Inom järnvägsunderhåll är tillståndsbedömning en viktig del för att kunna få ett mer effektivt förebyggande underhåll, samt uppfylla krav på säkerhet och tillgänglighet. Förvaltning av järnvägsinfrastrukturen är en del av Trafikverkets kärnverksamhet inom järnväg, ny och innovativ teknik är ett sätt att effektivisera förvaltningen där drönare är ett intressant exempel. Drönare är en ny tekniktillämpning som stöttar en digitaliserad anläggningsövervakning. Genom att använda sig av drönare vid inspektioner kan trafiken på järnvägarna gå som vanligt samtidigt som inspektioner utförs på ett snabbt och smidigt sätt. Syftet med arbetet är att skapa en kartläggning som visar möjligheter för att tillämpa drönare vid inspektion av järnväg och järnvägsinfrastruktur, samt utgöra en grund för drönartillämpningar inom Trafikverkets verksamhet inom tillståndsbedömning av järnvägsterräng. Målet är att göra en plan för hur Trafikverkets verksamhet kan använda drönare för att stötta tillståndsbedömning av järnvägsterräng. Delar av FMECA har använts för att se vilka möjligheter det finns vid tillämpning av drönare på järnväg samt att en SWOT-analys har utförts där det redogörs för vilka styrkor, svagheter, möjligheter och risker/hot det finns när drönare tillämpas vid inspektioner avjärnvägsterräng. Drönare har en stor begränsning då de enligt regler måste flygas inom synhåll för piloten. Om Trafikverket skulle få tillstånd att flyga drönaren utom synhåll skulle möjligheten att inspektera längre sträckor finnas. Om drönare implementeras i Trafikverkets verksamhet kan det innebära en stöttning till de nuvarande metoderna för tillståndsbedömning av järnvägsterräng. Genom analys av intervjuer, litteraturstudier och en fältstudie har resultatet blivit att drönare kan tillämpas för att utföra tillståndsbedömningar av järnvägsterräng och att möjligheter finns för inspektion av järnväg och järnvägsinfrastruktur. Implementering av drönare skulle möjliggöra en effektivisering av tillståndsbedömning av järnvägsterräng. Det kan även effektivisera förvaltningen samt stötta traditionella övervakningsmetoder och stötta uppfyllandet av leveranskvaliteter och författningsefterlevnad. / In railway maintenance, condition assessment is an important part of getting more effective preventive maintenance, as well as meeting safety and accessibility requirements. The management of railway infrastructure is a part of the Swedish Transport Administration’s core in railway operations. New and innovative technology is a way to improve management efficiency, a way to do this is with the help of drones. Drones is a new technology application that supports digitized facility monitoring. By using drones during inspections, railway traffic run as usual while inspections are carried out quickly and smoothly. In railway maintenance, condition assessment is an important part of being able to get a more effective preventive maintenance, as well as meet the requirements for safety and accessibility. The purpose of the work is to create an initial survey which shows what possibilities there are today for applying drones when inspecting railway and railway infrastructure, as well as provide a basis for drone applications inside the Swedish Transport Administration’s operations within condition assessment of railway terrain. The aim is to create a plan for how the Swedish Transport Administration’s operation can use drones to support railway terrain assessment. A part of a FMECA has been used to see what opportunities there are when using drones on railway. A SWOT-analysis have been carried out explaining the strengths, weaknesses, opportunities and risks/threats that exist when drones are applied for inspection of railway terrain. Drones have a big limitation because, according to rules, they must be aired within the sight of the pilot. If the Swedish Transport Administration gets permission to fly drones out of eyesight, the possibilities of inspecting longer distances could occur. If drones are implemented in the Swedish Transport Administration’s operations, it may support the current methods for railway terrain condition assessment. Through analysis of interviews, literature studies and a field study, the results have been that drones can be applied to carry out condition assessment of railway terrain and that there are possibilities to do inspections of railway and railway infrastructure. Implementation of drones would allow for the streamlining of railway terrain condition assessment. It can also streamline administration and support traditional monitoring methods, it will also be able to support the fulfillment of delivery qualities and constitutional compliance.

Punktlighet är ett viktigt mätetal inom järnvägsindustrin, men också en stor utmaning. Ett övergripande mål i Sverige är att samtliga tåg, både person- och godståg, ska ha en punktlighet på 95% vid slutdestinationen, där tåg som anländer högst fem minuter efter utsatt tid räknas som punktliga. Under 2019 var godstågens punktlighet 77,9%. Försenade godståg innebär stora kostnader i form av kvalitetsavgifter för den part som orsakat förseningen, samhällsekonomiska kostnader samt ett förlorat förtroende för järnvägen där kunder väljer andra transportslag för att garantera att varorna anländer i tid. Syftet med examensarbetet är att identifiera vilka faktorer som påverkar godstågens punktlighet samt att ta fram rekommendationer för hur punktligheten kan förbättras. För att uppfylla examensarbetets syfte delades projektet upp i två delmål som besvarades genom att tillämpa problemlösningsmetodiken DMAIC. Det första delmålet var att identifiera hur godstågens punktlighet påverkades av att avgå utanför utsatt tid. Detta undersöktes genom att jämföra hur godstågens resor förändrades då de avgått punktligt samt tidigare eller senare än planerat. Genom att visualisera hur genomsnittet av respektive resa sett ut och jämföra dessa med varandra kunde det påvisas att avgångstiden inte är den mest betydande faktorn för godstågens punktlighet. Detta för att resan såg liknande ut oavsett då tågen avgick och den totala restiden skiljde sig inte åt nämnvärt. Det framkom även att tåg som avgår punktligt får färre merförseningar än tåg som avgår utanför gränserna för punktliga tåg. Det andra delmålet var att identifiera vad som påverkar godstågens punktlighet längs sträckan. Detta undersöktes genom att studera godstågens tidsavvikelse vid samtliga trafikplatser längs sträckan samt att analysera de orsakskoder som rapporterats in för respektive tågresa. Här påvisades att tågen inte körs enligt framtagen tågplan, vilket påverkar punktligheten negativt. Några identifierade orsaker till detta är att de olika tåguppdragen har olika förutsättningar att köra samma sträcka, trots att de har samma största tillåtna hastighet. Samt att det finns tåguppdrag som systematiskt reducerar den framförda hastigheten på grund av minskad bromsverkan, vilket i sin tur beror på dåliga vagnar eller för långt/tungt tågekipage. Utöver de två delmålen identifierades även att det fanns bristande datakvalitet i den inrapportering av orsakskoder som tillämpas idag. Exempelvis saknades dryga 40 % data för att förklara varför en merförsening uppstått. Examensarbetet resulterade i tre rekommendationer för hur godstågens punktlighet kan förbättras och dessa var: Kontinuerlig dialog mellan berörda parter för att ta fram en mer tillförlitlig tågplan. Systematiska avvikelser från tågplanen ska ha en högre kvalitetsavgift vid förseningar. Förbättra analysunderlaget genom en bättre inrapportering av orsakskoder. / Punctuality is an important measurement in the railway industry, but also entails some challenges. In Sweden there is an overall goal that both passenger- and freight trains should have a 95% punctuality when they arrive at their final destination, where trains who arrive at their final destination less than five minutes after scheduled arrival counts as punctual. During 2019 the punctuality for freight trains was 77,9%. Delayed freight trains are connected to large costs for both the railway industry and for the society. The purpose of this master thesis is to identify which factors affect freight train punctuality and to find recommendations on how to improve it. To fulfill this purpose, the project was divided into two milestones that were answered by applying the problem-solving methodology DMAIC. The first milestone was to identify how punctuality was affected by freight trains departing outside of their appointed departure time. This was done by comparing how journeys differentiated when trains departed punctually as well as earlier or later than planned. By comparing these with each other it was proven that departure time is not the most affecting factor when it comes to freight train punctuality. Because each trains journey had a similar pattern regardless of when they departed and the travel time for the trains did not differ significantly. Furthermore, it was found that trains that are punctual at their time of departure have less delays during the trains entire route than trains who depart outside of the time-window for punctual departure.  The second milestone was to identify what affected the freight train punctuality during the trains entire route. This was done by investigating the time deviation for each train at every measurement point during the route and by analyzing the reasons for time deviation. It turned out that the trains did not run according to the set timetable, which affected the punctuality in a negative way. A few identified reasons for this was that different trains had different prerequisites to drive the same route, even though they are planned for the same speed. And that some trains systematically reduced their speed due to a lack of breaking capacity, as a result of the train being too long or heavy. Beyond the two milestones it was identified a lack of data quality in the reporting of reasons for time deviation. For example, about 40 % of data was missing that could have further explained why the trains where delayed.  The master thesis resulted in three recommendations for how freight train punctuality can be improved, and these were: Continuous dialogue between affected parties to make a timetable that is more reliable. Systematic deviations from the timetable should have a higher cost for causing these. Improved data quality for further analysis of why delays occur.

Sveriges järnvägsnät är gammalt och utsätts för en allt högre belastning varje år i takt med att trafiken på spåren ökar. Detta medför att slitaget på järnvägarna ökar och en väldigt känslig del är spårväxlar. Då ca 20 % av alla fel beror på problem med spårväxlar läggs fokus i rapporten på att utreda denna problematik. Syftet med arbetet är att kartlägga vilka spårväxelfel som uppstår och orsaken till dessa, samt att komma med åtgärdsförslag för att minska problemen med spårväxlar som leder till förseningar och stopp i trafiken. Rapportens inledande del består av ett teoriavsnitt som beskriver hur en växel är uppbyggd och hur den fungerar. Tre bandelar i Sverige har studerats, en i norr, en i söder och en i Stockholm. Studierna har baserats på samtliga felrapporter tillhörande spårväxlar i Ofelia som rapporterats in mellan åren 2009 och 2012. Statistiken ger generella svar på vilka problem som uppstår i spårväxlar och i vilken omfattning de förekommer. Den visar också tydliga skillnader på år med svåra vintrar respektive år med mindre svåra vintrar. Resultatet av studierna visar att det är felkategorierna ”ingen känd orsak”, ”snö eller is” och ”materialutmattning/åldring” som förekommer mest frekvent. I rapportens avslutande del redovisas de mest frekventa kategorierna djupare. Idéer och förslag presenteras på eventuella lösningar. Förslagen är framför allt framtagna för att hantera problem orsakade av snö och is. / The Swedish railway network is old and it is subjected to an increasing load each year as the traffic on the railway tracks increases. This increases the wear on the tracks and a very sensitive part that constantly suffers problems is the railway switch. As the switches account for 20% of all the errors on the railway this report is focused on the problems related to switches. The aim of this work is to identify the problems with switches and what causes them. The aim is also to come up with proposals for measures to reduce the problems of switches that lead to delays and traffic jams. The first part of the report consists of a theory section that describes how a switch is constructed and how it works. Three railway distances in Sweden have been studied, one in the north parts of the country, one in the south and one in the city of Stockholm. These studies are based on all errors associated with switches that were reported in the Swedish error report system Ofelia during the years 2009 and 2012. These statistics provide general information about the problems that arise in switches in Swedish railway and to what extent they arise. The statistics also show a clear difference in the number of error reports during years with severe winter weather compared to less harsh winters. The report shows that errors reported as "no known cause", "snow and ice" and "material fatigue / aging" occurs most frequently. In the concluding section of the report the most frequent categories are presented in further detail. Based on this research, ideas and suggestions are presented. These proposals are mainly designed to handle problems caused by snow and ice.

During the 1960’s, the urban infrastructure prioritized the car. With today’s view of what is essential, regarding public accessibility, human activity and sustainability, I discovered a gap between the site and these principles. As over 35% of the population uses their bike as a primary vehicle, it’s time for a change. My project is a search for a functional and vibrant Södra Station, created for the individual. A resurrection of a dull and inactive spot in an urban area. A resurrection aligned with the peoples will. / Under 1960-talet prioriterades bilen i den urbana stadsplaneringen. Med dagens syn på vad som är essentiellt angående hållbarhet, allmänhetens tillgänglighet, och mänsklig aktivitet så upptäckte jag ett gap mellan min site i Örebro och dessa principer. Idag använder över 35% av befolkningen i Örebro sin cykel som primärt färdmedel, det är dags för en förändring. Mitt projekt är ett sökande för ett funktionellt och vitalt Södra Station, skapat för individen.   En återupplivning av en matt och inaktiv plats i ett urbant område. En återupplivning i linje med folkets vilja.

Ostlänken, Sweden's first high-speed railway is to be completed in 2027. Nyköping is located right in between the two end destinations. The initiative aims to link the regional economies and reduces the travel time to Stockholm from todays’ one hour to 40 minutes. Today we are getting fed the  word "resecentrum" that more or less equals adding a vast amount of shopping facilities to the station building. The often mall-like environments focuses on commerce, targeting travelers with money, who in reality may not spend as much time in the station as calculated. In a fairly small town like Nyköping, it would be risky to propose a station with a shopping mall, which risks to outcompete the well-functioning and vibrant city center. My proposal for a new bus- and train station in Nyköping will instead target those who actually spend some time there - the young people! Many students actually live outside the city but go to school there. They also use public transport and the municipality pay their bus card. With that said, many young people will be using Nyköpings' new station on a daily basis. I have sought a robust, tolerant feeling throughout the proposal, as it subsides well with the environments associated with bus and train stations. Graffiti, parkour and skateboarding cultures has long taken these areas in use. If not that kind of cultural expressions are allocated a place in the city, it will most likely be exercised there anyway. A graffiti wall in my station is therefore so obvious that it has got a prominent position. / Ostlänken, Sveriges första höghastighetsjärnväg ska vara färdig år 2027. Nyköping ligger placerad precis mitt emellan de två slutstationerna på sträckningen. Satsningen syftar till att knyta samman arbetsmarknaderna i regionen och reducerar restiden till Stockholm från dagens 1h ner till 40 minuter.   Idag är vi vana vid begreppet resecentrum som med stort utbud av service i anslutning till tågplattformar ska kunna tillgodose resenärernas behov i samband med deras resa. De ofta gallerialiknande miljöerna riktar in sig på resenärer med pengar i plånboken men som i realiteten kanske inte spenderar så mycket tid på platsen. I en stad av Nyköpings storlek vore det också riskabelt att föreslå en station med en galleria då det riskerar att konkurrera ut den väl fungerande och levande centrumhandeln. Mitt förslag går ut på att göra Nyköpings centralstation till en plats för i första hand de som faktiskt vistas där allra mest – ungdomarna! Många skolungdomar bor utanför Nyköping men går i skolan i staden. De åker också kollektivtrafik och kommunen bekostar busskortet. Därmed kommer många ungdomar att vistas vid Nyköpings nya station dagligen. Jag har strävat efter en oöm, tillåtande känsla i förslaget, då det klingar väl med verksaheten jag föreslår. Graffiti, parkour och skatekulturen har länge tagit stationen i anspråk. Om inte den typen av kulturyttringar tillåts en plats i staden, kommer den med största sannolikhet att utövas där ändå. En grafittivägg i min station är därför så självklart att den får en framträdande roll.

No description available.

Hållbar utveckling är ett begrepp som används frekvent i diverse sammanhang och blir allt mer populärt. I FN:s världsomfattande Agenda 2030 beskrivs 17 globala hållbarhetsmål som ett försök till att konkretisera vad som bör arbetas med för att skapa hållbar utveckling. Det råder ett gemensamt ansvar för att nå målen och krävs således engagemang från flertalet aktörer, däribland näringslivet. Det har dock visat sig vara en utmaning för projektbaserade organisationer att implementera hållbarhetsarbete på grund av svårigheten med att överföra kunskap mellan projekt. Dessutom utgår ofta strategier för hållbarhetsarbete från antagandet att medarbetarna inom organisationen har tillräcklig kunskap om ämnet. En viktig faktor är därför att etablera fungerande processer för kunskapsöverföring av hållbarhet. Det finns stor potential i att tillvarata och överföra medarbetarnas kunskaper för att bli framgångsrik på marknaden. Syftet med studien är att analysera och värdera kunskapsöverföringen avseende hållbarhet i en projektbaserad organisation för att finna styrkor och svagheter, för att därigenom synliggöra hur det kan påverka hållbarhetsarbete i järnvägsprojekt. För att uppnå studiens syfte har en fallstudie gjorts inom en projektorganisation som i rapporten benämns som Företaget. En dokumentstudie, en enkätundersökning och olika former av intervjuer har genomförts med medarbetare från olika delar av Företaget. Resultatet har analyserats med hjälp av ett teoretiskt ramverk baserat på teorier om kunskap, kunskapsnivåer, kunskapsöverföring, implementering av hållbarhetsarbete och projektbaserade organisationer. Resultatet visar att ett medvetet arbetssätt med kunskapsöverföring gällande hållbarhet i viss mån medför förbättrade möjligheter för medarbetare att implementera hållbarhet i sitt arbete. Konkretisering av hållbarhet i den specifika kontexten järnvägsuppdrag är enligt studien en av de viktigaste faktorerna för ändamålet. Det finns även en koppling mellan insatser avseende kunskapsöverföring gällande hållbarhet och individuell kunskapsnivå om hållbarhet, då studiens resultat visar att medarbetare som deltagit i kunskapsöverförande aktiviteter också har högre kunskapsnivå gällande hållbarhet. Baserat på detta verkar kunskapsöverföring gällande hållbarhet höja medarbetarnas kunskapsnivå om hållbarhet och skapa bättre förutsättningar för dem att operationalisera hållbarhet i det dagliga arbetet. / Sustainable development is a concept that is used frequently in various contexts and is becoming increasingly popular. In the UN global Agenda 2030, 17 sustainable development goals are described as an attempt to concretize what should be worked towards in order to create sustainable development. There is a shared responsibility for achieving the goals and thus requires commitment from most actors, including the business community. However, implementation of sustainability has been proved challenging for project-based organizations to because of the difficulties in transferring knowledge between projects. Strategies for implementing sustainability often relies on the assumption that sufficient level of knowledge is present within the workforce. Hence an important factor is to establish functional processes for knowledge management regarding sustainability. There is great potential in utilizing and transferring employees' knowledge to become successful in the market. The purpose of the study is to analyze and evaluate knowledge management regarding sustainability in a project based organization in order to find strengths and weaknesses and thereby highlight how knowledge management can affect sustainability work within railway projects. To achieve the purpose of the study, a case study has been done within a project organization, which in the report is referred to as the Company. A document study, a survey and various forms of interviews have been carried out with employees from different parts of the Company. The result has been analyzed using a theoretical framework based on theories of knowledge, levels of knowledge, knowledge management, implementation of sustainability work and project-based organizations. The result shows that organized efforts of knowledge management to some extent enables coworkers to implement sustainable development aspects in their individual work. According to the study, concretization of sustainability in the specific context of railway projects is one of the most important factors in order to achieve successful implementation. There is also a connection between efforts of knowledge management and individual level of knowledge concerning sustainability, since the result shows that coworkers whose been participating in activities related to knowledge transfer also have higher level of knowledge about sustainability. According to this, the result indicates that organized efforts of knowledge management seem to increase individual’s level of knowledge and their ability to implement sustainable development aspects into their work.

Hållbar utveckling är ett begrepp som används frekvent i diverse sammanhang och blir allt merpopulärt . I FN:s världsomfattande Agenda 2030 beskrivs 17 globala hållbarhetsmål som ettförsök till att konkretisera vad som bör arbetas med för att skapa hållbar utveckling. Det råderett gemensamt ansvar för att nå målen och krävs således engagemang från flertalet aktörer, däribland näringslivet. Det har dock visat sig vara en utmaning för projektbaserade organisationer att implementera hållbarhetsarbete på grund av svårigheten med att överförakunskap mellan projekt. Dessutom utgår ofta strategier för hållbarhetsarbete från antagandet att medarbetarna inom organisationen har tillräcklig kunskap om ämnet. En viktig faktor ärdärför att etablera fungerande processer för kunskapsöverföring av hållbarhet. Det finns storpotential i att tillvarata och överföra medarbetarnas kunskaper för att bli framgångsrik påmarknaden. Syftet med studien är att analysera och värdera kunskapsöverföringen avseende hållbarhet i en projektbaserad organisation för att finna styrkor och svagheter, för att därigenom synliggöra hur det kan påverka hållbarhetsarbete i järnvägsprojekt. För att uppnå studiens syfte har en fallstudie gjorts inom en projektorganisation som i rapporten benämns som Företaget. En dokumentstudie, en enkätundersökning och olika former av intervjuer har genomförts med medarbetare från olika delar av Företaget. Resultatet har analyserats med hjälp av ett teoretiskt ramverk baserat på teorier om kunskap, kunskapsnivåer,kunskapsöverföring, implementering av hållbarhetsarbete och projektbaserade organisationer. Resultatet visar att ett medvetet arbetssätt med kunskapsöverföring gällande hållbarhet i viss mån medför förbättrade möjligheter för medarbetare att implementera hållbarhet i sitt arbete. Konkretisering av hållbarhet i den specifika kontexten järnvägsuppdrag är enligt studien en av de viktigaste faktorerna för ändamålet. Det finns även en koppling mellan insatser avseende kunskapsöverföring gällande hållbarhet och individuell kunskapsnivå om hållbarhet, då studiens resultat visar att medarbetare som deltagit i kunskapsöverförande aktiviteter också har högre kunskapsnivå gällande hållbarhet. Baserat på detta verkar kunskapsöverföring gällande hållbarhet höja medarbetarnas kunskapsnivå om hållbarhet och skapa bättre förutsättningar för dem att operationalisera hållbarhet i det dagliga arbetet. / Sustainable development is a concept that is used frequently in various contexts and isbecoming increasingly popular. In the UN global Agenda 2030, 17 sustainable development goals are described as an attempt to concretise what should be worked towards in order to create sustainable development. There is a shared responsibility for achieving the goals and thus requires commitment from most actors, including the business community. However, implementation of sustainability has been proved challenging for project based organizations too because of the difficulties in transferring knowledge between projects. Strategies for implementing sustainability often relies on the assumption that sufficient level of knowledge is present within the workforce. Hence an important factor is to establish functional processes for knowledge management regarding sustainability. There is great potential in utilizing and transferring employees' knowledge to become successful in the market. The purpose of the study is to analyze and evaluate knowledge management regarding sustainability in a project based organization in order to find strengths and weaknesses and thereby highlight how knowledge management can affect sustainability work within railway projects. In order to achieve the purpose of the study, a case study has been done within a project organization, which in the report is referred to as the Company. A document study, a survey and various forms of interviews have been carried out with employees from different parts of the Company. The result has been analyzed using a theoretical framework based on theories of knowledge, levels of knowledge, knowledge management, implementation of sustainability work and project based organizations. The result shows that organized efforts of knowledge management to some extent enables co-workers to implement sustainable development aspects in their individual work. According to the study, concretization of sustainability in the specific context of railway projects is one of the most important factors in order to achieve successful implementation. There is also a connection between efforts of knowledge management and individual level of knowledge concerning sustainability, since the result shows that co-workers whose been participating in activities related to knowledge transfer also have higher level of knowledge about sustainability. According to this, the result indicates that organized efforts of knowledge management seem to increase individual’s level of knowledge and their ability to implement sustainable development aspects into their work.

Level crossings are a dangerous part of railways, causing several deaths every year. While the safest solution is to remove crossings altogether using bridges or tunnels, this is complicated and cannot be done on a large scale. Many level crossings will therefore continue to exist. To enhance the safety of those crossings, they are equipped with automatic barriers, preventing crossing traffic from entering the track when trains are approaching. Partly due to outdated systems, the Swedish Transport Administration procured a fully integrated and automatic level crossing system aimed to make safety systems more cost efficient. However, it has been stated that the cost of such a system is still high in relation to the number of crossings in the Swedish railway infrastructure. To enhance the scalability of safety systems in level crossings, this research aims to explore the potential of modular systems. Applications of the concept within the railway industry are limited. In addition, previous research perceives the power of modular designs differently. This research was conducted as a case study on level crossings in the Swedish railway infrastructure that is managed by the Swedish Transport Administration. Opportunities with modular systems were identified within the three themes of reducing groundwork costs, improving maintenanc eactivities, and enhancing the replaceability of parts. The study proposes that scalability can be increased by a standardised foundational structure, standardised communication protocols, convenient replacements of modules rather than repairs on-site, shared maintenance activities across systems, and customised testing procedures based on the individual requirements of modules. Different conditions, such as being able to oversee the state of inherent modules and regulations regarding data usage, were also determined to be important for a successful implementation. / Plankorsningar är en farlig del av järnvägar som orsakar flera dödsfall varje år. Även om den säkraste lösningen är att bygga bort dessa helt och hållet genom broar och tunnlar, så är detta ofta komplicerat och inte möjligt i många fall. Många plankorsningar kommer därför att finnas kvar. För att säkerställa säkerheten förses dessa med automatiskt fällande bommar, som hindrar korsande trafik att passera spåret när tåg närmar sig. Till följd av bland annat utdaterade system, har Trafikverket upphandlat ett fullt integrerat och automatiskt bomsystem som ska vara mer kostnadseffektivt än tidigare lösningar. Det har däremot konstaterats att kostnaden för ett sådant system fortfarande är hög i relation till antalet korsningar i den svenska järnvägsinfrastrukturen. För att öka skalbarheten av säkerhetssystem i plankorsningar syftar denna forskning till att undersöka potentialen av modulärt designade system. Tidigare studier är oense om möjligheterna med modulsystem. Därutöver är forskning som applicerar konceptet inom järnvägsbranschen begränsad. Denna undersökning utfördes som en fallstudie inom plankorsningar i den svenska järnvägsinfrastrukturen som hanteras av Trafikverket. Möjligheter med modulsystemidentifierades inom de tre temana minskade kostnader för markarbete, förbättratunderhållsarbete, och ökad utbytbarhet av delar. Studien föreslår att skalbarheten kan ökas genom ett standardiserat fundament, standardiserade kommunikationsprotokoll, smidigt utbytbara moduler istället för reparationer i anläggningen, gemensamma underhållsaktiviteter mellan system, och anpassade tester baserat på kraven i enskilda moduler. Samtidigt framträdde vissa villkor, såsom möjligheten att kunna överse tillståndet i de inneboende modulerna och regleringar gällande dataanvändning, som viktiga faktorer för en lyckad implementation.

Passenger traffic for train journeys has been limited in northern Sweden due to the fact that the railway has mainly been used in industrial business. The establishment of Botniabanan enabled passenger traffic by train and created a train connection between the cities in the region. A continuation of Botniabanan quickly began to be planned so that the railway would continue along the Norrland coast, and the so-called Norrbotniabanan came into being. Today, northern Norrland is also facing one of the largest industrial investments in Sweden's history, which will require an increased workforce and supply of skills. In order to meet the demand for labor, Norrbotniabanan can provide a good opportunity for increased work commuting. An efficient and improved transport supply can in turn increase work commuting without people having to move to work. This in turn can create regional enlargement.  The purpose of the study is to investigate and analyze the effects Botniabanan had on commuting and further analyze and compare these with the effects that can be expected to occur with commuting through the establishment of Norrbotniabanan. The study is based on predictions about Norrbotniabanan and whether these can be expected to be achieved. This is then compared with whether the expected effects of Botniabanan were fulfilled. The establishment of Norrbotniabanan is then presented in a context of regional enlargement. The study has been carried out based on a quantitative method by processing quantitative data (register data) as well as carrying out literature studies and content analysis.  The study found that commuting has increased since the establishment of Botniabanan and that commuting mostly increased to Umeå municipality but also to Kramfors, which may be due to the municipality not belonging to Umeå's area of influence. In relation to this, commuting can be expected to increase with the establishment of Norrbotniabanan and in the same way that commuting mainly takes place to the larger municipalities such as Umeå, Luleå and Skellefteå. In order for Norrbotniabanan to achieve a greater increase in commuting than Botniabanan, the travel times need to be well planned. Provided that Norrbotniabanan has taken into account the reasons why the journey times for Botniabanan were not achieved, Norrbotniabanan has a good opportunity for a greater increase in commuting. Botniabanan can be declared to have achieved a regional enlargement, which Norrbotniabanan also makes possible. With the industrial investments in northern Sweden, Norrbotniabanan can create a stronger regional expansion than what Botniabanan did.