I takt med ökad globalisering och ökat ekonomiskt utbyte mellan länder världen över blir det allt viktigare att kunna jämföra information i företagens finansiella rapporter. I Europa har ett led mot ökad jämförbarhet varit krav på börsnoterade företag att följa IFRS, vars målsättning är att skapa en redovisning som är jämförbar och harmoniserad på global nivå. 2007 infördes IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, som utvecklades då krav på riskupplysningar inte var tillräckliga i tidigare regelverk. Vid införandet fick regelverket större effekt på banksektorn än andra branscher, då bankernas totala tillgångar och skulder i genomsnitt 90 % utgörs av finansiella instrument. Banker har en central roll i samhället och en koppling till alla individer på ett eller annat sätt. Vår studie syftar till att undersöka hur banker på den svenska bankmarknaden lämnar riskupplysningar enligt kraven från IFRS 7, samt hur svenska banker riskupplyser i jämförelse med de utländska bankerna. Vidare syftar studien till att undersöka om det går att jämföra riskupplysningar och om de har harmoniserat i enlighet med IFRS målsättning. Slutligen, syftar studien till att förstå vad som kan påverka riskupplysningarna som bankerna lämnar. Studien är en kvalitativ undersökning med ett mindre urval banker från den svenska bankmarknaden, baserad på åren 2007 och 2012. Studien går på djupet och undersöker variabler framtagna med hjälp av IFRS 7, med fokus på de vanligt förekommande riskerna kredit-, likviditets- och marknadsrisk. Vi har mätt riskupplysningarna och jämförbarheten genom att räkna antal sidor, antal ord, diagram/tabeller och studera presentationstekniken i bankernas årsredovisningar. Studiens resultat och slutsatser visar på att mängden riskupplysningar generellt ökat från 2007 då IFRS 7 infördes till 2012. IFRS närmar sig målsättningen med jämförbarhet i riskupplysningar, men är än idag inte perfekt. 2007 gick det att jämföra bankernas riskupplysningar vid 21 av totalt 49 tillfällen, vilket blev bättre 2012 då det gick vid 31 tillfällen. Det som kan påverka riskupplysningar är viljan från ledningen att lämna riskupplysningar och påtryckningar från bankernas omgivning. En händelse som kan påverkat utvecklingen av riskupplysningarna är den senaste finanskrisen där banksektorn hade en central roll. / With increased globalization and increased economic exchange between countries around the world, it becomes increasingly important to be able to compare information in corporate financial statements. In Europe, a step towards increased comparability has been the requirement for listed companies to follow IFRS. IFRS objective is to become an accounting standard that is comparable and harmonized at a global level. 2007, IFRS 7 Financial Instruments: Disclosures was introduced, because the requirements for risk disclosures in previous regulations were not adequate. When IFRS 7 was introduced it got greater impact on the banking industry than other industries, because the banks' total assets and liabilities on average consist of 90% financial instruments. Banks has a central role in the community and has a connection to all individuals in one way or another. Our study aims to examine how banks in the Swedish banking market risk disclosures as required by IFRS 7, and how Swedish banks risk disclosures in comparison with the foreign banks. Furthermore, the study aims to examine whether it is possible to compare the risk disclosures and if they have harmonized in accordance with IFRS objective. Finally, the study aims to understand what can affect the risk disclosures by banks. The study is a qualitative study with a smaller sample banks from the Swedish banking market, based on the years 2007 and 2012. Study examines using variables produced from IFRS 7, with a focus on the most common risks of credit, liquidity and market risk. We have measured the risk disclosures and comparability by counting the number of pages, number of words, graphs / tables and study presentation methods in the banks' annual reports. The study's results and conclusions show that the amount of risk disclosures generally increased from 2007 to 2012. IFRS is getting close to the objective of comparability of risk disclosures, but is still not perfect. In 2007 it was possible to compare banks' risk disclosures at 21 of a total of 49 occasions, which increased to 31 occasions in 2012. What may have affected risk discolsures is the willingness of management to provide risk disclosures and pressure from the banks surroundings. The recent financial crisis, where the banking sector had a central role, may have influenced the development of risk disclosures.

Studieförbund som drivs som ideell förening tillämpar till stor del samma redovisningsregler som vinstdrivande organisationer, trots att ideella föreningar inte drivs av vinst. Det förekommer meningsskiljaktigheter i lämplighet av detta. Det finns forskare som hävdar att icke-vinstdrivande och vinstdrivande organisationer bör redovisa samma information vilket gör det lämpligt att tillämpa samma redovisningsregler. Andra forskare anser att informationsbehovet är olika hos vinstdrivande och icke-vinstdrivande organisationers huvudsakliga intressenter, vilket motiverar att de bör ha skilda regelverk. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur studieförbund utformar sin årsredovisning för att visa hur de främjar verksamhetens ändamål. Studien syftar även till att beskriva, jämföra och analysera jämförbarheten mellan årsredovisningarna i de olika organisationerna. Genom att analysera och sammanfatta tidigare forskning har det varit möjligt att identifiera finansiell och icke-finansiell information som bör finnas med i redovisningen för icke-vinstdrivande organisationer. Den identifierade informationen bidrar till bättre information för organisationens huvudsakliga intressenter samtidigt som det kan öka jämförbarheten i redovisningen. Empiri har samlats in genom intervjuer med individer inom ett av studieförbunden, för att sedan studera tre olika studieförbunds årsredovisningar. Det framkom att olika studieförbund redovisar olika information. Stora delar av innehållet i de tre utvalda studieförbundens årsredovisningar går att förklara med hjälp av legitimitetsteorin. En slutsats är att årsredovisningarna inte är tillfredsställande jämförbara på grund av de stora skillnaderna i redovisningarna.

The purpose of this study was to create understanding for how comparable sustainability reports are. The study has focused on the environmental aspect within the Swedish industry of clothing, footwear and wholesale. A content analysis has been executed, with a selection of 73 companies. After a shortfall there remained 21 companies and the study has performed 59 unique observations. The authors have developed a model to systemize the information collected in the content analysis. The study’s model focuses on four factors that affects the comparability of the sustainability reports. The four factors are guidelines, environmental indicators, measurements and absolute and relative numbers. The study emanated from the stakeholder and legitimacy theory. The theories say that companies should treat their stakeholders equally and that they should sustain a social contract with the community that creates legitimacy.   The study showed that sustainability reports have a relatively high comparability within the companies. The Companies tend to report the same environmental indicators from year to year, which contributes to the comparability within the company. The comparability between companies is slightly lower, which is due to companies reporting information that is considered relevant for their own operations. This results in differences between companies in which environmental indicators are being reported as well as which measurements are used, this affects the comparability negatively.

I dagsläget pågår reglering gällande hållbarhetsrapportering inom redovisningsområdet i syfte att uppnå harmonisering och jämförbarhet. Tidigare forskning visar att det finns problem med att uppnå jämförbarhet då det finns en flexibilitet i regleringen gällande innehållet i rapporterna som lämnar möjligheter att tillämpa cherry picking. Syftet med denna studie är därmed att öka förståelsen för vilken inverkan lagstiftning kan ha på företags hållbarhetsrapportering. I syftet ingår att särskilt granska potentiella effekter av reglerad hållbarhetsrapportering med avseende på jämförbarhet och cherry picking. Studien klassificeras som tolkande forskning där forskningsansatsen växlar mellan deduktiv och induktiv ansats. Studien kan i huvudsak kategoriseras som en kvalitativ dokumentstudie eftersom empirisk datainsamling sker genom innehållsanalys av remissvar. Även juridisk metod tillämpas då förstudie av lagstiftning presenteras.Teorin består av en allmän referensram, en teoretisk referensram samt tidigare forskning. Den empiriska sammanställningen bygger på kategorier i form av frågeställningar och i analysen ställs teori mot empiri med hjälp av en analysmodell. Både teori och empiri tyder på att det finns begränsningar med att reglera hållbarhetsrapportering som kan ha negativ inverkan på transparens och jämförbarhet i hållbarhetsrapporterna. Det uppmärksammas att flexibilitet i lagstiftning är nödvändig, men att företags möjligheter att välja ut (cherry pick) innehåll i hållbarhetsrapporter bör begränsas, vilket aktualiserar behov av övervakning. Ur ett teoretiskt perspektiv belyser denna studie behovet av att reglera kvalitetssäkring av hållbarhetsrapporter som en övervakningsmekanism. Ur ett praktiskt perspektiv visar studien att företag som omfattas av lag om hållbarhetsrapportering fortfarande kommer att kunna välja vad som lyfts fram i hållbarhetsrapporterna, men att det kan ha negativ inverkan på jämförbarhet. Då studien endast kan bidra med potentiella effekter av lagstiftning kan det vara intressant att i framtida studier utvärdera vilka faktiska effekter som reglerad hållbarhetsrapportering haft på jämförbarhet och cherry picking. / Currently there is an ongoing regulation process of sustainability reporting in order to achieve harmonization and comparability of non-financial information. Previous research indicates that there is a problem with achieving comparability when there is a regulatory flexibility regarding the content in the sustainability reports. The aim of this study is therefore to increase understanding of what impact regulation may have on sustainability reporting. The aim is particularly to review the potential impact of regulated sustainability reporting in terms of comparability and cherry picking. The study is classified as interpretive research and the research approach alternates between deductive and inductive approach. Qualitative document analysis is applied, where the empirical data is collected using content analysis of consultation responses. A pilot study based on legislation has been carried out, which makes legal methodology applicable. The theoretical framework consists of general concepts and notions, established theory formations and previous research. The empirical compilation is based on categories composed as questions and the empirical results are analyzed using an analytical model. Both previous research and empirical results suggest that when it comes to regulation of sustainability reporting there are limitations which can result in a negative impact on transparency and comparability. It has been noted that flexibility in legislation is necessary, but the opportunities for companies to choose (cherry pick) content of sustainability reports should be limited, which raises the need for monitoring mechanisms. From a theoretical perspective, this study highlights the need to legislate quality assurance of sustainability reports as a monitoring mechanism. From a practical point of view, the study shows that companies subject to the legislation of sustainability reporting still will be able to choose what content to emphasize. However, this may result in difficulties considering the comparability between reports.  As the study only can highlight potential effects of legislation, it may be interesting in future studies to evaluate the actual impact of regulated sustainability reporting in terms of comparability and cherry picking.

För att avgöra till vilken utsträckning redovisade finansiella rapporter, enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), uppfyller användarnas och brukarnas behov och syn på kvalitativa egenskaper har den här studien ett bidrag till forskningen. Med länders övergång till IFRS får värdering enligt verkligt värde allt större spridning och värdering enligt anskaffningsvärde fått en mindre central position inom redovisning. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka skillnaderna i preferenser för tillgångsvärdering utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper. De kvalitativa egenskaper som används är begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Studiens metod har en kvalitativ ansats med intervjuer av analytiker och revisorer. Det gjorda urvalet ska spegla brukare av rådande redovisningsstandard och användare av finansiella rapporter. Resultatet visar att det finns skillnader mellan gruppen analytiker och revisorer gällande vilken värderingsmodell - verkligt värde eller anskaffningsvärde - som anses lämplig. I gruppen analytiker finns stor diversifiering av preferenser för vilka kvalitativa egenskaper som ska ta störst plats vid redovisning. Således påvisades även diversifiering gällande vilken form av värdering som passar analytikernas bedömningar och prognostiseringar. Det fanns även bland analytiker stora skillnader i tillvägagångssätt för att utföra värderingar.

År 2004 beslutade BFN att inleda en ny inriktning i sitt normgivningsarbete som kom att benämnas K-projektet. Detta projekt innefattar fyra särskilda ramverk som inkluderar kategorierna K1-K4. K-regelverken omfattar icke noterade företag som är bokföringsskyldiga och nämnda kategorier skall tillämpas beroende på företagsform och företagsstorlek. Regelverket K3 skickades ut på remiss i juni år 2010 och skall vara huvudregelverk för icke noterade företag som avslutar räkenskapsåret med en årsredovisning. IASB publicerade år 2009 ett internationellt redovisningsregelverk som erhållit namnet IFRS for SMEs. I likhet med K3 är detta regelverk även avsett för icke noterade små och medelstora företag som upprättar årsredovisning.Studien har sin utgångspunkt i BFNs påstående om att reglerna i K3, med anpassning till ÅRL och IL, är utformade efter det internationella regelverket IFRS for SMEs.Syftet med studien är att undersöka om det svenska regelverket K3 bygger på det internationella regelverket IFRS for SMEs, genom att utföra en komparativ studie.Studien är utformad enligt en induktiv ansats och är av kvalitativ karaktär. Den teoretiska referensramen innehåller en beskrivning av K3 och IFRS for SMEs och dess normgivande organ. Undersökningen omfattar en jämförelse av sex utvalda kapitel i K3 och motsvarande kapitel som i IFRS for SMEs behandlar likartade områden. Likheter och olikheter regelverken emellan lyfts fram och analyseras med syfte att undersöka om K3 bygger på regler och principer i IFRS for SMEs.Studien visar att K3 i mångt och mycket är utformat i enlighet med IFRS for SMEs och därmed verifierar vi BFNs påstående. Likheter regelverken emellan överväger olikheter och innehållet i K3 skiljer sig från IFRS for SMEs endast i de avseenden K3 anpassats till svensk lag. Vi anser att K3 är ett bevis på att Sverige strävar efter ökad jämförbarhet. Inflytandet av ÅRL och IL i K3 förhindrar dock en fullständig tillämpning av internationella regler och principer. Vi förordar ökad internationell jämförbarhet på redovisningsområdet och förespråkar en lagförändring som tillåter Sverige att i större utsträckning vara en del av ett gemensamt redovisningsspråk. / Program: Civilekonomprogrammet

Vid upprättandet av finansiella rapporter sker ett omfattande bokslutsar-bete där företag måste beakta stora mängder av information. Den infor-mation som skall beaktas utgörs inte endast av det som vid räkenskaps-årets utgång var känt utan hänsyn skall även tas till händelser som inträf-fat efter balansdagen, men innan undertecknandet av de finansiella rap-porterna. Gällande rätt om händelser efter balansdagen regleras i 2 kap 4 § p. 3 b) ÅRL. ÅRL är av ramlagskaraktär varför utfyllnad till lagen skall sökas i kompletterande normgivning. Den rekommendation som tillhan-dahåller viss vägledning om händelser efter balansdagen är RR 26. Gäl-lande rätt om händelser efter balansdagen kan anses komplicerad att till-lämpa då svårigheter kan uppstå vid beaktandet av vad som utgör en ny händelse och vad som endast utgör tillkommande information. Syftet med denna uppsats är att klargöra och utvärdera rättsläget gällande händelser efter balansdagen. Författarna vill identifiera och belysa olika tillämpningssituationer inom området och även diskutera rättslägets än-damålsenlighet samt om det finns behov av reformer av detsamma. I denna uppsats har den så kallade rättsdogmatiska metoden använts. För-fattarna har försökt arbeta rättsutredande vilket i denna uppsats innebär att klargöra gällande rätt, systematisera, värdera och föreslå ändringar. Uppsatsens kritiska del utgör rättspolitisk argumentation som innebär att argumentera för eller emot olika lösningar och deras effekter. Författarnas uppfattning är att rättsläget gällande händelser efter balans-dagen i vissa hänseenden ej kan rättfärdigas i förhållande till grundläg-gande redovisningsprinciper. Studiens tillämpningssituationer visar att avvikelse från dessa grundläggande principer kan leda till avsteg från god redovisningssed och torde därmed ej utgöra ändamålsenlig redovisning. Författarna tycker därför att en reformering av rättsläget gällande händel-ser efter balansdagen är motiverad.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad utvalda K3-företag anser om utformandet av K3, i relation till innehållet i IFRS for SMEs. Metod: Studien genomförs med en kvalitativ metod och är av fenomenografisk karaktär. Intervjuer genomförs med BFN samt fyra potentiella K3-företag. Dessa analyseras sedan i en fenomenografisk analys. Slutsats: Skillnaderna som föreligger mellan K3 och IFRS for SMEs beror på förenkling och laganpassning. De undersökta företagen är mer nöjda de förändringar som beror på laganpassning än de som beror på förenkling. De företag som har minst internationell koppling väljer i större utsträckning K3. BFN:s utformande av K3 får anses motsvara företagens förväntningar.

Title: To follow sustainability - through a longitudinal study of the sustainability reports of SJ. Introduction: Sustainability Reporting is a way for companies to show how they work with sustainability, where the companies ambitions, strategies and visions of sustainability are also presented. GRI (Global reporting initiative) is the largest framework in the world that companies use when designing the sustainability report. One way of looking at the sustainability report is that it is for communicating with stakeholders, society and within the management team. In this way, the sustainability report is a way of making sustainability challenges more visible and by creating perspectives and achievements that make changes. Problem: One of the main purposes of the sustainability reporting framework GRI is to provide greater transparency for stakeholders, thus providing the opportunity for comparison over time. When there is a lack of clear national provisions for the preparation of sustainability work, evaluations and comparisons are difficult for the rest of the world. The lack of accounting principles and common practice means that it is often not clear what has been measured, how it has been measured and what tasks are covered. Therefore, it is interesting to study what can complicate a comparison over several years, by studying the sustainability work over time in the company SJ, which has been actively working with the framework of GRI since 2007. Purpose: Analyze what in sustainability reports that can complicate the comparability of the results. Method: It is important that companies sustainability issues are linked to performance measures, just to measure sustainability performance. Therefore, we have chosen to look at the sustainability areas of SJ and the indicators that are linked to these areas. We wanted to see how well it was possible to compare the results of the sustainability areas of SJ over time? This is carried out through a longitudinal case study with inductive approach to the sustainability reports of SJ. Results: In this study, it has been found that there is a lack of information about several parts, where the reader of the report does not get enough insight. Information deficiency in definitions and measurement methods leads to a comparison being uncertain and less credible. In the examination of deviating outcomes, the complexity was shown to interpret what influenced an outcome and strongly suggested that there was a lack of transparency. It also emerged that there is a big room for companies to choose which performance indicators and measurement methods they want.

Problemformulering: Idag anses det vara problematiskt att identifiera och jämföra företagsprestationer av deras hållbarhetsarbete och inte minst ur ett intressentperspektiv då svårigheter uppkommer gällande jämförbarhet av prestationer mellan företag, liksom över tid i ett och samma företag. Syfte: Extern redovisning är framförallt till för användarna, det vill säga företags intressenter, som ska kunna ta välgrundade beslut genom att jämföra olika företag med varandra. Studien syftar därför till att studera jämförbarheten mellan företags hållbarhetsredovisningar, inom samma bransch men även över tid inom ett och samma företag. Detta för att skapa förståelse för om det är möjligt att jämföra hållbarhetsredovisningar ur ett användarperspektiv. Metod: Studien har genomförts genom att både en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys med en abduktiv ansats. Undersökningen har utförts genom att hållbarhetsrapporter inom den valda branschen har granskats, där meningar har tolkats och där val av nyckeltal har undersökts. Slutsatser: Likheterna är större än skillnaderna i vad företagen väljer att ta upp i sina hållbarhetsredovisningar. Informationen finns oftast där, men redovisas på olika sätt och i varierande omfattning. Kunskapsbidrag: Bolagen har uppvisat snarlika ämnen i hållbarhetsredovisningarna, trots att någon reglering inte funnits vid upprättandet. Detta visar på att företagen inom branschen efterliknar varandra. Studien har belyst likheter och skillnader i hållbarhetsredovisningar för företag som verkar inom samma bransch.