This thesis analyzes contemporary participatory installation art, play theory, especially Johan Huizingas seminal Homo Ludens, and the aesthetic theories of Nicolas Bourriauds Relational Aesthetics and Jacques Rancires Politics of Aesthetics. Ping Pond Table 1998 by Gabriel Orozco and Test Site 2006 by Cartsen Hller are studied to illustrate how play and the aesthetic can become political by repositioning the contemporary viewer as an active and playing participant in the artwork, prompting an awareness of the matrix of power between audience, artwork and institution, and by creating the possibility for dynamic social roles. This thesis, like the artworks it examines, invokes a conception of play as a vital construct of culture rather than simply the domain of childhood imagination. Overturning the dominant concept of play and reinstating play in adult life becomes a political act because it engages adults in liberated, creative thinking that challenges traditional, consumer-driven, practical and thus constructive behaviours.

Proefschrift Universiteit van Amsterdam. / Auteursnaam op rug: H.T. Colenbrander. - Met teksten in het Engels en het Frans. De gebroeders Limburg zijn Johan, Herman en Paul van Limburg. Met lit. opg. - Met samenvatting in het Engels.

This study examines four suits of armour that belonged to two Swedish kings, one protestant and one catholic, during the renaissance. The study tries to determine if it is possible to extract the religious identity of these kings based upon the decorations or other connotations of the suits of armour. Since the two kings, Erik the XIV:th and John the III, where half brothers and they succeeded each other, the suits of armour are closley matched in time and style.   The study also examines the grave effigy of one of the kings, John the III of Sweden, to examine if there is a connection between crossed legs on effigys and the perception of religion during the period.   The study is conducted through a archeological and historiological method and uses a combination theory of Smarts seven dimensions and the pictoral turn.   The main question of the study is: -          What does it take to track religious bias through armour? The subsequent questions are: -          Is it possible to find the religious identity in the suits of armour? -          Was the Gothicism movement a religious movement? -          The effigy of John the III was sculpted in a style popular in the eleventh century, created in the 16:th century and placed in the 18:th century. What conclusions can be drawn from this while also tracking the discourse of effigys in the same time expance.   The study concludes that if the identity of the owner of a suit of armour is known, the symbols that adorne the suit can be interpreted fairly well. It also conludes that the gothic movement in Sweden where an extremely aggressive catholic movement. Finally it concludes that the creation and placement of the tomb in Uppsala cathedral closely follows the different discourses about the meaning of crossed legs on effigys in Europe and that the makers most likely gave the position a devout religious connotation.

Made available in DSpace on 2014-06-11T19:26:51Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2012-05-24Bitstream added on 2014-06-13T20:15:54Z : No. of bitstreams: 1 simoes_ar_me_arafcl.pdf: 260139 bytes, checksum: f94c893e5d734a6881a5431a61dc4e7c (MD5) / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de São Paulo (FAPESP) / O objetivo deste trabalho é comparar a poesia de Jacques Prévert e de Mario Quintana à luz dos elementos lúdicos que ambos, em nosso entender, apresentam. Levando em consideração principalmente a teoria de Johan Huizinga sobre o jogo e a poesia, analisamos poemas de Prévert e de Quintana tentando apontar as diferenças e as semelhanças do processo lúdico em ambos. Consideramos ainda a influência que o movimento surrealista exerce sobre os dois poetas estudados e a ligação deste movimento com o jogo. Iniciamos esta pesquisa utilizando o livro Homo ludens de Huizinga e, posteriormente, intentamos fazer um percurso sobre a teoria do jogo. Consideramos, inicialmente, a Crítica da faculdade do juízo de Kant e A educação estética do homem de Schiller e a contribuição de ambos para o início de uma efetiva teorização sobre o jogo. Levamos em conta ainda, as considerações de Umberto Eco e de Roger Caillois, no que estes podiam acrescentar à teoria de Huizinga, além das aproximações entre poesia e mito apontadas por Ernst Cassirer. Desse modo, embasados nessas proposições teóricas, pensamos ter encontrado uma intersecção entre poesia e jogo e tê-la utilizado como principal elemento de comparação entre os dois poetas acima mencionados / It is this work’s goal to compare the poetry of Jacques Prévert and Mario Quintana based on the ludic elements which, for us, both of them present. Considering especially Johan Huizinga’s theory about the play and the poetry, we analyzed poems of Prévert and Quintana, in which we pointed the differences and similarities of the ludic process in both poets. We also considered the fact that both poets were influenced by the surrealistic movement and the connection between this movement and the concept of play. In the start of this research we used Huizinga’s Homo ludens, and then we analyzed the trajectory of the theory of play – through Kant’s Crítica da faculdade do juízo and Schiller’s A educação estética do homem, books which have a great contribution to an effective theorization of play. We also studied the commentaries of Umberto Eco and Roger Caillois, considering what they can add on Huizinga’s theory. At last we analyzed the approximations between poetry and myth pointed by Ernst Cassirer. So, through this theoretical propositions, we can conclude that there is an intersection between poetry and play – and it was our objective to compare Prévert’s and Quintana’s poetry considering this intersection

This thesis is based on several chapters, which, after introducing the basic information, go deeper into the topic and develop it further. In the introduction, I am interested in the genesis of terms used in the work. I analyze their different etymology and geographical use and understanding. Here is a section dealing with the background of rosicrucianism, which freely translates into prominent figures and central writings. The work concludes with introducing the orders and their current activities on the territory of the Czech Republic.

Sjötåget sommaren 1676 blev ett svenskt misslyckande. Efter regalskeppet Kronans förlisning och förlusten av sjöslaget den första juni 1676 tillsatte kungen Karl XI en kommissorialrätt med syfte att ställa de ansvariga för misslyckandet till svars. Kommissorialrättens protokoll har utgjort den här undersökningens grund. Syftet har varit att dels undersöka kommissorialrättens arbete, dess organisation, retorik och metod, men också att analysera de tankemönster och värderingar som präglade och styrde dess handlingsmönster. Det står klart att kommissorialrättens ledamöter, samt de berörda officerarna, i stor utsträckning delade ett antal föreställningar om mod och manlighet, plikt och trohet, samt heder och ära. Dessa föreställningar påverkade inte bara det sätt man valde att beskriva sjöslaget och officerarnas agerande i strid, utan också hur framför allt de anklagade kom att uppföra sig inför den sittande rätten. Rätten framstår i protokollen inte enbart som en arena för att skilja skyldiga från oskyldiga samt för att utdöma straff, utan också som en plats att bevisa och återupprätta en hotad heder.

Lastbilar som har en påbyggnation, såsom en tippbil, sopbil eller lastbil med kran, behöver ha en hjälpram fastsatt på sin chassiram för att kunna säkerställa lastbilens form och funktion. Dessa chassiramar och hjälpramar sätts ihop med olika typer av fästen. Generellt sett används stela fästen längre bak på ramen, samt flexibla fästen längre fram på ramen. Syftet med de flexibla fästena är att försöka få chassiramen att röra sig som en del av fordonets fjädringssystem, för att bland annat minska komfortstörande vibrationer. Examensarbetets syfte var att på uppdrag av Scania utreda dessa flexibla fästelement. Utifrån syftet formulerades tre huvudfrågeställningar. Den första var om det på ett analytiskt sätt gick att ta fram för- och nackdelar med de olika typer av flexibla fästelement som i nuläget används. Den andra frågeställningen var gällande åtdragningsmomentet på fästena. Skruven som sammanfogar fästet på chassiramen med fästet på hjälpramen sätts med ett väldigt lågt moment, för att undvika att fästet böjs sönder då de sätts med en glipa mellan varandra. Frågan var då hur kritiskt detta låga åtdragningsmoment var, och vad som händer om montören råkar dra åt lite för hårt. Slutligen så var den tredje frågeställningen hur mycket fästena kunde röra sig från varandra innan låsning uppkom, för att studera risken för att byrålådseffekt uppstår i fästet. För att få fram svar på dessa frågor gjordes det faktasökande i Scanias påbyggarhandbok, samt annan litteratur. För att öka förståelsen för Scanias fästen, utfördes intervjuer med personal från olika avdelningar. Det gjordes även FEM-analyser på ett vinkelfäste för att få ut spänningsbilder vid olika åtdragningsmoment. Gällande den första frågeställningen så gav faktasökande och intervjuer inte heltäckande information. Faktasökandet gav inte den sökta teoretiska bakgrunden. Intervjuerna gav en god överblick, men inte den detaljinformation som krävdes för att få ut ett adekvat resultat. Det är inte uteslutet att den detaljkunskapen finns på andra delar av Scania. Således rekommenderas vidare intervjuer och undersökning för att besvara frågan gällande inbördes för- och nackdelar mellan de flexibla fästelementen. Angående den andra frågeställningen, hur kritiskt åtdragningsmomentet var, gav FEM-analyserna spänningsbilder som visar att en viss felmarginal kan tillåtas, men inte mycket. Enligt Scanias monteringsanvisningar ska åtdragningsmomentet vara 25 Nm. Vid en ökning med 30 % på detta låga moment gick minsta säkerhetsfaktorn från 4 till 2,2. En oförsiktig montör kan nästan halvera minsta säkerhetsfaktorn i fästet. Dras däremot skruven mellan de båda vinkelfästena åt med samma moment som används för att fästa dem i ramen, 170 Nm, uppstår plastisk deformation och en vertikal förskjutning som förstör fästets flexibilitet. Angående den tredje frågeställningen, om låsning i fästet uppstår, löstes det geometriskt med hjälp av CAD-ritningar i CREO. Enligt anvisningar från Scania sätts fästena med ett lodrätt avstånd på 10 ± 5 mm mellan varandra. Detta gav två extremvärden, 5 mm samt 15 mm. Låsning uppstod fortare i fallet med 5 mm. Detta fall tillät en längsgående rörelse på 6,4 mm samt en rörelse på 5 mm i sidled innan en låsning uppstod i fästet. Det är många olika typer av dynamiska krafter som verkar på ramarna vid körning och användning av lastbilen, samt det är flera olika fästen på rad med varierande avstånd. På grund av dessa faktorer anses resultatet vara svårtolkat och således rekommenderas ytterligare utredningar samt experiment för att svara på om oönskad låsning och byrålådseffekt uppstår. / Trucks that have a superstructure, such as a dump truck, garbage truck or truck with a crane, need to have a subframe attached to their chassis frame, to be able to ensure the truck's shape and function. These chassis frames and subframes are assembled with different types of brackets. Generally, rigid brackets are used further back on the frame, as well as flexible brackets further forward on the frame. The purpose of these flexible mounts is to try to get the chassis frame to move as part of the vehicle's suspension system, to, among other things, reduce comfort-disturbing vibrations. The purpose of the thesis was to investigate these flexible mounts on behalf of Scania. Three main issues were formulated based on the purpose. The first was whether it was possible in an analytical way to identify advantages and disadvantages with the different types of flexible mounts that are currently used. The second issue was regarding the tightening torque on the brackets. The screw that joins the bracket on the chassis frame with the bracket on the subframe is set with a very low torque, to avoid the bracket being bent as they are inserted with a gap between each other. The question then was how critical this low tightening torque was, and what happens if the fitter happens to tighten a little too hard. Finally, the last question was how much the brackets could move apart before locking occurred, to study the risk of the drawer effect occurring in the bracket. To obtain answers to these questions, a fact-finding was made in Scania's bodybuilder instructions, as well as other literature. To gain an understanding of Scania's mounts, interviews were conducted with staff from various departments. FEM analysis were also performed on an angle bracket to obtain tension images at different tightening torques. Regarding the first question, fact-finding and interviews did not provide comprehensive information. The fact-finding did not provide the theoretical background that was sought after. The interviews provided a good overview, but not good enough detailed information to obtain an adequate result. It is not excluded that this detailed knowledge is available in other parts of Scania. Thus, further interviews and research is recommended to answer questions regarding advantages and disadvantages between the flexible mounts. Regarding the second question, how critical the tightening torque was, the FEM analysis provided tension images that show that a certain margin of error can be allowed, but not much. According to Scania's installation instructions, the tightening torque should be 25 Nm. With an increase of 30% at this low torque, the minimum safety factor went from 4 to 2.2. A careless fitter can almost halve the minimum safety factor in the bracket. If, on the other hand, the screw between the two angle brackets is tightened with the same torque used to fasten them to the frame, 170 Nm, plastic deformation and a vertical displacement occur which destroys the flexibility of the bracket. Regarding whether locking in the bracket occurs, it was solved geometrically with the help of CAD drawings in CREO. According to instructions from Scania, the brackets are placed at a vertical distance of 10 ± 5 mm between each other. This gave two extreme values, 5 mm and 15 mm. Locking occurred faster in the case of 5 mm. This case allowed a longitudinal movement of 6.4 mm and a lateral movement of 5 mm before a locking occurred in the bracket. There are many different types of dynamic forces that act on the frames when driving and using the truck, and there are several different mounts in a row with varying distances. Due to these factors, the results are considered difficult to interpret and thus further investigations and experiments are recommended to answer whether unwanted locking and the drawer effect occur.

Uppsatsen behandlar Kungl. Svenska Vetenskapsakademins prisfrågor mellan 1761–1772, då specifikt de ställda med de Sparrerska medlen. Syftet med uppsatsen är belysa akademins syn på vetenskapens ekonomiska mål genom deras arbete med prisfrågorna. Uppsatsen utgår ifrån tankar om kunskapscirkulation för at tolka Vetenskapsakademin arbete. För att uppfylla syftet analyseras Vetenskapsakademins handskrivna mötesprotokoll, ett urval av svar på prisfrågorna samt prisfrågorna utifrån ämneskategorier samt svarens författare. Vetenskapsakademins koppling till Hattpartiet samt dess rötter i utilismen och merkantilismen redogörs för, då med huvudsakligt fokus på att belysa nyckelbegreppet nytta. Den första delen av undersökningen diskuterar mönstren inom de fyra kategorierna av prisfrågor, jord-och naturbruk, teknisk utveckling, medicin och Statsmaktens hushållning samt kontextualiserar dessa utifrån tidigare etablerad bakgrund. Vidare diskuteras vilka andra samhällsgrupper som nåddes av akademins arbete. Till exempel den stora delen kyrkliga ämbetsmän som utan personlig koppling till akademin ofta hade belönade svar. Undersökningens andra del behandlar genom svaren till två prisfrågor vilken form av kunskap och presentation akademin sökte samt fördjupar diskussion om dess arbetsprocess. Uppsatsen visar att akademins frågor ställdes för att på olika nivåer tillåta en maximering de tillgängliga resursernas nytta, samt hur deras mål med verksamheten ofta var i konflikt med deras arbetsprocess där diskussioner kunde dra ut på tid samt återupprättas när nya ledamöter kom med sina positioner. Slutligen visar uppsatsen hur akademin med prisfrågorna sökte cirkulation av kunskap snarare än innovation.

I uppsatsen undersöks hovbildhuggaren Johan Tobias Sergels teckningar av samtida föräldraskap från 1700-talets andra hälft – en dramatiskt föränderlig period i Sveriges och Europas historia, präglad av upplysningsfilosofins omvälvande framväxt. Flertalet teckningar skildrar Sergels egen familj, och kung Gustav III i relationen till sonen och tronarvingen Gustav (IV) Adolf. Genom bildanalyser med stöd i en semiotisk begreppsapparat, samt analys av Sergels samtid, utforskas teckningsmotivens betydelser och hur de kan förstås i den historiska kontexten. Undersökningen visar hur två tydligt definierbara teman återkommer i Sergels teckningar (ömhet, intimitet och fysisk interaktion och pedagogik och utbildning), och hur motiven kan förstås som uttryck för upplysningsfilosofiska idéer om föräldraskap och familjelycka. Särskilda bildelement kan tolkas som tecken för strömningens progressiva moder- och faderskapsideal, som uttryckts av bl.a. upplysningsfilosofen Jean-Jacques Rousseau i Émile ou de l’education (1762), och återkommer i läroboken Barnabok (1780), tillägnad den då tvåårige Gustav (IV) Adolf. Undersökningen visar också hur Sergels skildringar av den egna familjen och det kungliga faderskapet, kan betraktas som konstnärliga tolkningar av då rådande familjeförhållanden. Ett urval brev till och från Sergel, samt tidigare forskning, styrker bilden av att Sergel, hans sambo Anna Rella och kung Gustav III praktiserade föräldraskap i linje med centrala upplysningsfilosofiska värden.

<p>Betraktelser - traditionell folkmusik samt ny folkmusik skriven och arrangerad av Alvina Herbinger Rygne. </p><p>Dikter av Alvina Herbinger Rygne</p><p>Medverkande musiker:</p><p>Alvina Herbinger Rygne - fiol</p><p>Sofia Hultqvist Kott - sång, shruti box</p><p>Klara Källström - cello</p><p>Christian Mohr Levisen - vevlira, cittern</p><p>Anna Østerby - dragspel</p><p>(Ljudet startar efter tre minuter i inspelningen.)</p><p></p>