No description available.

Well-functioning and competitive transport systems are of great importance for Sweden’s economic growth. The railway system has a central role in this matter. Furthermore, the Swedish railway system plays an important part in achieving international and national goals, such as Agenda 2030 and the Swedish transport policy goals. The railway industry is currently being digitized to a further extent. The railway is becoming increasingly connected and data is generated and collected continuously. This study aims to explore the potential of artificial intelligence (AI), with a focus on machine learning and optimization, on the Swedish railway system, to achieve strategic goals. The focus is mainly on sustainability and economic aspects. Potential challenges and how to overcome them are also studied. To achieve the purpose of the study a case study of Stockholm’s commuter rail has been used.  To explore the aim, a literature study together with interviews has been conducted. The literature study consists of a background explanation of the railway industry and Stockholm’s commuter rail, as well as how AI applications can be implemented. The interviews have been held with key players in the Stockholm commuter rail industry, along with experts and scientists. These have given valuable information regarding their thoughts on the potential of AI in the railway industry. The result shows that AI has the potential to improve maintenance and traffic management and thereby create a more attractive and efficient operation of the Stockholm commuter rail industry. Further, this may lead to achieving strategic goals: international, national and commuter rail related goals. Due to the limitation of this thesis, it is difficult to draw conclusions based on the results regarding specific methods and algorithms that would be best suited for applications in the railway. Several challenges were identified for using AI to achieve strategic goals. To overcome these challenges, a combination of various actions is needed. Based on the results it is clarified that the industry is permeated of willpower, but that sufficient investments and initiatives are still largely lacking to overcome the challenges that exist in Stockholm’s commuter rail traffic.

The Swedish railway is an important part of the country's infrastructure, but it is also a part that requires large amounts of maintenance to maintain safety and functionality. A central part of the railway is switches that enable the interconnection of different tracks. Switches include many moving parts located in tiring positions that are affected by weather and temperature. As a result, these systems often suffer from problems that can lead to downtime. To reduce these problems, The Swedish Transport Administration is constantly working to develop an understanding of how switches are affected in different situations. That work is ongoing, but there are unfortunately few guidelines and tested methodologies for experimental studies. A usually powerful method for experimentally investigating and developing knowledge of processes or systems is design of experiments. Design of experiments has historically been used few times to investigate effects within railways and their systems but has recently been shown to be very useful in that area as well. A large portion of the problems that occur on railway systems is in switches. Often the maintenance of switches is more expensive than the actual procurement. To reduce the problems in exposed switches, sometimes called problem switches, various systems are used to extend the service life and reduce the need for maintenance. One such system is Ekoslides, which is intended to facilitate shifts by reducing the amount of energy required during a shift. The system lifts the switchblade in a switch to reduce friction during movement. Exactly how much effect Ekoslides have on the switches in Sweden is unknown and optimization of Ekoslides could lead to longer service life and more opportunity to plan maintenance, which results in fewer errors. The thesis, therefore, aims to use experimental planning in a practical experiment on switches to evaluate on the methodology and to increase understanding of how Ekoslides affects a switch. The master’s project has been conducted as a six sigma project according to the problem-solving method DMAIC (Define, Measure, Analysis, Improve, and Control) in combination with design of experiments. Two practical experiments were performed on switch 661 located in the vicinity of the Boden central station. During the experiments, Ekoslide settings were used as experimental factors, while energy use and conversion time in the switch was measured as responses. On Ekoslides there are wheels that lift the switchblade. The inner wheels were varied between 0 and 1 millimeters and the outer wheels between 0 and 3 millimeters. This way, the effect of Ekoslides in switch 661 was examined at varying settings. The results from the experiment showed that Ekoslides significantly affected energy use when a switch performs a shift. Ekoslides resulted in small but significant energy savings. It was found that the best results were achieved when Ekoslides were mounted in new positions and had the settings at the highest level, which means 3 millimeters for the outer wheel and 1 millimeter for the inner wheel. Furthermore, experimental planning was also a time-efficient and good method for performing experiments on switches. Despite challenges, two short experiments resulted in increased knowledge and reduced energy usage in switch 661. Based on the evaluation of the conducted switch experiments, it was found that pilot trials, separate preparations, and detailed feasibility studies were important if design of experiments should be used to investigate cause and effect in a switch. / Den svenska järnvägen är en viktig del av landets infrastruktur men det är också en del som kräver stora mängder underhåll för att bibehålla säkerhet och funktionalitet. En central del av järnvägen är spårväxlar som möjliggör sammanlänkning av olika spår. Spårväxlar innefattar många rörliga delar som ligger i slitsamma positioner och påverkas av väder samt temperatur. Därmed drabbas ofta dessa system av problem som kan leda till driftstopp. I ett försök att minska dessa problem jobbar Trafikverket ständigt med att utveckla förståelsen för hur spårväxlar påverkas i olika situationer. Det förbättringsarbetet är pågående men det finns dessvärre få riktlinjer och testade metodiker för experimentella studier. En vanligtvis kraftfull metod för att experimentellt utreda och utveckla kunskapen om processer eller system är försöksplanering. Försöksplanering har historiskt sett använts i liten utsträckning för att undersöka effekter inom järnvägar och dess system men har på senare tid visats vara användbar även i det området.  En stor andel av problemen som sker på järnvägen sker i spårväxlar. Ofta är underhållet av spårväxlar dyrare än själva införskaffningen. För att minska problemen i utsatta spårväxlar, ibland kallat för problemväxlar, används olika system för att förlänga livslängden och minska behovet av underhåll. Ett sådant system är Ekoslides som ska underlätta växlingar genom att minska energianvändningen när en växling sker. Systemet lyfter växeltungan i en spårväxel för att minska friktionen vid rörelse. Exakt hur stor effekt Ekoslides har på spårväxlarna i Sverige är okänt och en optimering av Ekoslides kan leda till längre livslängder och mer möjlighet att planera in underhåll. Något som skulle resultera i färre fel. Examensarbetet ämnar därför till att använda försöksplanering i ett praktiskt experiment på spårväxlar för att dels utvärdera metodiken, dels för att utöka förståelsen över hur Ekoslides påverkar en spårväxel. Examensarbetet har bedrivits som ett sex sigma-projekt enligt problemlösningsmetoden DMAIC (Define, Measure, Analyse, Improve och Control) i samband med försöksplanering. Det utfördes två praktiska experiment på spårväxel 661 lokaliserad i närområdet av Boden centralstation. Under experimenten användes Ekoslides inställningar som försöksfaktorer medan energianvändning och omläggningstid i spårväxeln mättes som respons. På Ekoslides finns det hjul som lyfter växeltungan. Där varierades de inre hjulen mellan 0 och 1 millimeter och de yttre mellan 0 och 3 millimeter. På så sätt undersöktes effekten från Ekoslides i spårväxel 661 vid varierande inställningar.  Resultaten från experimentet visade att Ekoslides signifikant påverkade energianvändningen när en spårväxel utför en växling. Ekoslides resulterade i små men signifikanta energibesparingar. Det konstaterades att bäst resultat uppnåddes när Ekoslides monterades i nya positioner samt hade inställningarna i högsta nivå, vilket innebär 3 millimeter för det yttre hjulet och 1 millimeter för det inre hjulet. Vidare var även försöksplanering en tidseffektiv och bra metod för att utföra experiment på spårväxlar. Trots utmaningar resulterade de två korta experimenteten i väldigt mycket kunskap. Baserat på utvärderingen av de utförda spårväxelexperimenten konstaterades det att pilotförsök, separata förberedelser och utförligare förstudier var av vikt när försöksplanering skulle användas för att utreda orsak och verkan i en spårväxel.

The goal of this thesis is to create an optimization model to optimize the routing of trains within railway stations. This problem is known as the train platforming problem, and the model we present is an integer programming model. By this model we aim to optimize factors such as walking distance, switch usage or platform usage. We validate the model by implementing the model for Linköping station, which is a typical mid size station in the Swedish railway network. This implementation is done for different time horizons, ranging from 2 hours to one day, which corresponds to train sets ranging from 27 to 265 trains. In the conclusion we see that the model is efficient for optimizing the train platforming problem for the implemented station and timetables, and that the model has a possibility to optimize the four objectives tested. Furthermore we see that optimizing certain objectives gives solutions that are also good with regards to other objective functions. / Målet med den här uppsatsen är att skapa en optimeringsmodell för att optimera valet av vägar för tåg genom tågstationer. Modellen vi presenterar är en heltalsmodell, där syftet är att minimera bland annat gångavstånd, användningen av tågväxlar eller användningen av perronger. För att testa modellen presenterar vi en implementation av modellen för stationen i Linköping, vilken är en typisk mellanstor station i det svenska tågnätet. Impplementeringen är gjord för olika tidslängder, från 2 timmar till ett dygn vilket motsvarar dataset från 27 till 265 tåg. Vi drar slutsatsen att modellen på ett effektivt sätt kan lösa valet av tågvägar genom stationen, för de fyra tidtabeller och den station vi har implementerat. Vidare ser vi att modellen har potential att optimera de fyra målfunktioner vi testat och att optimering av några av målfunktionerna ger lösningar som är bra även med hänsyn till de andra målfunktionerna.

Övertonsdistorsionen ökar i hela världen i takt med den ökade användningen av kraftelektronik. De elektroniska enheterna är dessutom mycket beroende av en god spänningskvalitet för att fungera pålitligt och effektivt. Det mesta av all utrustning i kraftnätet är utformade för att fungera för en sinusformad spänning och ström, därför är det viktigt att känna till nivåerna och effekterna av övertoner samt vilka konsekvenser det medför. Övertoner är heltalsmultiplar av grundfrekvensen. Ström- och spänningsövertoner kan förekomma i järnvägsnätet och orsaka störningar. Dessa störningar kommer i allmänhet från olinjära laster. De olinjära lasterna medför att distorsion uppstår. Trafikverket ser ett behov av att analysera och kartlägga övertonsinnehållet i kraftsystemet för att få kunskap om övertonsnivåer i nätet. Arbetet utförs på nationell nivå, med hänsyn till fordonens utbredning och befintliga system. I detta arbete gjordes en kartläggning av spänningsövertoner och THD (Total Harmonic Distorsion) på banmatningssidan vid femton utvalda omformarstationer: Alingsås, Bastuträsk, Boden, Borlänge, Eldsbega, Gällivare, Häggvik, Kalix, Kiruna, Mellansel, Nässjö, Ockelbo, Ånge, Åstorp och Ösmo. De uppmätta nivåerna jämfördes stationerna emellan, avvikelser och likheter i övertonsnivåer beaktades tillsammans med avvikelser och likheter gällande system, trafik och teknik för att undersöka om det fanns återkommande samband. Mätvärdena tillhandahölls av Metrum i form av 10-minutersvärden för tidsperioden 2021-08-01 till 2022-11-30. Det gjordes även en kartläggning av relevanta standarder för övertoner i 16 2/3 Hz-nätet. Ingen relevant standard fanns att tillgå, istället användes immunitetsnivåer för enheter anslutna till 16 2/3 Hz-nätet för att undersöka om de uppmätta nivåerna låg under dessa med en god marginal. Höga nivåer av THD har upptäckts vid Bastuträsk, Borlänge, Mellansel, Nässjö, Ockelbo och Ånge. Det gemensamma för dessa stationer är att de har statiska omriktare av tekniken mellanledsomriktare eller direktomriktare. De är även alla, utom Nässjö, anslutna till 132 kV-nätet. Höga nivåer av jämna övertoner har upptäckts vid stationerna längs malmbanan: Boden, Gällivare och Kiruna. Höga nivåer av tionde övertonen har upptäckts vid stationer som har omriktare av modellerna TGTO, PCS och YOQC. Låga nivåer av både udda och jämna övertoner har upptäckts vid stationer som har roterande omformare eller multinivåomriktare men som samtidigt inte är ansluten till malmbanan. Det har observerats höga nivåer, i förhållande till närliggande övertoner, för övertoner i intervallet 16-24 för stationerna Boden, Eldsberga, Gällivare, Kiruna och Åstorp. Det har även observerats avvikande mönster för de tre första udda övertonerna i förhållande till andra stationer vid stationerna Boden, Kalix, Kiruna och möjligen Gällivare. För dessa observationer har ingen uppenbar förklaring eller tydligt samband kunnat hittas. Detta är ett av många förslag på fortsatt arbete inom ämnet. Nivåerna av övertoner och THD är inte för höga i förhållande till immunitetsgränserna som är satt till anslutna enheter mot 16 2/3 Hz-nätet.

Fungerande infrastruktur är viktigt för att samhället ska fungera. Det är därför också viktigt att Trafikverket och kommuner får tillgång till mark för utbyggnad av bland annat vägar och järnvägar. Samtidigt görs ett intrångi någons enskilda äganderätt. Markåtkomst för dessa ändamål kan ske med en frivillig överenskommelse mellan parterna men i vissa fall tvingas Trafikverket och kommuner att tvångsvis förvärva marken. Syftet med arbetet är att ta reda på om Trafikverket och kommuner har några särskilda principer för markåtkomst gällande utbyggnad av vägar och järnvägar, samt försöka ta reda på hur fastighetsägare behandlas i en sådan process. Målet är att kunna bidra med ett bättre underlag för både Trafikverket och kommuner vad gäller deras riktlinjer för markåtkomst. För att besvara frågeställningarna i studien har intervjuer med ett antal kommuner samt sakkunniga inom Trafikverket genomförts. Resultatet visade att det finns riktlinjer för hur själva markåtkomsten ska hanteras men ingen respondent ansåg att de hade några riktlinjer för hur en fastighetsägare ska behandlas i processen. Den största skillnaden mellan Trafikverket och kommunerna var att kommunerna nästan aldrig använder tillfälliga nyttjanderätter i detaljplanplanen utan förlitar sig på frivilliga överenskommelser ifall de behöver tillgång till mark, medan Trafikverket använder sig utav tillfälliga nyttjanderätter i väg- och järnvägsplan i större utsträckning. I slutsatsen framgår det att den främsta faktorn för att nå en överenskommelse är tidig kontakt med fastighetsägare där det är viktigt att visa förståelse för dennes situation. Många respondenter var också enade om att det är viktigt att hela tiden hålla fastighetsägare informerade om vad som ska ske och hur deras fastighet kommer att påverkas. Trots att det inte finns fastställda riktlinjer för hur en fastighetsägare ska behandlas verkar de flesta ändå utgå från liknande ”principer”.

I början av 1800-talet började järnvägsnätet i delar av Europa elektrifieras. Då klarade inte motorerna att kommutera vid nätets höga frekvens, 50 Hz, då omformades istället frekvensen till 16,7 Hz. För att växla frekvensen användes roterande omformare. Senare kom mobila omformare som stod på järnvägsvagnar. Dessa omformarstationer var ofta placerade i bergrum. Nu på senare år har tekniken utvecklats och roterande omformare har ersatts med statiska omriktare. Balfour Beatty Rail AB har utvecklat en typ av mobil statisk omriktare som ökar mobilitet samt att stor del av kontroll före idrifttagningen kan utföras i fabrik vilket sparar tid vid idrifttagning av stationen. Ett byte från en mobil roterande omformare till en mobil statisk omriktare i en bergsstation har inte tidigare utförts. Denna förstudie syftar därmed till att ge en beskrivning på vilket sätt en mobil statisk omriktare kan installeras i en befintlig station. För denna studie har Asker omformarstation valts då den är en typisk omformarstation placerad i ett berg. Asker station innefattar tre roterande omformare med en total märkeffekt på 30 MVA. Omformarna förser järnvägen med 15 kV 16,7 Hz från ett 22 kV 50 Hz nät. Asker omformarstation har en begränsad uppställningsyta både inne i bergrummet samt utanför. Det är norska Jernbaneverket som är innehavare av stationen. Studien avser även att kontrollera effektbehovet från Asker station. För att uppskatta effektbehovet utförs simuleringar vid höglastperiod. Simuleringsresultaten används även för att utföra ekonomiska kalkyler i form av LCC-kalkyl samt återbetalningstid med hjälp av pay back-metoden. Två ekonomiska kalkyler har utförts, en kalkyl med restvärde på de omformare som ersätts samt en kalkyl där restvärde av omformarna inte tas i beaktning. En uppgradering där statiska omriktare ersätter roterande omformare skulle i Asker station leda till oförändrad installerad effekt, då platsbrist medför att de tre roterande omformarna inte kan ersättas med fler än två mobila statiska omriktare. De minskade förlusterna medför en vinst om ca 2 miljoner NOK per år. Ett restvärdeskrav kan ställas på de tre roterande omformarna på minst 51,5 miljoner NOK för att uppnå en ekonomisk lönsamhet / In the beginning of the 19th century the railway in Europe was electrified. The engines of that time were not able to commutate at the high frequency of the grid for electric distribution, 50 Hz. This problem was solved by installing rotary converters that changed the frequency to 16.7 Hz. Nowadays static converters has replaced rotary converters to change the frequency in many stations. Balfour Beatty Rail AB has developed a mobile static converter system that makes commissioning tests possible to do in an earlier stage at the manufacturer. This testing minimizes the time spent on site for installation and startup. This bachelor’s thesis is a study that covers if it is possible to exchange a rotary converter with a static converter for railway use and how such a change can be made, mechanically and electrically. For this study Asker converter station in Norway 20 km west from Oslo has been chosen for a case study. Asker is a station that has three rotary converters of the largest type used for electrifying the railway at 10 MVA each. The rotary converters supply the railroad with a 15 kV 16.7 Hz voltage from a 22 kV 50 Hz grid. Asker is a station which is placed within a mountainside. This is a standard type of installation for a rotary converter station. Asker station has a limited area both inside and outside the station. Asker converter station is owned by Norwegian Jernbaneverket. The static converter station must be powerful enough to handle the load of Asker station. This load is simulated by using the timetable of a high load-period. This study also has the purpose of providing an economic view of the exchange since a static converter has a lower energy-loss than a rotary converter which could lead to an economic gain for the owner of the station. In Asker station the three rotary converters will have to be replaced by two mobile static converters because of the stations limited capacity. From the lowered losses a gain of 2 million NOK per year can be made. If the residual value of the three rotary converters can reach 51.5 million NOK it will lead to an economic viability

Tillgänglighet för hållbara trafikslag är något som blivit aktuellt de senaste decennierna för att ställa om transportsektorn till att bli mer klimatsmart. En kritisk punkt att hantera i städer är järnvägen, som å ena sidan är ett hållbart transportslag för resor mellan städer, men å andra sidan agerar barriär i städerna för övriga trafikslag. Ur historisk synpunkt har den varit en drivkraft bakom industrialismen och urbaniseringen i Sverige, och sitter därmed på betydande kulturvärden mitt inne i städer. Syftet med studien är att undersöka hur järnvägens barriäreffekt har påverkat andra trafikslag mellan år 1900 och idag. I arbetet studeras kartor under tidsperioden, samt översiktsplaner, detaljplaner och relaterade dokument undersökts för två fall: Eskilstuna och Växjö. Med hjälp av en komparativ gatunätsanalys och innehållsanalys har dokumenten studerats och jämförts utifrån forskningsfrågorna som ställts upp. Det teoretiska ramverket bygger på fyra begrepp som har stor betydelse inom arbetets område: barriäreffekt, tillgänglighet, hållbart resande och bilhegemoni. Resultatet och slutsatsen visar på att järnvägens dragning har påverkat gatunätet och tillgängligheten för övriga trafikslag, som nyttjar gatunätet, genom att agera som barriär. Det handlar bland annat om hur kommunerna historiskt har prioriterat olika trafikslag, och att bilen inte krävt nya sträckningar, vilket drabbat övriga trafikslag som fått sämre genhet i nätet och därmed lett till större behov av rörelse för människor. Sedan 1990-talet har synen på planering av trafikslag ändrats, och både i dokument från kommunerna och i gatunätet går det att se att tillgängligheten för gång- och cykeltrafik prioriteras högre än det gjort under stora delar av 1900-talet. Studien bidrar därmed till en ökad förståelse för hur historiska beslut påverkar dagens gatunät, samt till att ge ett underlag för att djupare undersöka kulturmiljö relaterad till järnvägen i städer, vilket är relevant för dagens och framtidens planering.

Maintenance work on the railway system is crucial to its high efficiency where designing maintenance areas to carry out such work is the foundation. Much work has been done regarding designing maintenance areas on mainline tracks, but there is still a blank spot for a systematic method to design such areas within a train station. This project aims to develop a prototype digital decision-supporting program, using RailML 2.4 and Python, for designing maintenance areas in the train station. The program includes parsing RailML data, generating routes using a depth-first search method, matching traffic flows, and generating and visualizing maintenance areas. This project also proposes two new data structures for train routes and traffic flow, where the traffic flow data structure introduces a flow-based structure which ensures that the program can work without an accurate train timetable. The program is tested on two different infrastructure layouts, one is based on Katrineholm Central Station, with several different traffic flow profiles. The result shows the program is functioning and can produce reasonable maintenance areas. Some modifications are also being done to the Katrineholm Central Station test case to simulate the different but similar infrastructures and compare the generated maintenance areas. This report also discussed the limitations of the program and the assumptions and simplifications that were made for this prototype program. This report also suggests possible directions for further work. / Underhållsarbete på järnvägssystemet är avgörande för dess höga effektivitet där utformandet av dess underhållsområden är grunden. Mycket arbete har gjorts när det gäller att utforma underhållsområden på huvudspår, men det återstår fortfarande som ett vakuum rörande den systematiska metoden för att skapa sådana ytor inom tågstationer. Detta projekt syftar till att utveckla en prototyp av ett digitalt besluts-stödsprogram för att utforma underhållsområden på tågstationer med hjälp av RailML 2.4 och Python. Programmet omfattar parsning av RailML-data, generering av rutter med hjälp av en Deep First Search-metod, matchning av trafikflöden samt generering och visualisering av underhållsområden. I projektet föreslås också två nya datastrukturer för tågvägar och trafikflöden, där datastrukturen för trafikflöden introducerar en flödesbaserad struktur som säkerställer att programmet kan fungera utan en exakt tågtidtabell. Programmet testas på två olika infrastrukturlayouter, varav den ena är baserad på Katrineholms Centralstation, med flera olika trafikflödesprofiler. Resultatet visar att programmet fungerar och kan producera rimliga underhållsområden. Vissa modifieringar görs också av testfallet för Katrineholms centralstation för att simulera olika men liknande infrastrukturer och jämföra de genererade underhållsområdena. I denna rapport diskuteras också programmets begränsningar och de antaganden och förenklingar som gjorts för detta prototypprogram. Denna rapport föreslår också möjliga riktningar för fortsatt arbete.

Fysisk planering av land och vatten är en viktig del av ett samhälles struktur och utveckling. Samhällsplaneringen är en demokratisk process, reglerad av flertalet lagar och den ska bidra till en hållbar livsmiljö ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Trafikverket är den myndighet i Sverige som ansvarar för planering av infrastruktur. Enligt väglagen och lagen om byggande av järnväg ska den som avser att bygga ny infrastruktur upprätta en väg- eller järnvägsplan, vilket ofta är en lång och kostsam process. Den 1 januari 2013 infördes ändringar i lagstiftningen för att undanta små och okomplicerade åtgärder från den formella planprocessen med avsikten att effektivisera infrastrukturplaneringen. De här projekten fick benämningen typfall 1 i Trafikverkets planeringssystem. Syftet med studien är att undersöka hur lagändringarna från 2013 har använts i planläggningsarbetet hos Trafikverket. Studien avser att undersöka vilken typ av projekt lagändringarna applicerats på och hur projekten överensstämmer med avsikterna att de ska vara små och okomplicerade. Den ska även skapa en inblick i hur förändringarna tagits emot och uppfattas av de som arbetar med infrastrukturplanering. De metoder som använts för att besvara frågeställningarna är dokumentstudie och fokuserad intervju. Dokumentstudien inbegriper alla planerade projekt från Region Väst mellan 1 januari 2013 och 31 december 2014. Intervjuerna har genomförts med projektledare och konsulter som alla har erfarenhet av planering av små och okomplicerade projekt. Resultatet visar att Trafikverket främst använder lagändringen för att anlägga busshållplatser, vänstersvängfält och cirkulationsplatser, samt att betydligt fler åtgärder har utförts på väg än på järnväg. Projekten varierar i omfattning då de nya riktlinjerna har blivit tolkade på olika sätt. Slutsatsen är att lagändringarna har bidragit till en effektivare planprocess. Intervjusvaren visar att inställningen till att genomföra mindre projekt utan formell plan huvudsakligen är positiv. De visar även att det krävs tydligare riktlinjer för hur beställningar och bakgrundsmaterial till projekten ska vara utformade. / Spatial planning of land and water is an important part of a community’s structure and development. Community planning is a democratic process, regulated by several laws and it’s contributing to a sustainable living environment from a social, ecological and economic perspective. Trafikverket (The Swedish Transport Agency) is the authority in Sweden which is responsible for infrastructure planning. According to the Swedish Road Law and Railway Law, the one intending to build new infrastructure, must establish a road or railway plan, which often is a long and costly process. In January 1, 2013 changes were introduced in to the law to exclude small and uncomplicated projects from the formal planning process, to create a more effective infrastructure planning system. These small projects were given the name type case 1 (typfall 1), in the planning system of Trafikveket. The purpose of the study is to examine how the changes in the law from 2013 have been used in the planning process by Trafikverket. The study intends to investigate which type of project the law changes has applied on and how they conform with the intentions that they should be small and uncomplicated. It will also investigate how the changes are received and perceived by those involved in infrastructure planning. The methods used to answer the questions is document study and focused interviews. The documents study includes all the planned projects from Region Väst (Western Region) from 1 January 2013 to 31 December 2014. The interviews were conducted with project managers and consultants who all have experience in the planning of small and uncomplicated projects. The results shows that Trafikverket mainly uses the new changes in the law to build bus stops, left fields and roundabouts, and it has been applied to significantly more road projects than railway projects. The projects is varying in size since the new guidelines have been interpreted in different ways. The conclusion is that changes in the law have contributed to a more efficient planning process. The project managers overall have a positive attitude to implement smaller projects without a formal plan, but the guidelines on witch background material needed for a project should be more clear.