfederationens sköra ekonomi. Resultatet visar på att järnväg som operativt logistiksystem spelade en mycket viktig roll för Atlantakampanjen och i förlängningen utgången av kriget och att järnvägen fortsatt har en betydelse för militära operationer.

The Syrian Civil War has displaced millions of Syria’s inhabitants both around the region and throughout the world. These individuals carry different experiences, views, and perceptions regarding what they have left and their views on the conflict. This study seeks to identify the dominant frames used by 11 Syrian diaspora individuals living in Sweden when framing the Syrian Civil War. It also aims to identify individuals' views of the civil war. The study uses a qualitative framing analysis and applies Kuyper’s function of frames in a total of 11 semi- structured interviews. The study examines interviewees' frames regarding (a) The Arab Spring demonstrations, (b) The Syrian regime, and (c) International Interests. The study found the following frames on (a) horria (freedom), shohada al-thowra (martyrs of the revolution), extremist opposition, (b) dictatorial, dictatorship, fakher (pride), and (c) natural resources, the USA and Russia. The study argues that interviewees adopt different frames based on three factors, (I) media consumption, (II) sectarian affiliation, and (III) geographical origin. / Inbördeskriget i Syrien har fördrivit miljontals av Syriens invånare både runt om i regionen och över hela världen. Dessa individer har olika erfarenheter, åsikter och uppfattningar och syn på konflikten. Denna studie syftar till att identifiera dominerande gestaltningar som används av 11 syriska diaspora-individer som bor i Sverige vid gestaltning av det syriska inbördeskriget. Studien syftar också till att identifiera individers syn på inbördeskriget. I studien används en kvalitativ gestaltningsanalys och tillämpar Kuypers funktion av gestaltningar i totalt 11 semistrukturerade intervjuer. Studien granskar respondenternas gestaltningar angående (a) demonstrationerna under den Arabiska Våren (b) den Syriska regimen och (c) internationella intressen. Studien fann följande gestaltningar (a) horria (frihet), shohada al-thowra (revolutionens martyrer), extremistisk opposition, (b) diktatur, diktatur, fakher (stolthet) och (c) naturresurser, USA och Ryssland. Studien hävdar att intervjuade antar olika gestaltning baserat på tre faktorer, (I) mediekonsumtion, (II) sekteristisk tillhörighet och (III) geografiskt ursprung.

I denna uppsats undersöks hur syrier och syriska flyktingar har porträtteras i fyra bilder som publicerats i svenska dagstidningar, utifrån frågeställningar om just framställning, vilket kontext som framkommer från artiklarna som bilden publicerats i och huruvida publiceringen av bilderna kan anses etiskt försvarbara. Bilderna som analyseras är bland annat fotot på Alan Kurdi, och tre andra, starka nyhetsbilder. Metoden som använts är kvalitativ, huvudsakligen bildanalys med hjälp av semiotik och steg skapade av Terje Hillesund som behandlar bland annat denotation och konnotation, men även ideologi. För att kunna analysera den kontext som bilderna publicerats i (det vill säga artiklarna) har diskursanalys använts. Teorin som bilderna och texterna undersöks genom är filosofen Emmanuel Levinas ansvarsmoral. Resultatet visar att tack vare den distans som personerna avbildas med tillåter man dessa personer respekt. Men barnen i artiklarna beskrivs utan att nämna vanliga barnaktiviteter som exempelvis lek, vilket fråntar dem en traditionell barnroll och särskiljer dem från svenska barn. Gällande den etiska frågan framkommer flera olika sidor, bland annat att bilderna kan väcka ansvar hos den som ser på bilden – ge dem ett val att ta det ansvaret och rikta uppmärksamheten mot kriget i Syrien, men mer problematiska sidor blev tydliga som att barnen i texterna är passiva aktörer. Slutligen framkom det i en intervju med Aftonbladets utrikesredaktör Martin Schori att tidningen var mer försiktig i publicering av bilder från exempelvis terrorattentatet i Stockholm i april och foton från krigets Syrien.

This essay examines how the local Civil Guard in the town of Vaasa, in the Finnish civil war of 1918, were presented based on the notion of masculinity in texts by Axel Iversén. In this study discourse analysis with a qualitative approach has been applied. The study shows that the role of the Civil Guard in the civil war mainly revolves around the discourse on safeguarding the nation's independence and protecting Finland as a nation. Based on Judith Butler's theory of performativity this study shows how masculinity is created from a repetitive practice based on concepts such as freedom, courage, offensive, equality, youth, organization and efficiency. The study confirms previous research which shows that according to the Civil Guards notion masculine ideals were related to nationalism, patriotism and sacrifice for the nation's independence. Furthermore, the study confirms the importance of the homosocial relations for the construction of masculinity within the Civil Guard. The discourse on offensive action regarding the Civil Guard is prominent, regardless if it is in battle or the organization of the Civil Guard.

No description available.

This study aims to investigate and illustrate the justifications employed by Russia and China for their use of veto during the Syrian civil war from 2011 to 2023. Utilizing Aristotle's rhetorical triangle, which consists of logos, pathos, and ethos, the analysis is conducted through a directed qualitative content analysis method. The findings are systematically divided into two sections based on these rhetorical categories. The first section examines the most prevalent arguments presented by Russia, identifying their use of logos, pathos, and ethos across various thematic areas, and revealing a consistent rhetorical approach over time. The second section similarly analyzes the arguments put forth by China. The study concludes that the fundamental ideas and arguments of both Russia and China have remained relatively stable over the years. Furthermore, the analysis indicates a predominant use of logos by Russia, while China exhibits a more balanced distribution of the rhetorical categories.