The establishment of sustainability reports has become more prominent among companies the last decades as well as the demand to be able to compare these reports. There are many variables which affect the comparability of sustainability reports, partly the difficulty with the actual definition of the term sustainability as well as the lack of regulations and directives regarding the matter. Further, the style of the texts has bearing on the comparability since the rhetoric of the company affects how sustainability is communicated in the sustainability reports. The aim of this study is to create an understanding of how sustainability is communicated by the three largest companies within the construction- and development industry in Sweden, as well as to see if their sustainability reports are comparable. Through a discourse analysis it is examined how sustainability is communicated in the companies’ sustainability reports. The result shows that the discourse of sustainability is institutionalized by the companies. It is possible to identify a homogeneity since all the companies studied account for their corporate social responsibility, their environmental impact as well as how they strive for conducting a safe, legal and corruption-free business. The result also shows that depending on what the companies choose to communicate, in combination with what rhetorical argument is used to convey the information, it impacts the comparability. The study indicates that the comparable information regarding sustainability has a greater feature of logos argumentation where the texts are supported with statistics and data. This information has a greater opportunity to be compared within the company itself over time but also between the different companies, given that the information meets the basic criteria regarding consistency and uniformity. In the future, it would be of interest to study the comparability of sustainability reports within the construction- and development industry on a larger scale, for instance by comparing companies from different European countries. Further, a similar comparative study of big versus small companies could provide knowledge regarding if sustainability is institutionalized within the whole construction- and development industry. / Upprättandet av hållbarhetsredovisningar hos företag har blivit mer framträdande under de senaste decennierna, tillika efterfrågan om att kunna jämföra dessa rapporter. Det finns många faktorer som påverkar jämförbarheten av hållbarhetsredovisningar, dels svårigheten med definitionen av hållbarhet samt avsaknaden av reglering med tydliga direktiv. Dessutom har texternas utformning en inverkan på jämförbarheten, där företagens retorik påverkar hur de väljer att kommunicera hållbarhet i sina hållbarhets-rapporter. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse hur hållbarhet kommuniceras hos de tre största företagen inom bygg- och fastighetsbranschen i Sverige, samt att se om denna hållbarhetsinformation går att jämföra. Genom en diskursanalys undersöker vi hur hållbarhet kommuniceras i företagens hållbarhetsrapporter, där resultatet påvisar att diskursen hållbarhet är institutionaliserad hos de studerade företagen. Det går att identifiera en homogenitet då samtliga företag redogör för hur de tar ett socialt ansvar, sin miljöpåverkan samt hur de strävar efter säkra affärer. Resultaten påvisar även att beroende på vad företagen väljer att kommunicera, i kombination med vilket retoriskt argument som används för att förmedla informationen, har en inverkan på jämför-barheten. Studien indikerar att den hållbarhetsinformation som går att jämföra har större inslag av logosargumentation, där texterna styrks med hjälp av statistik och data. Denna information har en större möjlighet att jämföras inom företaget över tid men även mellan företagen, givet att informationen uppfyller de grundläggande kriterierna om konsekvens och enhetlighet. I framtiden vore det av intresse att se hur jämförbarheten av hållbarhets-redovisningar inom bygg- och fastighetsbranschen ser ut på en större skala, som till exempel i fler europeiska länder. Vidare skulle en liknande jämförande studie mellan stora och små företag bidra med kunskap om hållbarhet är institutionaliserad inom hela bygg- och fastighetsbranschen.

En önskan om en enad internationell uppsättning av redovisningsstandarder har uppkommit på senare tid på grund av globaliseringen. FASB har i ett försök att närma sig IASB regelverk implementerat mer principer i US GAAP medan IASB har implementerat fler regler i IFRS. Trenden pekar mot harmoniseringen för att lyckas med en enad internationell uppsättning redovisningsstandarder. Globaliseringen påverkar inte enbart börsnoterade företag utan även små och medelstora företag (SME). Arbetet för harmonisering av små och medelstora företags (SME) regelverk har dock inte berörts i lika stor grad. Studiens syfte är att undersöka till vilken grad regelverken IFRS for SME, FRS 102 och FRF for SME är princip- eller regelbaserade gentemot varandra samt att utreda till vilken grad dessa är harmoniserade med varandra.För att uppfylla syftet har en kvalitativ studie utförs med hjälp av en innehållsanalys. Kvalitativ data används i uppbyggnad av den teoretiska referensramen med skriftliga källor i form av vetenskapliga artiklar. Empirin består av delar ur lagtexter av regelverken IFRS for SME, FRS 102 och FRF for SME som analyseras med utgångspunkt i den teoretiska referensramen.Det vi kom fram till var att IFRS for SME och FRS 102 är principbaserade regelverk medan FRF for SME är ett regelbaserat regelverk. När de sedan ställdes emot varandra betraktas FRS 102 precis som IFRS for SME som ett principbaserat regelverk men till en större grad. IFRS for SME och FRS 102 bedöms således som harmoniserade. FRF for SME anser vi å andra sidan vara ett regelbaserat regelverk och när det ställs emot IFRS for SME och FRS 102 anses det därmed svagt regelbaserade. Vi kan följaktligen inte betrakta FRS for SME som harmoniserade med varken IFRS for SME eller FRS 102.Vår studie bidrar därmed till litteratur om harmoniseringen av SME företag samt till IFRS for SME, FRS 102 och FRF for SME är huvudsakligen princip- eller regelbaserad. Dessutom görs en reflektion över om den enda aspekten med redovisningen är jämförbarhet då är det optimala läget för harmonisering när regelverken är stark regelbaserade. / AbstractA desire for a united international set of accounting standards has arisen in recent times due to globalization. FASB has in an attempt to approach the IASB regulations implemented more principles in US GAAP, while the IASB has implemented more rules in IFRS. The trend is pointing towards harmonization to succeed in the desire for an united international set of accounting standards. Globalisation does not only affect listed companies but also small and medium-sized enterprises (SMEs). Harmonisation of these small and medium-sized enterprises (SMEs) framework have not been written about to the same degree as the listed companies. The study aims to examine to which extent regulations IFRS for SME, FRS 102 and FRF for SME's are principle or rule-based to one another. The second purpose of the study is to investigate the degree to which these are harmonized with each other.A qualitative study with a content analyse have been conducted to fulfill the purpose of the study. Qualitative data is used in the construction of the theoretical framework in form of written sources such as scientific articles. The empirical data is also of qualitative character and consists of parts of the legal texts of the regulations IFRS for SME, FRS 102 and FRF for SMEs. The empirical data is analyzed on the basis of the theoretical framework.The conclusion was that IFRS for SME and FRS 102 are principle-based frameworks while FRF for SMEs is a rules-based framework. When they were facing each other FRS 102 was considered as a principle-based regulations but to a greater degree then IFRS for SME. IFRS for SME and FRS 102 is consequently considered harmonized. FRF for SMEs on the other hand is a rules-based framework and when it is set against the IFRS for SME and FRS 102 it is considered weak rule-based. We cannot therefore regard FRS for SMEs harmonized with either IFRS for SMEs or FRS 102.Our study contributes to the literature on the harmonization of SME companies, and whether the IFRS for SME, FRS 102 and FRF for SMEs are mainly principle- or rulebased. In addition, a reflection on if the only aspect of the financial report is comparability then optimal framework for harmonization are one that is strong rulebased.

Efter cirka 20 års arbete kommer en ny redovisningsstandard för försäkringskontrakt, den 1januari 2022, att träda i kraft. Standarden namnges International Financial Reporting Standards17 (IFRS) och kommer ersätta den nuvarande interimstandarden IFRS 4. Under denna tid har International Accounting Standards Board (IASB) tagit fram flera olika förslag förutformningen av IFRS 17. År 2013 publicerade IASB en så kallad reviderad Exposure Draft(ED) där företag och organisationer bjöds in att kommentera på de förslag som tagits fram. Dessa kommentarer, så kallade Comment Letters (CL), är av väsentlig karaktär för hur den slutgiltiga standarden kommer att se ut. Därav utgjorde dessa CL det empiriska underlaget i denna studie. Problemdiskussionen i studien visar att IFRS 4 har fått mycket kritik för att inte vara en tillräckligt transparent och jämförbar redovisningsstandard. Detta leder sedermera framtill studiens syfte. Syftet med denna studie är att ta reda på om intressenterna, som genom sina CL kommenterat på IASB:s reviderade ED från 2013, anser att förslagen i densamma kommer att leda till en merjämförbar och transparent redovisningsstandard. Dessutom syftar studien till att ta reda på om det föreligger mönster i intressenternas attityder till förslagen i 2013 års reviderade ED och i så fall vilka dessa mönster är. Totalt genererade den reviderade ED:n 198 CL från olika typer av intressenter. Studiens urvalsprocess medförde att 67 av dessa CL utgjorde det empiriska materialet. Då studiens syfte är att analyserna och tolka intressenternas attityder till förslagen i den reviderade ED:ngenomförs en kvalitativ innehållsanalys som innehåller inslag av både en induktiv och deduktivforskningsansats. Studiens resultat visar att majoriteten av intressenterna håller med om att förslagen som framförs av IASB i den reviderade ED:n från 2013 kommer leda till en mer transparent och jämförbar redovisningsstandard. Däremot är det många intressenter som påpekar att flera avförslagen är komplexa och svårförstådda. Vissa av kommentarerna från företagen och organisationerna som analyserats uttrycker även att denna komplexitet är något som riskerar att skada jämförbarheten och transparensen. De tydligaste mönstren från de CL som analyserats är att förslagen är en förbättring från nuvarande redovisningsstandard samt tidigare förslag från IASB. Dessutom uppvisas mönstret att förslagen i den reviderade ED:n kommer att leda tillökad jämförbarhet och transparens. Dock menar många intressenter att implementeringsprocessen kommer vara mycket tids- och resurskrävande. Studiens slutsatser visar att en majoritet av intressenterna ställer sig bakom förslagen som framförs i den reviderade ED:n. Däremot ställer sig många kritiska till komplexiteten i förslagensamt bristen på vägledning. Dessa slutsatser påvisar att IASB är på rätt väg att uppnå sitt mål med en redovisningsstandard som har en högre grad av transparens och jämförbarhet än den nuvarande. / After approximately 20 years of work, a new accounting standard will take effect January 1st, 2022. The standard is called International Financial Reporting Standards 17 (IFRS) and will replace the current interim standard IFRS 4. During this time The International Accounting Standards Board (IASB) has worked out several proposals for modeling IFRS 17. In year 2013IASB published a so called revised Exposure Draft (ED) where companies and organizations were invited to comment on the proposals. These comments, so called Comment Letters (CL) are of significant nature for how the final standard will be designed. Thus, the CL made up the empirical basis of this study. IFRS 4 has received a lot of criticism for not being comparable and transparent enough. This problem subsequently led to the purpose of this study. The purpose of this study is to ascertain if stakeholders who commented on IASB:s revised ED from 2013 consider that the proposals in the ED will lead to a more comparable and transparent accounting standard. Furthermore, the study aims to find out if there are patterns in stakeholders’ attitudes towards the revised ED and if so, what those patterns are. The revised ED generated 198 CL in total from several different stakeholders. The study’s selection process ended with a total of 67 CL which made up the empirical material. Because the purpose of this paper is to analyze and interpret the stakeholders’ attitudes towards the proposals in the revised ED, a qualitative content analysis will be performed. It will include elements of both an inductive and deductive research approach. The results of the study show that a majority of stakeholders agree with the proposals in the revised ED from 2013 and that it will lead to a more transparent and comparable accounting standard. However, many stakeholders point out that several of the proposals are complex and hard to understand. Some of the comments from the companies and organizations that have been analyzed expresses that the complexity is a factor that may damage comparability and transparency. The most distinct patterns from the CL that have been analyzed are that the proposals constitute an improvement compared to the previous accounting standard as well as earlier proposals from the IASB and that the proposals in the revised ED will lead to increased comparability and transparency. Nevertheless, many stakeholders’ express concerns that the implementation process will be very time- and resource consuming. The study’s conclusion shows that the majority of stakeholders are in favor of the proposals in the revised ED. However, many also raise concerns regarding the complexity in the proposals and the lack of guidance. In light of these conclusions, IASB is on the right path to achieve their objective of an accounting standard with a higher degree of transparency and comparability than the current one.

Ett av de viktigaste målen med redovisning är att informationen är jämförbar över tid och mellan företag, detta möjliggör bland annat för investerare att fatta rationella beslut. Idag är det lagstadgat att stora företag ska hållbarhetsredovisa men denna rapportering är flexibel vilket försvårar jämförelser. För att utveckla riktlinjer för hållbarhetsredovisning bildades 1997 Global Reporting Initiative, GRI. En av GRIs principer för att uppnå hållbarhetsredovisning av hög kvalitet är jämförbarhet och syftet med denna studie är därför att undersöka om svenska industriföretags rapportering av företagens miljömässiga påverkan är jämförbar över tid samt företag emellan enligt GRIs princip om jämförbarhet. För att undersöka detta har en analytisk modell tagits fram med hjälp av tidigare forskning. Enligt denna modell finns det fyra faktorer som påverkar hållbarhetsredovisningars jämförbarhet - använda riktlinjer, rapporterade indikatorer, måttenheter samt absoluta och relativa tal. Studien utgick från intressentteorin som innebär att alla intressenter ska behandlas likvärdigt och att företagsledningen ska se till dessa intressenters bästa. En innehållsanalys gjordes av sju företags hållbarhetsredovisningar tre år i rad och rapporterna kodades med hjälp av ett kodningsschema och en kodningsmanual som utformats med utgångspunkt i den analytiska modellen. Dataanalysen visade att hållbarhetsredovisningarna till viss del är jämförbara över tid. Företagen rapporterar i stor utsträckning samma indikatorer och med samma måttenheter från år till år, men rapporterna saknar ofta relativa tal som beskriver förändringen från föregående år. Jämförbarheten mellan företag är något lägre då det skiljer sig åt vilka indikatorer som rapporteras och framförallt vilka måttenheter som används. / One of the most important objectives with accounting is that the information is comparable, both from one year to another and also between companies. This enables stakeholders to make rational decisions. Today, the law requires all large companies to report sustainability data but the requirements are flexible which makes it hard to compare data. To develop sustainability reporting guidelines, Global Reporting Initiative (GRI) was established in 1997. One of GRI’s principles to achieve high quality sustainability reporting is comparability. The aim of this study is to examine whether swedish industry companies’ reporting of their environmental impact is comparable from one year to another and between companies according to GRI’s principle of comparability. To examine this, an analytical model has been developed using previous research. According to this model there are four factors that affect the comparability of sustainability reports - the guidelines used, the reported indicators, the units of measurements, and absolute and relative numbers. The study was based on the stakeholder theory, which says that all stakeholder should be treated equally and that the managements should look to the best interest of the stakeholders. A content analysis of sustainability reports of seven companies over three years was made and the reports was encoded using a coding scheme and a coding manual that had been developed based on the analytical model. The data analysis showed that the sustainability reports partially is comparable from one year to another. The companies report the same indicators and with the same units of measurements from one year to another to a great extent, but often the reports lack relative number that describe the change from the previous year. The comparability between companies is slightly lower because the indicators reported and especially the units of measurements used vary.

<p>Uppsatsen redogör för tre svenska klädföretags miljöredovisningar och hur dessa uppfyller de kvalitativa egenskaperna: begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Dessa kvalitativa egenskaper ska enligt det internationella redovisningsorganet IASBs föreställningsram vara uppfyllda i de finansiella rapporterna som företagen lämnar. De tre klädföretag som vi har valt att undersöka har offentliggjort frivilliga miljöredovisningar. I dagsläget finns det inga lagkrav på hur frivilliga miljöredovisningar ska presenteras, däremot finns det olika rekommendationer. Vi menar att IASBs fyra kvalitativa egenskaper kan appliceras på frivilliga miljöredovisningar i syfte att säkerställa ett visst mått av kvalitet. I vår uppsats har vi därför med utgångspunkt ifrån såväl IASB, FAR/SRS och FEE definierat vilka kriterier som rimligen bör ingå i dessa egenskaper. Egenskaperna har även anpassats till att kunna tillämpas på den svenska klädbranschen.</p><p>Studien utfördes genom att vi först undersökte företagens miljöredovisningar varpå dessa analyserades utifrån det vi avser med de kvalitativa egenskaperna: begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Vidare har vi genomfört intervjuer med de respektive företagens miljöansvarige för att slutligen göra en avstämning mellan miljöredovisningarna, vår analys och det företagen själva har uttalat sig om.</p><p>I undersökningen har vi kommit fram till att ingen av företagens miljöredovisningar kan anses ha god kvalitet då samtliga uppvisar brister i någon av de kvalitativa egenskaperna som vi har utgått ifrån. Begripligheten i de tre miljöredovisningarna kan sägas vara god medan det förekommer bristfälligheter i fråga om relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet.</p> / <p>This dissertation examines three Swedish clothing manufacturer’s  environmental accountancy statements and how these satisfy the qualitative properties: intelligibility, relevance, reliability and comparability. These qualitative properties should, according to the International Accounting Standards Board’s (IASB) framework, be satisfied in the companies’ published financial reports. The three clothing companies we chose to investigate have made public their voluntary environmental accountancy statements. There is currently no law stating how voluntary environmental accountancy statements are to be presented, though there are some recommendations. We consider that IASB’s four qualitative properties can be applied to voluntary environmental accountancy in order to guarantee a certain level of quality. We have therefore in this dissertation defined which criteria should be included in these properties on the basis of IASB, FAR/SRS and FEE. These properties have been modified to enable application within the Swedish clothing industry.</p><p>The study commenced with an investigation of the companies’ environmental accountancy statements. These were then analysed on the basis of what we consider to be the qualitative properties intelligibility, relevance, reliability and comparability. We furthermore conducted interviews with the environmental officer of each company; and finally compared the different environmental accountancy statements, our analyses and information obtained directly from each company.</p><p>In our study we concluded that none of the companies had environmental accountancy statements of good quality, as all had shortfalls in the qualitative properties which our study was based upon. Intelligibility in the three environmental accountancy statements can be described as good; however there were insufficiencies in the case of relevance, reliability and comparability.</p>

Uppsatsen redogör för tre svenska klädföretags miljöredovisningar och hur dessa uppfyller de kvalitativa egenskaperna: begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Dessa kvalitativa egenskaper ska enligt det internationella redovisningsorganet IASBs föreställningsram vara uppfyllda i de finansiella rapporterna som företagen lämnar. De tre klädföretag som vi har valt att undersöka har offentliggjort frivilliga miljöredovisningar. I dagsläget finns det inga lagkrav på hur frivilliga miljöredovisningar ska presenteras, däremot finns det olika rekommendationer. Vi menar att IASBs fyra kvalitativa egenskaper kan appliceras på frivilliga miljöredovisningar i syfte att säkerställa ett visst mått av kvalitet. I vår uppsats har vi därför med utgångspunkt ifrån såväl IASB, FAR/SRS och FEE definierat vilka kriterier som rimligen bör ingå i dessa egenskaper. Egenskaperna har även anpassats till att kunna tillämpas på den svenska klädbranschen. Studien utfördes genom att vi först undersökte företagens miljöredovisningar varpå dessa analyserades utifrån det vi avser med de kvalitativa egenskaperna: begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Vidare har vi genomfört intervjuer med de respektive företagens miljöansvarige för att slutligen göra en avstämning mellan miljöredovisningarna, vår analys och det företagen själva har uttalat sig om. I undersökningen har vi kommit fram till att ingen av företagens miljöredovisningar kan anses ha god kvalitet då samtliga uppvisar brister i någon av de kvalitativa egenskaperna som vi har utgått ifrån. Begripligheten i de tre miljöredovisningarna kan sägas vara god medan det förekommer bristfälligheter i fråga om relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. / This dissertation examines three Swedish clothing manufacturer’s  environmental accountancy statements and how these satisfy the qualitative properties: intelligibility, relevance, reliability and comparability. These qualitative properties should, according to the International Accounting Standards Board’s (IASB) framework, be satisfied in the companies’ published financial reports. The three clothing companies we chose to investigate have made public their voluntary environmental accountancy statements. There is currently no law stating how voluntary environmental accountancy statements are to be presented, though there are some recommendations. We consider that IASB’s four qualitative properties can be applied to voluntary environmental accountancy in order to guarantee a certain level of quality. We have therefore in this dissertation defined which criteria should be included in these properties on the basis of IASB, FAR/SRS and FEE. These properties have been modified to enable application within the Swedish clothing industry. The study commenced with an investigation of the companies’ environmental accountancy statements. These were then analysed on the basis of what we consider to be the qualitative properties intelligibility, relevance, reliability and comparability. We furthermore conducted interviews with the environmental officer of each company; and finally compared the different environmental accountancy statements, our analyses and information obtained directly from each company. In our study we concluded that none of the companies had environmental accountancy statements of good quality, as all had shortfalls in the qualitative properties which our study was based upon. Intelligibility in the three environmental accountancy statements can be described as good; however there were insufficiencies in the case of relevance, reliability and comparability.

Bakgrund och problem: IAS 19 genomgår en ny förändring då en av redovisningsmetoderna för aktuariella vinster och förluster avskaffas. Korridormetoden, som fungerar som en utjämningsmekanism är den mest frekvent tillämpade metoden av stora börsnoterade bolag i Sverige. Avskaffningen av metoden väntas få effekter på dessa företags finansiella ställning då företag 2013 kommer tvingas ta fram sina oredovisade aktuariella förluster och redovisa dessa i sin helhet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera berörda aktörers uppfattning om nya IAS 19 som träder i kraft 2013 samt vilken påverkan den förväntas ha på börsnoterade företag som idag tillämpar korridormetoden. Metod: Genom intervjuer inhämtade vi material av kvalitativ natur. Data av denna karaktär är bäst lämpad för vår studie då vi vill undersöka inställningar till en förändring som ännu inte har trätt i kraft och som kommer beröra företags finansiella rapportering. Resultat och slutsats: Kritiken från två av de tillfrågade gällande korridormetoden rör inte den utjämningsmekanism som finns, utan snarare att metoden inte har genomfört sitt syfte som man upptäckt på senare år.  Detta har i sin tur lett till att företag samlat på sig stora aktuariella förluster i samband med sina pensionsåtaganden. Då IAS 19 har krävt flera omarbetningar och den senaste modifieringen av standarden kan ses som en tillfällig lösning tills att man kommer fram till en metod som speglar skulden på ett mer korrekt sätt. Borttagandet av korridormetoden har enligt respondenterna fler fördelar än nackdelar vilket för pensionsredovisningen vidare i utvecklingen. Dock medger alla respondenter att komplexiteten fortfarande är för bred för att IAS 19 inte ska kräva ännu mera omarbetning. Vi ser ännu inte att problemen med pensionsredovisningen är nära att nå sitt slut. Respondenternas attityder kring problemet är att en förenkling eftersträvas men vägledning som leder till lösning på problemet är ännu mer avlägset. Ingen av våra respondenter har framfört att borttagandet av korridormetoden är självaste lösningen på problemet. Förslag till vidare forskning: Vi skulle tycka det vore intressant om man undersökte efter övergången till en av de andra två metoderna för att mäta de effekter som slopandet av korridormetoden medförde. Hur stora aktuariella förluster fick företag inom Large Cap? / Background to problem: IAS 19, is undergoing a new change when one of the accounting methods to actuarial gains and losses is eliminated. The corridor method, which acts as a clearing mechanism is the most frequently applied method of large listed companies. Abolishment of the method is expected to have an impact on their financial position starting in the year 2013. Companies are forced to report its unrecognized actuarial losses and account these entirely. Purpose: The purpose of this thesis is to study the actors' perception of the new IAS 19 which comes into force in 2013 and the expected impact on the large listed companies applying the corridor method at present. Methodology: We acquired materials of a qualitative nature through interviews. Data of this nature is best suited for our study because we want to examine the settings for a change that has not yet entered into force and is expected to affect the company’s financial reporting. Conclusions: The criticism from two of the surveyed does not concern the meaning of the standard IAS 19 parse, but rather that the method has not fulfilled its purpose as exposed in recent years. This has in turn led to accumulated actuarial losses related to its pension commitments.IAS 19 has required several revisions, and the latest modification of the standard can be viewed as a temporary solution until a method that reflects the debt in a more accurate way is achieved. Removal of the corridor method, according to respondents, has more advantages than disadvantages which leads the pension accounting further in development. However, all respondents admit that the complexity is still too wide for IAS 19, and will require more adjustments. We do not see that the problems with pension accounting are close to reaching its end. Respondents' attitudes to the problem are that the simplification is needed, but guidance that leads to the solution of the problem is even more remote. None of our respondents have said that the removal of the corridor approach is the solution to the major problem of pension accounting. Suggestions for further research: We would find it interesting if a study is made after the transition to one of the other two methods, measuring the impact of the abolition of the corridor approach. How large actuarial losses were companies in the large-cap hit of?

The digitization’s advancement has been noticed by most people not least through applications"apps" which are often referred to as a more effective way of accessing information or makingpayments with. The method of presenting financial reports has also changed during the progressof digitization. From scanned paper copies to an increasingly more digital format throughongoing globalization. This year, the Swedish Companies Agency called Bolagsverket, withmore players, has opened up the possibility for companies to submit their annual report digitallyin Sweden. This possibility concerns the smaller companies that apply the K2 regulations. Theformat is determined to be a variant of the eXtensible Business Reporting Language (XBRL)and will increase the comparability of the reports.This study investigates the motive in terms of motivational forces that are behind the choice tosubmit digitally. The study is based on hypotheses that were built using previous research inthe subject and positive accounting theory and the theory of innovation dissemination. Thestudy examines 31 companies through a survey conducted through both mail and telephoneinterviews. Complementary information has also been obtained from their annual reports tocomplete the study's purpose of describing and explaining the motives for the choice to submitdigitally.What has been found is that the surveyed companies' accounting consultants were largelybehind the choice to submit digitally. Furthermore, the study showed that companies that choseto submit digitally have similar incentives, as previous studies have shown. There appeared tobe connection between submitting digitally and wanting to signal a corporate image as a pioneerin new technology. There was also a correlation between sending digital and size of thecompany, the bigger the company, the greater the chance that they also report digitally. Thethird reason turned out that non-high tech companies are more likely to report digitally.The motives have been identified for a significance level around 10 %. Despite statisticalsupport and precious studies showing similar results, further research should be done on a largersample. Further research should also be done with the perspective for which motives that arebehind the choice to submit digitally for the audit companies, since they have been largelybehind the companies’ choice to report digitally or not.The motives and motivational forces have been identified for a significance level around 10%.Despite statistical support and previous studies showing similar results, further research shouldbe done on a larger sample. Further studies should also be made on the basis of which motivesthat are behind the choice for the audit companies to submit digitally, as they have largelydetermined whether the companies have reported digitally or not.In practice, these identified motivational forces can be used as identifiers for target groups whomay assume new phenomena even in future projects and new technical phenomena in theprogress of digitization - for this trip in an increasingly digitized world is hardly over. / Digitaliseringens framfart har de flesta människor lagt märkte till inte minst genomapplikationer ”appar” som ofta omnämns som ett mer effektivt sätt att komma åt informationeller utföra betalningar med. Sättet att presentera finansiella rapporter har också förändratsunder digitaliseringens framfart. Från inskannade papperskopior till ett allt mer digitalt formatgenom den pågående globaliseringen. I år har bolagsverket med fler aktörer öppnat uppmöjligheten för företag att skicka in sin årsredovisning digitalt i Sverige. Denna möjlighet berörde mindre aktiebolagen som tillämpar K2-regelverket. Formatet är bestämt till en variant aveXtensible Business Reporting Language (XBRL) och ska öka jämförbarheten mellanrapporterna.I denna studie undersöks vilka motiv i form av drivkrafter som föreligger valet att skicka indigitalt. Studien bygger på hypoteser som byggts upp med hjälp av tidigare forskning inomämnet och positiv redovisningsteori samt innovationsspridningsteorin. I studien undersöks 31företag genom en enkätundersökning som skett både genom mail och telefonintervjuer.Kompletterande har även information hämtats från deras årsredovisningar för att fylla studienssyfte att beskriva och förklara motiven för valet att skicka in digitalt.Det som har framkommit är att de undersökta företagens redovisningskonsult i hög grad stodbakom valet att skicka in digitalt. Vidare framgick det av studien att företag som valt att skickain digitalt har liknande incitament med företag som undersökts i tidigare studier. Det visade sigfinnas samband mellan att skicka in digitalt och att vilja signalera en företagsbild som pionjärinom ny teknik. Det visade sig även finnas samband mellan att skicka in digitalt och storlekenpå företagen, ju större företag desto större chans är det att de också skickat in digitalt. Den tredjeorsaken visade sig vara att icke-högteknologiska företag är mer benägna att rapportera indigitalt.Motiven och drivkrafterna har identifierats för en signifikansnivå kring 10 %. Trots statistisktstöd och att tidigare studier påvisat liknande resultat bör vidare forskning göras med ett störreunderlag. Vidare studier bör även göras med utgångspunkten för vilka drivkrafter somföreligger revisionsbolagens val att skicka in digitalt, då dessa i hög grad har fått avgöra omföretagen rapporterat in digitalt eller inte.Rent praktiskt kan dessa identifierade drivkrafter nyttjas som kännetecken för målgrupper somkan tänkas anta nya företeelser även vid framtida projekt och nya tekniska fenomen idigitaliseringens framfart – för denna resa i en allt mer digitaliserad värld är knappast slut.

Bakgrund &amp; Problemdiskussion: Hållbarhet är ett aktuellt och omdiskuterat ämne i det moderna samhället. I den hållbara utvecklingen bär företag ett stort ansvar där energibranschen har uppmärksammats för dess betydande inverkan på miljön. Företag tillhandahåller hållbarhetsredovisningar för att kommunicera hur de arbetar för att bidra till den hållbara utvecklingen. En intressentgrupp som efterfrågar information om detta är investerare då de är i behov av att kunna jämföra företags redovisningar vid investeringsbeslut. Trots tillämpning av samma riktlinjer förekommer det skillnader mellan företagens hållbarhetsredovisningar, vilket hämmar jämförbarheten. Tidigare forskning har visat att det är vanligt att företag upprättar hållbarhetsredovisningar enligt Global Reporting Initiative (GRI) vars riktlinjer och standarder skall främja både mätbarhet och jämförbarhet.  Syfte: Utifrån det institutionella begreppet isomorfism bör företag som tillämpar samma riktlinjer bli mer jämförbara. Därav syftar denna studie till att undersöka hur jämförbarheten mellan svenska energiföretags hållbarhetsredovisningar har utvecklats över tid vid tillämpning av GRI.  Metod: Studien har en kvalitativ ansats men omfattas även av kvantitativa inslag. En komparativ forskningsdesign har tillämpats då studien ämnar till att undersöka hur jämförbarheten mellan energiföretags hållbarhetsredovisningar har utvecklats över tid. Primärdata i form av hållbarhetsredovisningar för åren 2016 och 2019 har samlats in från sju energiföretag som följer GRI. Innehållet i hållbarhetsredovisningarna har analyserats utifrån en innehållsanalys som går under benämningen Consolidate Narrivate Interogation (CONI). Slutsats: Studiens resultat visar att jämförbarheten mellan hållbarhetsredovisningar av svenska energiföretag som följer GRI har ökat över tid. Däremot förekommer det skillnader gällande hur detaljerad information som tillhandahålls samt vad de anser är viktigast att informera om. Detta påvisar att även om jämförbarheten har ökat är företagens hållbarhetsredovisningar fortfarande inte jämförbara. / Background &amp; Problem: Sustainability is a current and debated topic in modern society. Companies are held responsible to carry out the development of their goods and services in a sustainable way. The energy sector has been noticed for its considerable impact on the climate and the environment. Companies are providing sustainability reports to communicate their work to contribute to a more sustainable future. Investors are requesting sustainability reports to be able to compare the sustainable work within companies before making decisions regarding investments. There are guidelines to follow but despite that it is hard to compare the sustainability reports between companies. Research has found that it is common that the Global Reporting Initiative (GRI) guidelines are used by companies and the guidelines aim to make the comparison between companies easier. Purpose: Companies using the same guidelines should be more comparable according to the institutional concept of isomorphism. The purpose of this study is to investigate if Swedish companies within the energy sector who use the GRI guidelines have become more comparable over time. Method: The study has a qualitative approach but do also contain qualitative elements. A comparative research design has been applied as the study aims to investigate how the comparability between energy companies’ sustainability reports have developed over time. Sustainability reports for the years 2016 and 2019 have been collected as the primary data from seven companies that follow the GRI guidelines within the energy sector. The content of the sustainability reports has been analysed based on a content analysis model called Consolidate Narrivate Interogation (CONI).  Conclusion: The comparability between the companies sustainability reports have increased over time according to the findings of the study. There is still a difference though in the level of details provided and which topic that is the most important to provide information about. The conclusion of the study is that the companies are not comparable even if the comparability has increased over time.

Redovisningen av leasing har länge kritiserats för att väsentliga tillgångar inte redovisats i balansräkningen. I januari 2019 implementerades IRFS 16 som en ny redovisningsstandard för leasing. Standarden innebär att tidigare operationella leasingavtal ska redovisas i balansräkningen som en nyttjanderättstillgång med en tillhörande leasingskuld. Syftet med IFRS 16 är att öka jämförbarheten mellan företag som finansierar tillgångar genom lån och företag som leasar tillgångar. Denna standard kommer förändra finansiella nyckeltal som ofta används av intressenter för att bedöma ett företags finansiella ställning. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur IFRS 16 har påverkat jämförbarheten och företagsvärderingar på Stockholmsbörsen och specifikt i detaljhandelbranschen som förväntas påverkas mest. Studien har genomförts genom datainsamling från 305 företag på Stockholmsbörsen där företagen senare delats in i olika branscher för att undersöka skillnader. Denna studie har tillämpat positiv redovisningsteori som ligger till grund för att analysera resultatet. Resultatet visar en signifikant förändring i samtliga finansiella nyckeltal som undersökts. Detaljhandeln är den bransch som påverkas mest av IFRS 16 där skuldsättningsgraden ökade med 78,23%. Anledningen till varför detaljhandeln påverkas mer än övriga branscher är för att verksamheterna finansieras till stor del genom leasing av lokaler. En ökad skuldsättningsgrad till följd av IFRS 16 leder till en försämrad finansiell ställning trots att den faktiska betalningsförmågan är oförändrad. Detta kan påverka förmågan att attrahera kapital samt möjligheten att förhålla sig till nya och befintliga lånevillkor. Vidare kan en större varians i nyckeltal påverka värderingar av företag till följd av en förändrad jämförbarhet samt högre lönsamhetsmått och högre skuldsättning. IFRS 16 leder även till en ökad transparens genom att leasingavtalen redovisas i balansräkningen mot att tidigare frivilligt redovisats i noterna. Studiens slutsats är att IFRS 16 har en betydande påverkan på jämförbarheten och finansiella nyckeltal på Stockholmsbörsen. Relevansen av vissa nyckeltal kan påverkas och intressenter kommer behöva göra justeringar för redovisningsstandarden. Över tid kan jämförbarheten däremot förväntas öka i och med att nyttjanderättstillgångar och leasingskulder redovisas mer lättillgängligt vilket leder till att intressenter får en bättre förståelse för hur verksamheterna finansieras. / Accounting for leases has long been criticized for not recognizing significant assets in the balance sheet. IFRS 16 was implemented in January 2019 as a new accounting standard for leases. The new standard means that previous operating leases are recognized in the balance sheet as a right-of-use asset and a lease liability. The purpose of IFRS 16 is to improve comparability between companies that finance assets through loans and companies that lease assets. The standard will have an impact on financial ratios that are commonly used by stakeholders to assess the financial standing of a company. The purpose of the study is to increase understanding of the impact IFRS 16 has on comparability and valuations on the Stockholm Stock Exchange and specifically the retail sector which is expected to be affected the most. The study was conducted through data collection from 305 companies on the Stockholm Stock Exchange where the companies were later divided into different sectors to analyze differences. Positive accounting theory has been applied to help analyze the result of the study. The result shows a significant change in all of the key financial ratios which have been examined. IFRS 16 has the largest impact in the retail sector among all sectors with an increase of 78,23% in debt to equity ratio. Retail is affected more than any other sector due to the large amount of leasing in financing the business activities. An increased debt to equity ratio as a result of IFRS 16 leads to a weaker financial standing despite an unaffected ability to pay long-term debts and interests. This affects a company’s ability to raise capital and their capability of sustaining covenants. Furthermore, the variance in financial ratios may have an impact on valuations due to an affected comparability and higher profitability ratios and higher debt. However, IFRS 16 will increase transparency of lease contracts by recognizing these in the balance sheet which were previously voluntarily disclosed in the notes. The study concludes that IFRS 16 has a significant effect on the comparability and financial ratios on the Stockholm Stock Exchange. The relevance of certain ratios may be affected and stakeholders will need to make adjustments for the new standard. Over time, comparability is expected to improve by better accessibility of right-of-use assets and lease liabilities which leads to a better understanding of the financing of businesses.