BakgrundI bakgrunden beskrivs genus och jämställdhet utifrån ett historiskt perspektiv samt genom aktuell forskning. Även internationell forskning tas upp. Begrepp som är aktuella för studiens område lyfts fram och beskrivs. De normer som finns i samhället kring kvinnligt och manligt presenteras. Miljö, material och barnlitteratur diskuteras utifrån ett genusperspektiv. Kompensatorisk pedagogik, könsschablonsdiket och könsblindhetsdiket lyfts fram. Förskolans samarbete med vårdnadshavare belyses ur ett jämställdhetsperspektiv.SyfteVårt syfte är att ta reda på hur pedagoger i förskolan talar om och resonerar kring genus och jämställdhet.Frågeställning:Hur blir pedagogernas resonemang synliga när de talar om genus och jämställdhet?Hur synliggörs olika språkdiskurser i pedagogernas tal?MetodStudien grundar sig i en kvalitativ metod med intervju som redskap. Urvalet är tio stycken verksamma pedagoger inom förskolan.ResultatResultatet presenteras utifrån en genusanalys samt en diskursanalys. Resultatet visar på olika sätt att tala och resonera kring genus och jämställdhet. Pedagogers språkbruk synliggörs med fokus på pronomenanvändning. / Program: Lärarutbildningen

No description available.

1966 gjordes ett försök att lansera hen som ett praktiskt, könsneutralt pronomen, men först med barnboken Kivi och monsterhund 2012 fick hen stort utrymme i den offentliga debatten. Att barnet Kivi omnämndes med hen väckte starka känslor.   Användningen av hen kan ses som tredelad: könspolitisk eller könsöverskridande (personer som inte vill inordnas i ett tvåkön-system), könsneutral (i stället för exempelvis han/hon när man inte vet kön på den omtalade, eller när det är betydelselöst) och anonymiserande (när man inte vill avslöja den omtalades kön).   Denna uppsats syftar till att undersöka attityder till hen bland gymnasieelever och svensklärare på gymnasiet genom en enkät. 114 personer besvarade enkäten. Resultaten bearbetades med statistikprogrammet SPSS. Resultaten visar en tydlig polarisering i attityderna till hen, men med en tendens till större acceptans för hen som könsneutralt pronomen. Några skillnader i attityd mellan elever på olika program, mellan kön eller mellan elever och lärare kunde inte beläggas.

Denna uppsats behandlar hur bruket av hen har sett ut i bloggtexter sedan början av 2000-talet. Syftet med undersökningen är att studera på vilket sätt man använder pronomenet hen i vardagligt språk och hur detta har förändrats med åren. De främsta aspekter som undersöks är skillnader mellan relevant och icke-relevant användning av hen, skillnader mellan referentiell användning och metaanvändning, samt skillnader mellan olika typer av referentiellt hen. Resultaten i undersökningen visar att frekvensen av hen ökar år 2012 och därefter fortsätter att ligga på liknande nivåer fram till 2017. Utöver detta visar undersökningen att både metaanvändningen och icke-relevanta förekomster av hen går ner kraftigt efter år 2011, samt att de vanligaste referentiella funktionerna av hen är anonymiserande och generiskt hen. Även objektsformen henom har gått ner kraftigt sedan 2001. Utifrån dessa resultat förs argument för att det är främst den minskade metaanvändningen som visar på att bruket av hen har etablerat sig i det svenska språket. För objektsformen henom diskuteras att denna inte längre brukas i svenskan och att formen har bytts ut mot hen som istället används som både subjekts- och objektsform.

Denna studie undersöker hur några förskollärare och rektorer resonerar kring vilka material och leksaker som ska erbjudas barn i den pedagogiska miljön och hur inköp planeras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Dessutom undersöks vilka utmaningar som kan finnas i att skapa en jämställd miljö. Tre förskolor deltar i studien. En förskollärare och en rektor från varje förskola intervjuas. Resultatet visar att det finns två uppfattningar om hur en jämställd miljö skapas. Den första är att allt material, könsneutralt och stereotypt, ska erbjudas och alla barn ska få använda det. Den andra är att könsstereotypa leksaker och material ska undvikas för att förhindra att stereotypa mönster uppstår. Begränsningar för att uppnå en jämställd miljö har identifierats i avtal, budget, vårdnadshavare och förhållningssätt.

Although the ideal of liberal neutrality remains common in political philosophy, some authors argue that moral judgments are indispensable in public decisions. In particular, Michael J. Sandel has proposed that the question of legalizing same-sex marriage cannot be settled without ideas about the value and purpose of marriage. In this study, the final debate in the Swedish parliament about gender-neutral marriage is analyzed in terms of members of parliament’s opinions on state neutrality. It is shown that the ideal of moral neutrality are either rejected or accepted, but in the latter case the value-neutral ideal is not sustained throughout the course of the debate. Instead, members of parliament invoke ideas about the moral value of marriage and same-sex relationships. This adds some credibility to Sandel’s opinion that important public decisions rely on conceptions on what constitutes a good life. However, the ultimate success of Sandel’s argument depends on whether state recognition of civil marriage in itself can be justified on value-neutral grounds.

Språk både reflekterar och påverkar vår världssyn. Hur mottas då försök från gräsrotsnivå att introducera ett könsneutralt pronomen i ett språk som speglar den i samhället rådande könsdikotomin? Syftet med denna uppsats är att utifrån Hirdmans och Butlers respektive genusteorier undersöka vilken inställning användare på ett stort svenskt internetforum har till det könsneutrala personliga pronomenet hen. Undersökningen genomfördes med hjälp av en internetbaserad enkät som besvarades av cirka 150 personer. För att analysera svaren till de slutna frågorna tog vi hjälp av statistikprogrammet SPSS och för att bearbeta de öppna frågorna har vi använt oss av en tematisk analys. Resultatet visar på starkt polariserade åsikter runt hen, där ungefär lika många personer är för som emot ordet. Bland dem som är emot användandet av hen uppfattar de flesta att syftet med ordet är att skapa ett könslöst samhälle, medan hen-förespråkarna ser det som ett komplement till hon och han. Vi har även kunnat se att det finns ett visst samband mellan individens attityd till hen och dennes syn på kön och genus, vilket bekräftar vår hypotes om att det finns en sådan korrelation. / Language reflects our worldview as well as shapes it. How is grass roots level attempts to introduce a gender neutral pronoun received in a society which reflects a gender dichotomy? The purpose of this study is to, inspired by Hirdman’s and Butler’s respective theories on gender, explore what attitudes users of a large Swedish internet community have towards the gender neutral pronoun hen. The current work was performed using an Internet-based survey which was completed by roughly 150 individuals. To analyze the closed ended questions of the survey we used SPSS, whereas the open ended questions were processed with the aid of a thematic method of analysis. The results indicate that the opinions concerning hen are largely polarized, with about as many respondents pro as against the usage of the word. Among those who are against using hen the majority perceive that creating a “genderless” society is the main purpose of the word, whereas most of the word’s intercessors think  that the purpose is to pose as a complement to the pronouns han and hon (he and she).  The study shows that there is a certain connection between the respondent’s attitude towards hen and his/her view on gender, which confirms our hypothesis that there is such a correlation.

I denna intervjustudie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer för att ta reda på hur pedagoger resonerar kring genus, könsroller och könsneutrala ord på förskolan. Intervjuerna har jag genomfört utifrån frågeställningar som tar upp pedagogers medvetenheten kring språk som genusformare, hur och vad de gör för att motverka de traditionella könsrollerna samt användningen av könsneutrala ord på förskolan. Resultatet visar att pedagogerna ser på barnen som individer istället för bärare av genus och att fokuset istället kan ligga på det specifika barnets intressen. Det är fokuset på individen och inte språket som pedagogerna talar om när det gäller att motverka de traditionella könsrollerna på förskolan.När de talar om könsneutrala ord diskuterar de ord som fungerar lika bra för flickor och pojkar, de nämner även det könsneutrala ordet hen. Men för att könsneutrala ord ska fungera och användas av pedagogerna på förskolorna behöver de mer kunskaper, det är i slutändan pedagogerna som måste förklara för både barn och vårdnadshavare om dess betydelse. / In this interview study I have used qualitative interviews to find out how educators in preschool reason about gender, gender roles and gender neutral words in preschool. The interviews are based on issues concerning awareness about language as a shaping factor of gender, how and what educators do to counteract traditional gender roles, and the use of gender neutral words in preschool. The result show that the educators look at children as individuals rather than as carriers of gender, and that the focus can be on a specific child's interest. It it also the individual focus not the language that the educators talk about when it comes to breaking the gender roles in preschool. When talking about gender neutral words they diskuss words that work just as well for both for girls and boys, the swedish gender neutral word “hen” is also mentioned. But in order for gender neutral words to work and be used by the educators in preschools they need more knowledge, it is ultimately the educators who must explain its meaning of it to both children and guardians.