The Chorale Cantatas by Johann Sebastian Bach are outstanding examples of his ingenuity. The existing data on the Chorale Cantatas are distributed throughout numerous volumes by many scholars. They have written much about the cantatas in general but not so much specifically about the chorales in them. In this thesis, the emphasis is on the chorales and Bach's treatment of them in the Chorale Cantatas. An historical approach to the cantata and the chorale is given as a preliminary to the treatment of the chorale in the chorale cantata. This was done that the reader might have a better understanding of them. The necessary material for this thesis was gathered from dictionaries, music lexicons, books, articles and the music principally in the Bach-gesellschaft edition. The material is organized according to the following plan: 1. The Church Cantata and its origin; the development of the Church Cantata in Germany; the use of the cantata in the worship service. 2. The Chorale, its origin and development; its changes as a result of the Reformation; its use in church services, and its use in musical composition. 3. Bach's treatment of the Chorale in musical forms. 4. Bach's treatment of the words of the Chorales in the Chorale Cantatas.

The Colombian society is heading towards a new political dawn with the signing of the peace accord between the government and the Marxist guerrilla Farc in 2016. The civil war between the guerrilla and the Colombian state broke out in the 1960´s, and has gathered a lot of media attention over the years. This thesis will focus on how Swedish media has portrayed the conflict, and what frames they are using – a frame that is focusing on peace or a frame that focus on war? The study will be carried out with a qualitative content analysis method based on Johan Galtung’s Peace Journalism theory, examining 148 articles published by Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen on the subject of the Colombian conflict during the years 1995, 2002, 2009 and 2017.

Denna D- Uppsats i konstvetenskap (KV4010) på avancerad nivå behandlar det senmedeltida altarskåpet S.Eriks tavla i Uppsala domkyrka, som gick förlorat i Uppsala brand 1702. Altarskåpets bildframställningar är bevarade i kopparstick i Johan Peringskiölds Monumenta Ullerakerensia 1719. Kopparplåtarna har undersökts i original. Dessa kopparstick undersöks källkritiskt och jämförelser görs med tidigare teckningar av honom själv, Erik Dahlberg och Johannes Schefferus samt skriftliga källor. Kopparstickens stil jämförs utifrån D.K. Ehrenstrahls och Bernt Notkes konst. En diskussion förs kring datering och attribuering till Bernt Notkes verkstad utifrån bl.a. Bernt Notkes verk i Århus och Stockholms Storkyrka och konstvetenskaplig forskning. En grundläggande jämförande bildanalys presenteras med underlag i illustrationer av samtida och senmedeltida konst. En ikonografisk genomgång görs av altarskåpets bilder ur Erikslegenden med S.Eriks skrin utifrån forskningen om Erikslegendens källtexter och övrig senmedeltida Eriksikonografi. Därutöver görs en jämförelse med S.Eriks tapet i domkyrkan som också förlorades 1702. Resultatet visar att Johan Peringskiölds avbildningar har god arkivalisk tillförlitlighet förutom ryttarporträttet av Karl Knutsson Bonde som har en karolinsk tendens. Slutligen presenteras ett nytt rekonstruktionsföslag av hela S.Eriks tavla baserat på Axel Romdahls tidigare rekonstruktion av det senmedeltida altarskåpet. / <p>Denna uppsats konstvetenskap (30 hp) är på D-nivå (KV4010) i en fördjupningskurs i konstvetenskap vid Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Fördjupningskursen är på dåvarande 80 p. Uppsatsen lades fram vid Lennart Karlssons seminarium Ht 1984. De två opponenterna kom från Uppsala universitet.</p>

<p>1800-talet betraktas som statyresandets epok då särskilt under andra hälften av 1800-talet tusentals monument uppfördes runt om i Europa. Statyprojekt och invigningar är tillfällen då olika krafter mobiliseras för att markera vad som är värdefullt i det förflutna men också i framtiden. Den 20 oktober 1846 invigdes statyn av Karl XIV Johan i Norrköping. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilken dynamik som skapades kring och genom Karl Johans statyinvigning under perioden 1844-1846. Det vill säga från statyprojektets initiativtagande till invigningen, samt tiden efter fram till december 1846. För att få ett så brett perspektiv som möjligt granskades dels Norrköpingsbornas involverande och deras tankar om Karl XIV Johan och statyn och dels kritikernas synpunkter om kungen, statyn och staden Norrköping.</p><p>Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är att en studie av ett monument inte kan avskiljas till en undersökning av bara monumentet vilket i sig inte är det minnesvärda, utan mer en hänvisning till en historia. Till följd därav måste undersökningen inkludera det som inträffade före, under och efter invigningen. Det undersökta källmaterialet består av brev, handlingar, tidningsartiklar och historisk litteratur.</p><p>Undersökningen kom till slutsatsen att avsikten med att resa en staty till Karl XIV Johans ära, inte bara var för att visa sin tacksamhet, utan syftet var även att försöka övertyga kungens efterträdare, Oskar I, att fortsätta sin fars politik som gynnade staden Norrköping, särskilt tullpolitiken.</p>

<p>I den här uppsatsen utgår vi från romanen <em>Kunzelmann och Kunzelmann</em> av Carl-Johan Vallgren. Vi analyserar den för att ta reda på hur den förhåller sig till det postmoderna samhället, och även hur postmodern romanen i sig är. I analysen använder vi oss av en dekonstruktivistisk metod där vi utgår endast från texten och inte författaren, och vi lutar oss på teorier om postmodernism samt queerteori. Analysen har vi strukturerat utefter vissa teman som vi har kunnat urskilja i romanen, som lägger viss tonvikt dels på sexualitet och dels på dikotomierna äkta och falskt. Vi tittar på de två huvudkaraktärerna Joakim och hans far Viktor, deras uppfattning av vad som är falskt och verkligt samt tematas ”porr”, ”queer” och ”en postmodern värld”. I romanen uppfattar vi en tydlig kritisk syn på utvecklingen av människan i det postmoderna samhället, vilket ifrågasätter idag rådande normer; något som i sig är ett typiskt postmodernt litteraturdrag.</p>

I den här uppsatsen utgår vi från romanen Kunzelmann och Kunzelmann av Carl-Johan Vallgren. Vi analyserar den för att ta reda på hur den förhåller sig till det postmoderna samhället, och även hur postmodern romanen i sig är. I analysen använder vi oss av en dekonstruktivistisk metod där vi utgår endast från texten och inte författaren, och vi lutar oss på teorier om postmodernism samt queerteori. Analysen har vi strukturerat utefter vissa teman som vi har kunnat urskilja i romanen, som lägger viss tonvikt dels på sexualitet och dels på dikotomierna äkta och falskt. Vi tittar på de två huvudkaraktärerna Joakim och hans far Viktor, deras uppfattning av vad som är falskt och verkligt samt tematas ”porr”, ”queer” och ”en postmodern värld”. I romanen uppfattar vi en tydlig kritisk syn på utvecklingen av människan i det postmoderna samhället, vilket ifrågasätter idag rådande normer; något som i sig är ett typiskt postmodernt litteraturdrag.

1800-talet betraktas som statyresandets epok då särskilt under andra hälften av 1800-talet tusentals monument uppfördes runt om i Europa. Statyprojekt och invigningar är tillfällen då olika krafter mobiliseras för att markera vad som är värdefullt i det förflutna men också i framtiden. Den 20 oktober 1846 invigdes statyn av Karl XIV Johan i Norrköping. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilken dynamik som skapades kring och genom Karl Johans statyinvigning under perioden 1844-1846. Det vill säga från statyprojektets initiativtagande till invigningen, samt tiden efter fram till december 1846. För att få ett så brett perspektiv som möjligt granskades dels Norrköpingsbornas involverande och deras tankar om Karl XIV Johan och statyn och dels kritikernas synpunkter om kungen, statyn och staden Norrköping. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är att en studie av ett monument inte kan avskiljas till en undersökning av bara monumentet vilket i sig inte är det minnesvärda, utan mer en hänvisning till en historia. Till följd därav måste undersökningen inkludera det som inträffade före, under och efter invigningen. Det undersökta källmaterialet består av brev, handlingar, tidningsartiklar och historisk litteratur. Undersökningen kom till slutsatsen att avsikten med att resa en staty till Karl XIV Johans ära, inte bara var för att visa sin tacksamhet, utan syftet var även att försöka övertyga kungens efterträdare, Oskar I, att fortsätta sin fars politik som gynnade staden Norrköping, särskilt tullpolitiken.

Denna uppsats vetenskapliga grund hämtas främst från ekofeminism med tanken om jämställdhetsarbetets samband med miljövård, samt närvarons politik med teorier kring representationens betydelse för den politik som förs. Ekofeministisk teori menar att det finns betydelsefulla samband mellan förtrycket av kvinnor, icke-vita människor, och fattiga på ena sidan och den icke-mänskliga naturen på andra sidan. Detta innebär att kvinnor på ett bättre sätt förstår det förtryck som finns mot icke-mänsklig natur än män. Teorin om närvarons politik menar att det styrande idéfokuserade politiska systemet går miste om viktiga perspektiv och kunskaper som en mer representativ politik kan ge. Närvarons politik utgår från att politiskt underrepresenterade sociala grupper kan bidra med perspektiv och kunskaper som annars förblir ohörda. Utifrån grunden i dessa två vetenskapliga teorier syftar denna uppsats till att undersöka det potentiella sambandet mellan kvinnorepresentationen i EUländernas parlament och EU-ländernas miljöprestanda i Yale University Environmental Performance Index. Detta samband testas med sambandsmåttet Pearsons r samt en multipel regression där fler förklaringsvariabler kontrolleras. Resultatet visar att ett positivt samband existerar och kvarstår även vid kontroll av andra förklaringsvariabler med multipel regression. Dock kan endast 45,8% av den multipla regressionsmodellens variation förklaras av de oberoende variablerna. Det finns alltså relativt stort utrymme för felmarginal, samt att andra faktorer påverkar den beroende variabeln EPI. Resultat ger en statisk bild av verkligheten och kan endast ge svar om sambandet mellan de utvalda variablerna med de avgränsningar som satts och kan inte ge några allmänna sanningar om kvinnorepresentationens betydelse för miljöarbetet i allmänhet. Denna uppsats har belyst sambandet mellan kvinnorepresentationen i EU-ländernas parlament samt deras miljöprestanda utifrån Yale Univeristy Environmental Performance Index. Studien bidrar med intressanta indikationer om kvinnorepresentationens betydelse för det nationella miljöprestanda arbetet samt ger inspiration och stöd för ny kvalitativ forskning inom ämnet.

Syftet med studien är att undersöka vilka roller Axel Oxenstierna och Johan Adler Salvius hade i det fredsförberedande arbetet inför och under fredskongressen i Westfalen, men även att utifrån Salvius brev till Oxenstierna undersöka hur deras relation såg ut under den aktuella tidsperioden. De uppgifter som framkommer i Salvius brevväxling till Oxenstierna angående deras relation, samt deras roller och uppgifter under de fredsförberedande åren 1643-1648 kommer därefter att analyseras och jämföras med hur detta har skildrats av historieskrivarna Gunnar Wetterberg och Sune Lundgren. De resultat som studien har frambringat visar på att både Oxenstierna och Salvius var innehavare av mycket centrala roller i det fredsförberedande arbetet, samt att deras tidigare relativt nära relation till varandra försämrades något under åren 1643-1648.

Examensarbetet inom produktutveckling - konstruktion har utförts under perioden april till juni 2012 och omfattar 15 högskolepoäng, en högskoleingenjörsexamen. Examensarbetet skrivs för Mälardalens Högskola.Efter kontakt med projektgruppens handledare Philip Järpenby påbörjades arbetet med att kartlägga underhållet, samt utveckla ett underhållssystem för AT Modellprodukter AB i Eksjö, Småland. AT Modellprodukter AB hade då ingen koll på vilket underhåll företagets fabrik krävde. Även få verktyg användes för att öka förståelsen kring begreppet underhåll, eller för att få någon sorts styrning på underhållet i verksamheten.Med produktutveckling i åtanke har projektgruppen använt sig av diverse produktutvecklingsverktyg för att kunna presentera det underhållshjälpmedel som presenteras i den här rapporten. För att nå bästa möjliga resultat så har produktutvecklingsverktyg anpassats efter projektets behov.En stor del i examensarbetet har varit att gå in på djupet vad begreppet underhåll egentligen innebar i praktiken. Detta ledde projektgruppen till att åka på flertalet studiebesök för att undersöka hur underhåll bedrevs idag. Även en konkurrensanalys gjordes för att se vilka krav resultatet hade på sig.Efter en omfattande idégenerering och diskussion med AT Modellprodukter AB kunde projektgruppen enas om hur underhållssystemet skulle se ut och vad som skulle finnas i systemet. Tidigt i projektet visste projektgruppen att AT Modellprodukter AB ville att underhållssystemet skulle integreras i deras Intranät, vilket projektgruppen genom examensarbetet har tagit hänsyn till.Utöver arbetet med att ta reda på vad som AT Modellprodukter AB:s underhållssystem ska innehålla har projektgruppen även utvecklat en mall som beskriver underhållet för en produkt på ett enkelt och effektivt sätt, samt utvecklat ett förslag på hur operatörer och ledning ska påminnas frekvent om vilket underhåll som för dagen är högst prioriterat.