Sexualmoral var i början av 1900-talet ett viktigt skydd för spridningen av könssjukdomar. Johan Almkvist, en av Sveriges främsta venereologer, skrev böcker som behandlade sexualmoralen och hur den kan bekämpa könssjukdomar. Samtidigt började sociala problem att anses vara medicinska vilket bidrog till att läkarna fick en ny roll. I Almkvist böcker Sexuell kultur och Trohet och otrohet: ett sexuellt problem syntes befolkningspolitiska diskussioner som handlade om hur fler och bättre barn ska kunna födas. Uppsatsen kommer undersöka relationen mellan sexualmoral, könssjukdomar och politik utifrån Almkvists två böcker. Almkvist framhöll att den sexuella troheten, som var en del av sexualmoralen, var det säkraste och bästa skyddet mot könssjukdomar. Det berodde på att det inte fanns ett helt säkert medicinskt skydd mot könssjukdomarna, då behandlingarna ofta var långvariga och plågsamma. Samtidigt skulle den sexuella troheten upphöja moralen bland befolkningen och gynna samhället. Sexualmoralen relaterade tydligt till befolkningspolitiken då Almkvist framhöll vid ett flertal ställen att pliktkänslan gentemot samhället, som var en del av sexualmoralen, var ytterst viktig. Det skulle leda till att friskare barn föddes. Tidigare forskning har behandlat relationen mellan sexualmoral och medicin samt sexualmoral och politik. Jag vill med min närstudie av Almkvist fördjupa kunskapen om hur sexualmoral, könssjukdomar och politik faktiskt samverkade i 1930-talets Sverige.

In writing the history of the modernising of Sweden in the middle of the 19th century, the liberal editor and publisher Lars Johan Hierta has gotten a prominent role. His newspaper Aftonbladet founded in 1830 has become a symbol for the new classical liberal free press. One aspect of Hierta as a political figure that has been largely overlooked within previous research is that he was also a member of parliament in Riddarhuset, the state of the nobility in Sweden. Aftonbladet has within previous research also been described as a central institution in, what Habermas has described as, the new public sphere in Sweden. Riddarhuset can also be described as a part of the old representative culture that according to Habermas preceded the new public sphere.  This study aims to analyse how Hierta adjusted his advocation for social and economic freedom after Aftonbladet and Riddarhuset as contexts. In doing so the study also seeks to describe the state the new public sphere and the old representative culture in Sweden in the 1830s, a topic that has been frequently debated in previous historical research. The study finds that Hierta had to adjust to the aristocratic conception of virtue in Riddarhuset, while he described the nobility as the main villain of society when writing in Aftonbladet. The study also finds that the representative culture and the new public sphere were historical contexts that existed side by side in the 1830s. But actors like Hierta moved between the two spheres, and brought ideas and concepts from the new public sphere into Riddarhuset which can be seen as the beginning of the crumbling of the old representative culture.

I denna studie undersöks Johan Adolph Gerelius argumentation och framtidsvision gällande implementeringen av de två innovationerna cellfängelset och gasdriven belysning. Det framkommer att Gerelius använder många historiska exempel för att motivera hur innovationer bidrar till samhällelig utveckling. Vidare inspireras han mycket av England, där båda innovationerna har sitt ursprung. Han använder också flera återkommande, mycket laddade begrepp i sin argumentation, så som ”barbari” och ”upplysningens fiender”. Gerelius bedriver sin utförliga argumentation i syfte att förespråka innovationernas framtida samhällsförändrande potential. Han uttrycker en stark utvecklingsoptimism och är influerad av de liberala idéer som spreds genom Europa under tidigt 1800-tal. Denna utvecklingsoptimism leder till att Gerelius förespråkar acceptans av nya innovationer då han anser att de har stor betydelse för samhällelig utveckling. Denna utveckling bör, enligt Gerelius, ske i termer av stabilitet, bildning, förädling och upplysning. Undersökningen lägger fram en tolkning som överensstämmer med den tidigare forskningen, vilken betonar Gerelius positivism för de engelska innovationerna. Dock framhävs även att Gerelius influeras av en stark historiesyn , vilken kan ligga till grund för hans starka utvecklingsoptimism och framtidsvision.

No description available.

Institutionen för kultur och estetik, Konstvetenskap 106 91 Stockholms universitet 08-16 20 00 vx  Handledare: Magdalena Holdar Titel och undertitel: Empirens belysning: Ljuskronorna på Rosersbergs slott 1818–1860 Författare: Isabella Forssberg  Kontaktuppgifter till författaren: tel: 070-4537559 e-mail: bella_forssberg@hotmail.com  Uppsatsnivå: kandidatuppsats Ventileringstermin: HT2021 ABSTRACT: Den här uppsatsen behandlar performativiteten hos ljuskronorna på Rosersbergs slott 1818–1860 då slottet var regelbundet bebott av Karl XIV Johan och Desirée. Författaren har kartlagt vilka ljuskronor som byttes ut när Karl XIV Johan och senare Desirée tog över slottet från Karl XIII och Charlotta. Detta har gjorts utifrån bouppteckningar, inventarieförteckningar och en rekvisition. Författaren har även besökt Rosersbergs slott för att kontrollera vilka ljuskronor som hänger kvar från den tid då Karl XIV Johan och Desirée bebodde slottet. Syftet har varit att analysera hur ljuskronornas utformning och ljusbringande egenskaper kunde påverka intrycket av rummen när de var bebodda, samt kartlägga och analysera vad valet av ljuskrona kan säga om rummens roll och funktion under Karl XIV Johans och Desirées tid. Det teoretiska ramverket utgörs av Mårten Snickares beskrivning av performativitet. Föremål och byggnader kan genom sin utformning och funktion påverka hur människor förhåller sig till dem. De har en agens genom att de får människor att agera på ett visst sätt i relation till dem. Performativ analys har även varit den metod som använts för att analysera hur ljuskronornas funktion och utseende påverkar hur rummet kunde användas och uppfattas under Karl XIV Johans och Desirées tid.  Undersökningen har resulterat i en fördjupad förståelse för hur slottet kunde uppfattas beroende på hur de olika rummen var belysta. Mer representativa rum hade mer belysning, vilket visar att ljus var en statussymbol under 1800-talets första hälft. Studien visar att Karl XIV Johan och Desirée bytte ut de flesta äldre kristallkronor och övriga ljuskronor mot nya, större kristallkronor och framför allt amplar i brännförgylld brons när de tog över slottet. Detta tyder på att ljuskronornas utformning ansågs viktigt. Nya ljuskronor bidrog med att modernisera slottets utseende. Slutsatsen är att ljuskronornas utseende och funktionalitet hade stor påverkan på hur rummen de hängde i kunde användas, men även att rummens tilltänkta funktion påverkade valet av ljuskrona.   Nyckelord: Rosersbergs slott, empir, ljuskronor, kristallkronor, bronsamplar, brännförgyllt brons, Karl XIV Johan, performativitet.

Metaphors and their use as a rethorical vehicle are examined. Two texts, one in Chinese and one in Swedish, are compared and analyzed to determine the extent to which the associations they create successfully capture the author's intent. Seecondarily, a shift from the assumptions that rhetorical analyses often assume (read: antiquity and Aristotles) to a more abstract internal human platform is suggested. Neurological and cognitive research is cited in support of this shift. The essay examines the question: How can metaphoric contribute to conveying the communicator's intention? By comparing metaphorics used by an historical Chinese rhetor with those used by a contemporary Swedish rhetor. In the former, Zuozhuan describes how Ji Zha commented on Shijing in 770-430 BCE. In the latter, Johan af Donner defends himself in court in 2010. The study culminates in recommendations for a more poetic approach to metaphor. / Utgångspunkten för föreliggande uppsats är att undersöka metaforik. Syftet med studien är att undersöka användningen av metaforen som ett retoriskt medel, i ett kinesiskt exempel och i ett svenskt exempel, och att jämföra dem, samt att resonera kring vilka associationsfält dessa skapar och om de är framgångsrika eller inte. Sekundärt är det också uppsatsens syfte att föreslå en förflyttning av den plattform retoriska analyser ofta utgår ifrån (läs antiken och Aristoteles) till en mer abstrakt inre mänsklig plattform. Studien tar stöd i neurologisk och kognitiv forskning i detta. Uppsatsens frågeställning är: Hur kan metaforik bidra till förståelse för avsändarens intention? Studien jämför metaforer som används av en retor i en tidig kinesisk situation; Zuozhuan berättar om hur Ji Zha kommenterade Shijing, 770-430 f.v.t. och en retor från en svensk nutida situation; Johan af Donner försvarar sig i tingsrätten 2010. Studien mynnar ut i rekommendationer till ett mer poetiskt förhållningssätt till metaforik.

Denna uppsats behandlar poeten Johan Jönsons Efter arbetsschema från 2008 med hjälp av det begrepp om en ’mindre’ litteratur som utvecklas av Gilles Deleuze och Félix Guattari i deras studie av Franz Kafka. Deleuzes och Guattaris begrepp, som innebär ett särskilt förhållningssätt till den större, etablerade litteraturen, vecklas ut successivt genom uppsatsen för att varvas med läsningar av Jönsons verk. Uppsatsen har på så vis ett dubbelt fokus på både poetisk och filosofisk text. Genom att etablera en dialog mellan Jönsons poetiska verk och Deleuzes och Guattaris tänkande undersöker jag det subjektets, eller jagets problem som formuleras i Efter arbetsschema, ett problem som även delvis ligger till grund för den mindre litteraturens begrepp, och visar hur verket kontinuerligt underminerar alla försök att identifiera ett enhetligt subjekt genom texten för att låta en kollektiv mångfald ta plats i dess ställe. Dessutom undersöks språkbehandlingen i verket och jag visar hur några av dess många neologismer bär inom sig ett särskilt sätt att se världen. / This thesis considers Johan Jönson’s Efter arbetsschema, a multifaceted and extensive work of poetry, in relation to Gilles Deleuze’s and Félix Guattari’s notion of a minor literature and the conceptual apparatus underlying it. By establishing a dialogue between the poetry of Jönson and the philosophy of Deleuze and Guattari, I examine the problem of subjectivity that is formulated in Efter arbetsschema and highlighted by Deleuze’s and Guattari’s thinking, and show how Efter arbetsschema employs poetological elements to consistently undermine any attempt to discern a clear-cut and uniform subject in the text, in favour of a collective multiplicity. I also examine the deterritorialization of language in Efter arbetsschema through its use of neologisms and a philosophic-theoretical vocabulary borrowed from Deleuze and Guattari among others, and discuss the notion of a minor literature in relation to poetry and the implications of this relationship.

This Bachelor’s thesis in Creative Writing examines how to use metaphors and poetic language in Easy Language/Easy Readers novels. The purpose is to find out how a poetic approach to Easy Language can contribute to a more artistic and literary way of writing, while still keeping in mind the target readers of the text. These readers often face challenges when it comes to reading texts written in standard language. The method includes an analysis of two Easy Language novels in Swedish, Vilhelm Moberg’s Sista brevet till Sverige retold by Johan Werkmäster and Det som inte får hända by Emma Frey-Skøtt, as well as experimentation with writing a new text. The conclusion is that there are many ways to use metaphors and poetic language without making the text more difficult. / <p>C-uppsats i Kreativt skrivande</p>

The aim of this study was to examine the depiction of mental illness with elite athletes. Mental illness has long been a sensitive object in the public's eye, but in recent years that has started to shift and the subject has destigmatized. More and more people are open and talk about their inner problems. But in one group in society the development has not been up to pace, and that is elite athletes. The study has also looked at the difference between tabloid and daily press. The theoretical framework was constructed by using the agenda setting theory, the framing theory, theories of media logic and the thoughts of news evaluation. The method used in the study was critical discourse analysis, and used in the way through out by Norman Fairclough and his three dimensional modell. A total of 38 articles from the newspapers Dagens Nyheter, Svenska dagbladet, Aftonbladet and Expressen was analyzed. The analysis found that the papers tend to portray mental illness as a negative major problem of today's society. A majority of the articles analyzed tended put the athlete aspect of the person in limelight, rather than letting the athlete just be a suffering person. They way the papers achieved to sustain the image of being a unbeatable hero by reminding the audience about the athletic achievements won, when the athlete was presented in the article. Keywords: Johan Franzén, Jenny Rissveds, mental illness, depression, concussions, concussion, eating disorder and eating disorders.

<p>This essay is a work on Mircea Eliades's interpretation of the religious human understood as "homo religiosus" and the role of the shaman from the Eliade perspective. In Eliade human existence consists of a dichotomy between the sacred and the profane. The question is whether one can understand the concept of Eliades “axis mundi”, center of the universe? Can we create an understanding of human existence with Eliade? Can one use  phenomenology of religion as perspective for the exploration of “reality”? Furthermore, this paper aims to understand the role of the shaman has religious worldviews. Shamaism  is through an ecstatic technique traveling to other cosmic plane, in order to gain knowledge that would otherwise not be reached. Two short chapters also show examples of Swedish religious phenomenological research by Ake Hultkrantz and Carl Johan Gurt.</p><p>The key issues are: What is Shamanism? How can we understand  Eliades philosophical exposition of man as <em>homo religosus</em>? Are Eliades theories (by Hultrantz and Gurt) represented in the Swedish scientific research? And, what is today's religion phenomenological research (by Gurt)?</p><p> </p> / <p>Denna uppsats är ett arbete om Mircea Eliades tolkning av den religiösa människan förstådd som <em>homo religiosus </em>och shamanens roll hos Eliade. Hos Eliade är den mänskliga existensen uppdelad i en dikotomi mellan det heliga och det profana. Kan vi skapa en förståelse av människans existens med Eliade och hur kan vi använda religionsfenomenologin som utgångspunkt för utforskandet av ”verkligheten”?  Uppsatsens vidare syfte är att förstå vilken roll shamanen har för religiösa världsbilder. Shamanens verksamhet och centrala uppgift  är att genom en extasteknik färdas till andra kosmiska plan, för att där få kunskap som annars inte kan nås. Två korta kapitel visar även  exempel på svensk religionsfenomenologisk forskning genom Åke Hultkrantz och Carl Johan Gurt.</p><p>De centrala frågorna är: Vad är shamanism? Hur ser Eliades filosofiska utläggning om människan ut? Finns Eliades teorier (genom Hultrantz och Gurt) förankrade/representerade i svensk religionsvetenskaplig forskning? Och, hur ser dagens religionsfenomenologiska forskning ut (genom Gurt)?</p>