No description available.

Inledning Skolans uppgift är inte endast att lära ut ämneskunskaper utan att ge elever den kunskap de behöver för att bli goda demokratiska samhällsmedborgare. Av egen erfarenhet samt från resultat av studier som genomförts vet vi att läroböcker används i stor utsträckning i undervisningen. Läroböcker förmedlar inte endast ämneskunskaper utan också normer, seder och regler för vad som är socialt accepterat. Skolan ska ge eleverna olika perspektiv samt förståelse för hur könsmönster kan begränsa människors livsval och livsvillkor genom utbildning. Då skolan ska verka för jämställdhet är det viktigt att de läromedel som används håller hög standard i förhållande till skolans värdegrund. Syfte Syftet är att belysa hur kön och den heterosexuella normen framställs i en lärobok för årskurs 4 i ämnet engelska. Metod Analysen innehar ett innehållsanalytiskt perspektiv. Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen, performativitet och kärnfamiljsmodellen samt Yvonne Hirdmans teori om genussystemet och en historisk genomgång om vad som ansetts som feminint och maskulint ligger till grund för det analysinstrument som använts. Uppsatsen behandlar kvantitativa och kvalitativa data. Resultat Det kvantitativa resultatet visar att läroboken förhåller sig inom den ram som de statliga jämställdhetsmålen skapat. Det kvalitativa resultatet påvisar dock att läroboken varken utmanar de normer som existerar eller motverkar stereotypiska könsroller. Resultatet visar även att den analyserade läroboken befinner sig inom den heterosexuella matrisen.

Denna studie syftar att undersöka samband mellan svenska fjärdeklassares tidsåtgång på olika datorbaserade aktiviteter och deras resultat på de internationella läsförståelsetesterna PIRLS och ePIRLS. Studien undersöker även om eventuella samband skiljer sig beroende på vilken datoraktivitet som avses samt om det finns några skillnader mellan könen. Studien utgår från kvantitativa data i form av svenska elevers enkätsvar från PIRLS och dessa är statistiskt analyserade med hjälp av korstabeller. Studien visar bland annat att det finns samband mellan låg tidsåtgång på datorbaserade aktiviteter och goda resultat i PIRLS och ePIRLS. Vidare synliggör studien vissa skillnader mellan olika datorbaserade aktiviteter. Sambandet mellan låg tidsåtgång och goda resultat är tydligare vid internetanvändning än vid datorspelande. Gällande skillnader mellan könen visar studien att flickor verkar gynnas mer av hög tidsåtgång på datoranvändning än pojkar.

Syftet med studien var att ta reda på huruvida upplevelsen av rättvis arbetsgivare, anställningsotrygghet, lönetillfredsställelse, ålder och kön påverkade upplevd arbetstillfredsställelse hos arbetstagare inom en kommunikationsbyrå i mediabranschen. Studien var av kvantitativ karaktär och genomfördes via ett webbaserat enkätformulär. Enkäten baserades på Minnesota Satisfaction Questionnaire (Weiss, Dawis, England & Lofquist, 1967), Job Insecurity Scale (Ashford, Lee & Bobko, 1989), Pay Satisfaction Scale (Cammann, Fichman, Jenkins & Klesh, 1979; Seashore, Lawler, Mirvis & Cammann, 1982) samt Overall Justice Scale (Isaksson, Hellgren & Pettersson, 1999). Enkäten distribuerades till samtliga (N=256) arbetstagare inom företaget, som valdes ut via ett bekvämlighetsurval. Totalt besvarades 154 enkäter och efter bortfallsanalys återstod 142 enkäter. Insamlade data (n=142) analyserades med hjälp av stegvis regressionsanalys och t-test. Analysresultat visade att upplevelsen av rättvis arbetsgivare var den mest framträdande variabeln för att predicera alla dimensionerna av arbetstillfredsställelse, att lönetillfredsställelse positivt predicerade yttre och generell arbetstillfredsställelse samt att anställningsotrygghet inte signifikant predicerade någon av de tre dimensionerna (p > .05, n.s.). t-test analysresultat visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan män och kvinnor samt yngre och äldre arbetstagare kopplat till arbetstillfredsställelse (p >.05, n.s.). Resultatet diskuterades därefter utifrån Herzbergs motivation- och hygienteori (Herzberg, Mausner & Snyderman, 1959), Self-Determination theory (Deci & Ryan, 1985; Deci & Ryan, 2000) samt utifrån tidigare forskning inom området.

Jag har arbetat på lågstadiet i fem år och har upplevt att talutrymmet skiljer sig ganska mycket mellan pojkar och flickor under lektionerna. Min åsikt är att detta behöver göras mer synligt, för både lärare och elever, så att vi kan arbeta för att skapa en bättre balans i talutrymmet mellan pojkar och flickor. Enligt flera artiklar är pojkar mer muntligt aktiva än flickor under lektionstid (Kommer, 2006; Morrissette, Jesme & Hunter, 2017). Hur stort talutrymme eleverna får är givetvis en viktig del av undervisningen och kan självklart vara avgörande för deras självkänsla och framgång i skolan. Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka hur några lärare i årskurs tre beskriver hur de uppfattar att talutrymmet fördelas mellan flickor och pojkar i klassrummet samt vad det finns för tänkbara pedagogiska strategier att alla elever ska kunna få sin stämma hörd. Jag har intervjuat tio lärare och arton elever i årskurs 3. I intervjuerna uttrycker flickorna att pojkarna tar större talutrymme, medan pojkarna inte upplever någon skillnad mellan könen. De flesta lärarna uttryckte att pojkarna tog större talutrymme än flickorna. De var några lärare som inte upplevde någon skillnad mellan könen och menade att detta berodde på att flickorna i deras klass var ”starka”. I den litteratur jag har tagit del av har jag inte funnit något entydigt stöd för att ”starka” flickor skulle påverka talutrymmet. I mina intervjuer framkom att lärarna använde sig av metoder och läromedel som hade en positiv påverkan på talutrymmet. De menade att läromedel och metoder som strukturerade hur talutrymmet skulle fördelas, både tidsmässigt och i form (enskilt, i par, i helklass), gynnade samtliga elever och gjorde att fler elever fick komma till tals.

Studiens syfte är att med hjälp av intervjuer undersöka hur verksamma lärare ser på genusbegreppet generellt samt kopplat till deras läraruppdrag. I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet förekommer inte explicit genus som begrepp, men innebörden av begreppet går att finna i flera avsnitt under läroplanens första kapitel Skolans värdegrund och uppdrag. Insamling av material har skett genom semistrukturerade intervjuer med tre verksamma SO-lärare på mellanstadiet. Det som framkommit i de genomförda intervjuerna är att genus är ett område som många lärare behöver bli tryggare i för att kunna ha ett genuspedagogiskt förhållningssätt i skolan.

Syftet med denna studie är att undersöka högstadielärares upplevelse av sex- och samlevnadsundervisningen kopplat till jämställdhet och köns- och sexualitetsnormer. En kvalitativ metod har tillämpats i studien och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet av den insamlade empirin har diskuterats utifrån teoretiska perspektivet socialkonstruktivism och tidigare forskning. Studien visar på att undervisande lärare i sex- och samlevnad arbetar med jämställdhet och köns- och sexulitetsnormer i undervisningen på olika sätt. Studien visar även på att lärare upplever att det finns brister och utmaningar i undervisningen vilka medför att det är upp till varje lärare att själv skapa sig en bild och tolka hur denne ska utforma undervisningen. Således rekommenderas att lärare ges en mer omfattande utbildning om sex- och samlevnad och att utformningen av lärandemålen preciseras ytterligare för att minska tolkningsutrymmet av vad utbildningen innebär och ska innehålla. / <p>2019-06-04</p>

This study is about gender in children's literature and the purpose of the study is to discuss and problematise how gender is produced in illustrations and text, in a number of picture books. The study is performed in a smaller municipality where we compare the five most borrowed picture books among preschools, with five gender conscious books. Earlier research show that gender in children’s picture books is stereotypic and repressive to girls and women, and that this fact in the long run give the female gender less choices in matter of career and looks. We want to highlight how gender is produced by the characters through characteristics, interests and appearance etc. With this study we want to find out if this is still the case or if we can see more of a gender positive development in children picture books today.

Fundamentala attributionsfelet innebär ofta att situationens påverkan underskattas. Den här studien undersökte om strävan efter konsekvent tänkande bidrar till att Fundamentala attributionsfel begås. Fyra frågeställningar undersöktes, a) om strävan för konsekvent tänkande bidrog till att FAF begås, b) Skillnad mellan hur Positiva och Negativa handlingar bedömdes. Samt c) köns- och d) åldersskillnader för begreppen Fundamentala attributionsfelet (FAF) och strävan efter ett konsekvent tänkande (PFC). Den kvantitativa studien bestod av frågor som mätte FAF samt PFC. Den besvarades av 106 kvinnor och 68 män från en svensk högskola. Kvinnor verkar begå FAF i högre utsträckning än män. Regressionsanalyser visade att kön och ålder, men inte PFC påverkar människors attributioner. Variansanalys visade interaktion mellan PFC och kön, mäns attributionsfel ökar med en strävan efter konsekvent tänkande, men tvärtom för kvinnor.  Möjliga påverkansfaktorer diskuterades som positiva och negativa handlingar och könsskillnader, men även om empati skulle kunna ha en påverkan på bedömningar.

Studien syftar till att undersöka hur de olika könen framställs i litterära böcker som är vanliga som högläsningsbok i de lägre årskurserna. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Hur ser förekomsten av kvinnliga och manliga karaktärer samt karaktärer med ej specificerat kön, ut i böckerna? Hur framställs könsnormer i text och bild i de olika böckerna? Finns det inslag av brott mot könsnormer i böckerna och hur framställs isåfall karaktärerna som bryter mot könsnormerna? Studien genomfördes genom analys av sex barnböcker utifrån genus. De analyserade böckerna används som högläsningsböcker för årskurs 1 - 3 i grundskolan. Studien utgår ifrån ett normkritiskt perspektiv. Analysen har genomförts i två steg, dels utefter text och dels utifrån bild i de olika skönlitterära verken. De centrala begreppen som används i studien är kön, normer och högläsningsbok. Begreppet kön syftar till det biologiska könet utifrån man och kvinna. Normer innebär de dolda förväntningarna som finns på en individ och avser vad som anses som normalt i samhället respektive inte. Högläsningsbok är en bok som läses högt för en eller flera personer.   Resultatet av studien visar att de kvinnliga karaktärerna utgör majoriteten av benämningarna i  de litterära verken med endast ett undantag där de manliga karaktärerna benämns fler gånger. Karaktärer med ospecificerat kön benämns inte i märkbar utsträckning. Resultatet visar även att majoriteten av både de manliga och kvinnliga huvudkaraktärerna i de skönlitterära verken har fler egenskaper tillhörande det kvinnliga könet enligt Nikolajeva (2017). Merparten av huvudkaraktärerna är däremot de karaktärer som är normbrytande i de litterära verken. Däremot är bikaraktärerna ofta beskrivna utifrån den stereotypa samhällsnormen. De flesta huvudkaraktärer har en klädstil enligt könsnormer utifrån det visuella. Resultatet visar även att de karaktärer med ospecificerat kön inte representeras i böckerna.