<p>Medverkende: </p><p>Anders Kilström, flygel</p><p>Johannes Bolmvall, flygel</p>

The ideas that flourished among a small group of former Uppsala students that became the Göthiska förbundet on February 16, 1811, set in motion a process that changed views on why and how Sweden should manage its historic sites. This process of change achieved its goal with the passing of the new antiquities legislation in 1828. Their archeological research also left its mark. In this area, the brotherhood went much further than they themselves had actually imagined possible when they formulated their description of the ideal state consisting of free, independent farmers, which they believed was the case up until the introduction of Christianity into the Nordic countries. It was this period that they attributed the brotherhood’s virtues that they wished to instill in modern Swedes, and it was this image that would become part of the Swedish cultural heritage. Their archeological research, though, took them even further back in time. Geijer’s history books were admirable, but Magnus Bruzelius went the furthest. Starting with a study of historic sites, he extended the time period about which one could comment at great length, going as far back as to a period that did not even have a name, a period he called the Stone Age. As a result of this, their research demonstrated that the region’s oldest historic sites did not belong to sword-wielding free farmers, but rather to primitive Stone Age savages about whose living conditions Magnus Bruzelius could write because he was able to study their material remains and compare his findings with the commentaries by travelers to primitive peoples from other, more inaccessible parts of the globe. Accordingly, both time and research achieved new heights. / digitalisering@umu

No description available.

The purpose of the study was to examine how social services manage cases involving elder abuse and whether the cases were managed differently depending on the gender of the client. To answer the study’s purpose and questions, qualitative interviews were conducted with social workers who worked in social services (n=6) and who had experience of cases involving elder abuse. The data was analyzed by Johan Galtung’s model of violence and by the theoretical concepts of ageism and intersectionality. The results from the rather scarce experiences of cases of older people who are victims of violence showed that there were  major differences in how elder abuse is carried out and the forms it takes, compared to abuse towards younger age-groups. However, there seems to be a lack of knowledge about elder abuse as well as a lack of guidelines for how cases involving elder abuse should be managed in the social services. Our conclusion was that the lack of guidelines prevents social workers from identifying and fully understanding elder abuse, as well as obtaining knowledge of how cases involving elder abuse should be managed. / Studiens syfte var att undersöka hur äldre som utsätts för våld hanteras inom socialtjänsten samt om det finns skillnader i ärendehanteringen beroende på om klienterna är män eller kvinnor. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med socialarbetare som arbetade inom socialtjänsten (n=6) och som hade erfarenhet av våld mot äldre. Data har analyserats med hjälp av Johan Galtungs modell om våld samt de teoretiska begreppen ålderism och intersektionalitet. Resultaten visade att äldre personer som utsatts för våld sällan förekommande fall inom socialtjänsten. Det finns stora skillnader i hur våld mot äldre utövas och hur det ter sig, jämfört med våld bland yngre åldersgrupper. Samtidigt är kunskapen om våld mot äldre bristfällig, och riktlinjer för hur ärenden som involverar våld mot äldre ska hanteras saknas i socialtjänsten. Vår slutsats var att avsaknaden av riktlinjer gjorde det svårare för socialarbetare att förstå och identifiera våld mot äldre, så väl som att få kunskap om hur ärenden som involverar våld mot äldre ska hanteras.

I detta arbetet så analyserar jag soundet ifrån tre framgångsrika musikproducenter inom popmusiken samt återskapar deras sound på mina egna låtar. Detta görs genom en grundlig analys i tre steg. Resultatet blev tillfredställande då jag har fått ett par ”aha-upplevelser” som direkt höjt kvalitén på mina produktioner.

The aim with this paper is to study the different portrayals of evil as seen in Mary Shelley ́s Frankenstein. The analysis of the material is supported by two theories of evil, to further establish an objective aspect to the main subjective interpretation of the content. The analysis is conducted with the support of Claudia Card ́s theory of evil from the book The Atrocity Paradigm, as well as Arne Johan Vetlesen ́s theory of evil from the book Studies of evil. Card ́s theory of evil takes the rains in determining whether or not a deed should be deemed as evil or just unethical. Meanwhile, Vetlesen ́s theory focuses more on determining the causes of evil and what motivates evildoers to commit acts of violence towards other people. These two theories work well together to better understand the abstract and concrete shapes of evil in the novel. The conclusion drawn in the paper is that both Frankenstein and his creature are capable of evil deeds. The creature does do more evil deeds than Frankenstein, but nevertheless, they both commit acts of evil according to Card ́s criterium for atrocities. Furthermore, while the creature seems to lack Vetlesen ́s articulated cultural symbols, Frankenstein seems to lack in a sense of responsibility and growth. Since neither Card nor Vetlesen claim to be able to determine whether or not a person is predominantly evil or good, this paper will not try to answer that question, but rather discuss the characters as a whole based on the results from the analysis.

I uppsatsen undersöks det hur idéinnehållet i det götiska kulturarvet gestaltas och kommer till uttryck i tre fornnordiskt föreställande konstverk under 1800-talet. Med utgångspunkt i tre konstverk av Johan Gustaf Sandberg, Nils Jakob Blommér och Johan August Malmström diskuteras kopplingar mellan deras innehåll och götiska idéer kring nationen i 1800-talets Sverige. Hur dessa kopplingar ser ut varierar mellan de tre konstverken, men att innehållet i någon mån kan förankras i det götiska kulturarvet påvisas i uppsatsen.

Kandidatarbetet syftar till att rita en tillbyggnad till Nationalmuseum i Stockholm. Museets nuvarande lokaler ska inom en snar framtid omorganiseras, de verksamheter (konservering, forskning, adminstration etc) som idag är förlagda till huvudbyggnaden ska placeras i en tillbyggnad. Den nuvarande tillbyggnaden (annexet) ska rivas. Tillbyggnaden i detta kandidatprojekt, är placerad på Nationalmuseums baksida. En mindre huskropp i fyra våningar agerar huvudsakligt fasadmotiv och innehåller lastintag och entré på gatuplan, studiesal och referensbibliotek på plan 2 och kontor på plan 3 och 4. Denna volym ligger parallellt med Nationalmuseum. I en svag vinkel ligger en lång och låg huskropp som innehåller konserveringsateljéerna. Denna volym ligger parallellt med Blaisieholmens kvarterssystem. Den låga volymen är helt stängd mot söder, med en traditionellt murad stenmur ytterst. Denna stenmur ramar tillsammans med Nationalmuseums nordostfasad och en länkande kolonnad in platsen bakom Nationalmuseum och riktar den in i sig själv och ut mot vattnet. Platsen som bildas i mellanrummet mellan originalbyggnaden och tillbyggnaden blir en skulpturpark, avsedd att förevisa reproduktioner av Nationalmuseums skulpturala verk. Platsen blir också en identitetsskapande plats i centrala Stockholm riktad mot stadens andra stora konstmuseum, Moderna Museet på Skeppsholmen. / The aim of the work is to design an extension to The National Museum in Stockholm. The current facilities are going to be reorganized in a near future. Conservation of artworks, research and administration, today housed in the museum building, will be moved to an extension. The current addition, built in the 1960s will be torn down. The extension designed in this work is placed behind (north of) The National Museum. A smaller body of four stories act as prime motif and include entrances, offices, research rooms, library and main vertical communication of the extension. This volume lies parallel to the original building. In a small angle to the first body a lower but very elongated volume lies, it is a continuation of the apparent urban grid. It includes the conservation studios and forms a solid granite wall toward the National Museum and the sculpture park created between them. The park becomes a new, identifiable space in the city, in a way targeting the modern museum of art across the water.

Denna uppsats undersöker Ferdinand Tollins kritik mot Karl XIV Johan mellan 1840-1844. Samhällskritikern Tollin publicerade karikatyrer och artiklar som kritiserade den svenska kungamakten. Uppsatsen fokuserar därmed på Tollins kritik utifrån en analys av tre karikatyrer föreställande Karl XIV Johan, vilka kompletteras med läsning av de liberala tidningarna Nyaste Freja och Den konstitutionelle, där Tollin var verksam skribent. Uppsatsen lyfter också samband mellan karikatyrens framväxt och den framväxande liberalismen i Sverige.

Det övergripande syftet med detta examensarbete är att med ljudinspelning dokumentera de 25 etyderna av J. H. Roman från ca 1730. Dessa etyder är mig veterligen inte tidigare inspelade i sin helhet, och därmed är min förhoppning att kunna bidra till en bredare spridning av dessa för många helt okända etyder av ”Den Svenska Musikens Fader”.  För att nå uppsatsens syfte analyseras processen med instudering, tolkning och dokumentation. Resultatet är att 25 etyder av Roman är inspelade och att de kommer tillgängliggöras på youtube. De 25 etyderna är sinsemellan olika och kräver olika saker av musikern. Etyderna rymmer stor potential för breddat och fördjupat lärande av olika violinspecifika tekniker. Etyderna är också och framför allt musikaliskt tilltalande och vackra. Uppsatsen pekar på att J. H. Roman förtjänar en självklar plats i violinrepertoaren. / The overall aim of this bachelor thesis is to document the 25 etudes by J. H. Roman from around 1730 with audio recording. To my knowledge, these etudes have not previously been recorded in their entirety, and thus my hope is to be able to contribute to a wider acknowledgement of these to many completely unknown etudes by ”The Father of Swedish Music”. In order to achieve the aim of the essay, the process of studying, interpretation and documentation is analyzed. The result is that 25 etudes by Roman are recorded and that they will be made available on YouTube. The 25 etudes differ from each other and require different things from the musician. The etudes hold great potential for broadened and deepened learning of various violin-specific techniques. The etudes are also and above all musically appealing and beautiful. The essay points out that J. H. Roman deserves an obvious place in the violin repertoire. / <p>Innehåller länkar till youtube med inspelningar av Romans 25 etyder.</p>