Syftet med den här uppsatsen är att undersöka skillnader i tolkningen av karaktärer i två versioner av en och samma scen klippta utifrån olika metoder. Den ena klipptes utifrån kontinuitetsprincipen och den andra klipptes inte alls, utan gestaltades istället enbart genom en helbild, i en tagning, i vad som kallas en sequence shot. Genom att gestalta ett maktspel mellan tre karaktärer i scenen tar författarna fasta på skillnader i uppfattningen av makt- och statusförhållanden. Versionerna sågs av två olika testgrupper i omvänd ordning som sedan fick frågor i enkätform. Resultatet visar på att kontinuitetsklippningen ger tittaren en mer enhetlig bild av handlingen och fördjupade bilder av karaktärerna, medan en sequence shot ger en större spridning tolkningar och en mer övergripande bild av karaktärernas gruppdynamik i scenen.

Denna undersökning har fokuserat på kvinnliga spelare och deras uppfattning och val av kvinnliga spelkaraktärer då representationen av kvinnliga karaktärer i spel är mindre varierad än den av manliga. Målet med undersökningen var att undersöka vilken av de fyra karaktärerna i undersökningen de valde baserat på utseende, och spelklass, samt ifall de kände sig representerade av någon av karaktärerna och hur de motiverade sina val. Detta för att undersöka vad av utseende och spelklass som väger tyngst hos kvinnliga spelare och, ifall utseende väger tyngre; vilka designval de anser mest viktiga hos karaktären. Resultaten av undersökningen tyder på att spelklass är viktigare vid val av karaktär men att det även finns en efterfrågan gällande en bredare representation av kvinnliga spelkaraktärer.

Uppsatsen jämför en lätt moderniserad utgåva av Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1981) med Irmeli Latvalas adaption Nils Holgersson på lätt svenska (2017). Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1981) är en välkänd berättelse om en ung svensk pojke som upptäcker Sveriges geografi tillsammans med en vildgåsflock. Boken har kommit att översättas på flera olika språk och tolkats i flertalet adaptioner. Syftet med vår uppsats är att undersöka de likheter och skillnader som finns i de valda utgåvorna samt hur berättelsen och karaktärsbeskrivningar påverkas av adaptionen. Analysen är komparativ, vilket betyder att den är jämförande. Det som jämförs är karaktärsbeskrivningar samt böckernas utformning och språk. Analysen lyfter fram några likheter och olikheter i utgåvorna och hur de påverkar berättelsens skede samt hur utgåvorna kan användas i undervisningssyfte.

Uppsatsen analyserar tre karaktärer i J.K Rowlings bok Harry Potter och fången från Azkaban (2017) ur ett genusperspektiv och vänskapsperspektiv. Syftet med analysen är att se hur karaktärerna beskrivs utifrån könsroller och vad vänskapsrelationen har för betydelse för de tre karaktärerna och hur det kan kopplas till genus. Uppsatsen utgår från olika perspektiv kring genus och vänskap, bland annat Maria Nilsons (2010) tankar kring genus i barnlitteratur och William M. Bukowski (2001) som skriver om fyra olika vänskapsfunktioner. Analysen visar att alla tre karaktärerna har både manliga och kvinnliga egenskaper och därmed bryter mot traditionella könsroller till viss del. De tre karaktärernas egenskaper påverkar vänskapen på flera sätt då karaktärerna kompletterar varandra.

Det här arbetet har undersökt hur indeterministiskt beteende hos allierade spelarkaraktärer påverkar mänskliga-spelares uppfattning om spelarkaraktärernas trovärdighet i spel. För att undersöka detta har två AI-tekniker, en indeterministisk teknik som kallas för nyttobaserad AI och en deterministisk teknik som kallas för finita-tillståndsmaskiner implementerats och använts för att modellera beteenden hos spelarkaraktärer i ett actionspel sett ovanifrån. Testdeltagare har fått delta i ett experiment där de spelat actionspelet i två scenarion med allierade spelarkaraktärer modellerade med respektive teknik. Efter spelandet har testdeltagarna fått svara på kvantitativa och kvalitativa frågor i en enkätundersökning om hur de upplevt spelarkaraktärernas beteende. Experimentet fann inga resultat som tyder på att indeterministiska beteenden hos allierade spelarkaraktärer gör att de uppfattas som mer trovärdiga. Det fanns heller inga resultat som tyder på att indeterministiska beteenden hos spelarkaraktärer skulle särskilja sig mot deterministiska beteenden. Detta resultat behöver dock verifieras i ytterligare studier med mer testdeltagare och scenarion.

Syftet med den föreliggande uppsatsen är att undersöka hur sex olika litteraturhistoriska läroböcker för gymnasieskolan gestaltar genus i grekisk antik litteratur. För att syftet ska uppnås har dessa läroböcker analyserats utifrån tre teman: urval, som svarar på vilken information läroböckerna ger, kopplat till författarskap, karaktärer och om antika Grekland; framställning, hur författare och karaktärer framställs ur ett genusteoretiskt perspektiv, och bilder, hur dessa kan kopplas ihop till genusproblematiken. Utöver detta kopplas dessa teman till kontextualiseringen läroböckerna gör till antiken. Resultatet visar att alla läroböcker, mer eller mindre, domineras av män. Även om kvinnorna har en plats i texten är det ändå en manlig norm som råder. Männen framställs som legender och hjältar medan kvinnorna anses vara starka och självständig men för känsliga. Läroböckerna problematiserar inte genusfrågan i framställningen av karaktärerna vilket leder till att de inte når upp till ett jämställdhetsarbete i böckerna. Slutsatsen är att även om den manliga normen råder och motsvarar hur det såg ut i antika Grekland skulle en problematisering av den stereotypiska framställningen gå i samma linje som det läroplanen och styrdokumenten fastslår.

Hur påverkar klippningen gestaltningen av en karaktär i en film? Syftet med denna uppsats är att undersöka om klippning påverkar gestaltningen av en filmkaraktär och vilka metoder inom filmklippning som kan användas för att uppnå detta. Undersök-ningen sker på huvudkaraktären i filmen Swiss Army Man där tre sekvenser analyse-ras med hjälp av Jens Eders modell för att analysera fiktiva karaktärer. Analysen kopplas till tidigare forskning och teorier om filmklippning. Uppsatsen kommer även att testa Eders modell för att undersöka om den är användbar som karaktärsanalysmo-dell för filmkaraktärer. Resultatet av undersökningen visar att klippning kan användas som en del av arbetet för att gestalta en filmkaraktär. Det finns klippmetoder som gör att klipparen kan på-verka gestaltningen. Eders analysmetod fungerar att koppla till filmklippning men resultatet kan variera då denna metod är subjektiv och karaktärer kan uppfattas olika av varje individ.

Vad betyder färg för oss människor och blir vi påverkade känslomässigt utav färg? Är det så att man blir påverkad på ett sätt om man går in i ett blått rum och på ett annat sätt om man går in i ett rött rum? Är det då så att man kan förstärka sinnelag eller egenskaper med hjälp av färger i film? Den här uppsatsen handlar om det finns någon betydelse i färgläggningen i Disneyfilmer. Jag har plockat ut tre karaktärer i tre olika filmer för att se om det finns något mönster i färgläggningen och karaktärernas egenskaper. Finns det en narrativ funktion i färgläggningen av karaktärerna.

Detta examensarbete undersöker möjligheten att ersätta ett praktiskt referensmaterialmed en teoretisk grund vad gäller att gestalta mänskliga personlighetsdrag i rörelsernahos icke-mänskliga karaktärer. Teorin har förankrats i socialpsykologiska idéer omkroppsspråk och Rudolf Labans rörelseanalys, varav den senare dikterar hur olikatypiskt mänskliga rörelsestilar kan se ut. Arbetsmetoden är av intresse då den harpotential att underlätta animatörens dagliga arbete med icke-mänskliga karaktärer.Frågeställningen är uppbyggd kring huruvida bestämda mänskliga personlighetsdragkan förmedlas i rörelserna hos icke-mänskliga karaktärer genom att appliceramänsklig rörelseteori. Tre rörelsemönster animerades till tre olika växtvarelser ochsammanställdes därefter i totalt sex videoklipp. Undersökningen visade att det bara tillen viss grad var möjligt att gestalta mänskliga personlighetsdrag med hjälp avarbetsmetoden, och att metoden behöver vidareutvecklas markant för att kunna tas ianvändning på större skala. För framtida arbete behövs förarbetet byggas på, andrapersonlighetstyper utvärderas, mer animeringsvänliga resurser användas ochundersökningen breddas till fler respondenter.

Olika musikstycken påverkar hur vi uppfattar och ser saker. Denna studie utforskar hur musikinstrument påverkar uppfattningen av figurer i en animation för att utforska hur detta spelar en roll i musiken. En kvantitativ studie utfördes där deltagarna delades in i tre grupper som såg varsin version av animationen; en med en melodi arrangerad för klarinett, en med samma melodi arrangerad för flöjt och en utan musik som fungerade som kontrollgrupp. De svarade på en enkät med motsatta adjektivpar för att gradera en av karaktärerna i animationen. Resultatet visar att valet av instrument kan påverka hur figurer uppfattas inom vissa aspekter, men det är osäkert om resultatet av denna studie är giltigt på grund av problem med studien.