I samband med att Försvarsmakten år 2000 ändrade fokus från invasionsförsvar till insatsförsvar uppstod nya krav på Sveriges officerare. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kurslitteraturen som används för att utbilda blivande officerare på militärhögskolan Karlberg i stress har förändrats från en försvarsmakt byggd på ett invasionsförsvar till en försvarsmakt byggd på ett insatsförsvar. Eftersom insatsförsvaret ställer nya krav på en officer är det intressant att undersöka om utbildningen förändrats till att möta de nya krav och behov som ett insatsförsvar innebär. Kurslitteratur mellan år 2000-2001 och år 2011-2014 jämförs för att upptäcka om någon förändring skett. Då två enheter jämförs med varandra och kurslitteratur används som underlag har en komparativ litteraturstudie använts som metod. Slutsatsen i uppsatsen är att kurslitteraturen har förändrats för att möta de nya behov som uppstått i och med fokusskiftet till insatsförsvar. En av förändringarna som skett är att det är mer fokus i kurslitteraturen år 2011-2014 på hur stress motverkas och hanteras.

<p>This paper examines whether the American officer’s education at West Point and the Swedish officer’s education at the Military Academy Karlberg have adapted their history of the military art education in accordance to the new requirements of the Armed Forces and its focus on the operational defense. Sweden is evolving towards an operational defense and so is the United States. This in turn requires that training and education keep up with the changes. The National Defense College in Sweden do not focus the teaching of advanced history, which happened beforet he invention of the engine, in the officer’s training program, while the American education is rather advanced, with special focus on events taken place in the 19th century up to the Cold War. The Swedish history of the military art education is more of a philosophical and introductory character resulting in less military historical knowledge. The American education is more focused on dates, battles and events, making the West Point education both more profound and extensive in these dimensions in comparison with the Swedish education. However, it is very doubtful that 19th century military history is useful for a commanding officer during an operation, for example in Afghanistan. Having knowledge about the history of the military art’s development is important to be able to understand the evolution of the Armed Forces, but having knowledge of the number of battalions and name of the commander at the Battle of Austerlitz is of less importance. This paper compares the Swedish and the American history of the military art education in order to analyze the degree of adaption to the new operational defense.</p>

This paper examines whether the American officer’s education at West Point and the Swedish officer’s education at the Military Academy Karlberg have adapted their history of the military art education in accordance to the new requirements of the Armed Forces and its focus on the operational defense. Sweden is evolving towards an operational defense and so is the United States. This in turn requires that training and education keep up with the changes. The National Defense College in Sweden do not focus the teaching of advanced history, which happened beforet he invention of the engine, in the officer’s training program, while the American education is rather advanced, with special focus on events taken place in the 19th century up to the Cold War. The Swedish history of the military art education is more of a philosophical and introductory character resulting in less military historical knowledge. The American education is more focused on dates, battles and events, making the West Point education both more profound and extensive in these dimensions in comparison with the Swedish education. However, it is very doubtful that 19th century military history is useful for a commanding officer during an operation, for example in Afghanistan. Having knowledge about the history of the military art’s development is important to be able to understand the evolution of the Armed Forces, but having knowledge of the number of battalions and name of the commander at the Battle of Austerlitz is of less importance. This paper compares the Swedish and the American history of the military art education in order to analyze the degree of adaption to the new operational defense.

Försvarsmaktens viktigaste resurs är personalen, vilken påverkas i stor utsträckning av officerarnas ledarskap. Utvecklande ledarskap är ledarskapsmodellen som tillämpas i Försvarsmakten och den karaktäriseras av att ledaren uppträder som ett föredöme som inspirerar och motiverar. Ledaren stimulerar delaktighet, ger stöd och konfronterar i ett gott syfte. Den gemensamma och viktigaste tiden i en officers ledarskapsutveckling torde vara de tre år individen studerar vid Officersprogrammet (Försvarshögskolan) och genomför Försvarsmaktstid (MHS Karlberg, Försvarsmakten). I denna uppsats utreds under vilka betingelser en blivande officers ledarskap utvecklas under officersutbildningen. Kadetterna läser ledarskap i officersutbildningen dels genom akademiska studier vid Försvarshögskolan, dels genom ledarskapsutbildning i Försvarsmakten. Ledarskapet utvecklas även genom handledning och feedback av mentorer samt egen reflektion. Dessutom träffar kadetterna många föredömen att ta efter, i form av chefer, lärare och mentorer. Vår empiri visar att ledarskapskurserna vid Officersprogrammet ger en bra teoretisk kunskapsgrund för att förstå ledarskapsteorier och modeller. Dock innehåller utbildningen för lite praktisk tillämpning och övning, särskilt med extern trupp. Den verksamhetsförlagda utbildningen ger kadetterna möjlighet att sätta teoretisk utbildning i en militär kontext, men möjligheterna skiljer sig åt mellan olika VFU-skolor. Handledning från mentorer är ett viktigt verktyg i kadetternas ledarskapsutveckling och kvaliteten på denna håller inte alltid önskad nivå, på grund av personalbrist, personalomsättning eller att mentorn inte är lämplig. Det finns bra föredömen vid officersutbildningen, men även exempel på motsatsen. Ledarskapsutbildningarna håller hög kvalitet och ger en bra teoretisk grund, men vi rekommenderar att det genomförs en översyn av officersutbildningen i syfte att öka praktisk tillämpning av ledarskap. Mentorernas roll är viktig och vi anser att Försvarsmakten bör prioritera bemanning vid Kadettbataljonen och även bibehålla den förberedande utbildningen ”termin 0”. Vi rekommenderar att mentorernas roller och arbete utvärderas samt att arbetsuppgifter och ansvar tydligare dokumenteras. Vad avser kopplingen mellan Försvarshögskolans och Försvarsmaktens utbildningsdelar inom ledarskap, rekommenderar vi att det införs löpande samordningsmöten. Vår slutsats rörande kadetternas medinflytande över utbildningarna är att man bör fortsätta genomföra utveckling av kurser med stöd av de studerandes kursvärderingar och studeranderepresentanter, men att den begränsade möjligheten att påverka kursers innehåll innevarande år, är i sin ordning. / The Swedish Armed Forces’ most valuable resource is personnel, which is greatly influenced by the officer’s leadership. Transformational leadership is the leadership model applied in the Armed Forces and it is characterized by the leader acting as a role model who inspires and motivates. The leader stimulates participation, provides support, and confronts for a good cause. The common and most crucial time in an officer's leadership development is probably the three years the individual studies at the Officers' Programme majoring in War Studies (The Swedish Defence University) and completes the Armed Forces period (Military Academy Karlberg, Swedish Armed Forces). This essay investigates the conditions under which a prospective officer's leadership is developed during officer training. The students study leadership in officer training, partly through academic studies at the Swedish Defence University, and partly through leadership training in the Armed Forces. Leadership is also developed through self-reflection and development with the support of mentors who supervise and provide feedback. In addition, the cadets will gain many role models to follow, in the form of managers, teachers and mentors. Our empirical evidence shows that the leadership courses at the Officers’ program provide a good theoretical knowledge base for understanding leadership theories and models. However, the training includes too little practical application and practice, especially with external squads. The company-based training gives the cadets the opportunity to put theoretical training in a military context, but the possibilities differ between different schools. Supervision from mentors is a useful tool in the cadets' leadership development and the quality of this varies, depending on staff shortages, staff turnover or that the mentor is not suitable. There are good examples in officer training, but also examples of the opposite. The leadership training is of high quality and provides a good theoretical basis, but we recommend that a review of the officer training be carried out to increase the practical application of leadership. The role of the mentors is important, and we believe that the Armed Forces should prioritise staffing at the Cadet Battalion and also maintain the preparatory training "semester 0". We recommend that the mentors' roles and work are evaluated, and that tasks and responsibilities are documented more clearly. About the connection between The Swedish Defence University’s and the Swedish Armed Forces' training parts in leadership, we recommend that ongoing coordination meetings be introduced. Our conclusion regarding the cadets’ co-influence over the educations is that the development of courses should be continued with the support of the students' course evaluations and student representatives, but that the limited opportunity to influence the course content this year is in order.

This paper is about the different parts within the officers training that motivate the cadets to continue their employment within the armed forces after graduation, it also brings up the different parts that influences their motivation in a negative way. Six cadets from the 2011 class at the military academy at Karlberg have been interview in order to give their view on the following seven themes; reasons to take employment, collegiate attitude, comfort, study motivation, perceived education quality, the regiment and career. The responses have then been compared to the previous research at a cadet level which have been scarce. The result followed the previous findings about conscript’s motivation to continue their career and officers to end theirs. The conclusion was that a flexibility during the training and surrounding the compensation coupled with making the faculty a desirable employment at the military academy Karlberg and the different schools a big lead in the right direction. / Uppsatsen behandlar de olika delar inom officersutbildningen som motiverar kadetterna till att ta anställning inom organisationen efter examen men också de delar som påverkar deras motivation negativt. Sex kadetter från OP/TA 08-11 har intervjuats för att se hur de ser på sju olika teman; skäl till att ta anställning, den kollegiala inställningen, trivsel, studiemotivationen, upplevda utbildningskvalitén, regementet och karriären. Dessa svar har sedan jämförts med den tidigare forskningen i området som varit sparsam på kadettnivå. Resultatet stämmer i stora delar med vad den tidigare forskningen visat vad gäller värnpliktigas motivation att fortsätta sin karriär och officerares skäl at t avsluta sin. Slutsatsen blev bland annat att en flexibilitet i utbildningen och kring de ersättningar som finns tillsammans med att göra lärarbefattningarna på militärhögskolan Karlberg och de olika vfu-skolorna åtråvärda måste ses som ett stort steg på vägen.

This essay deals with a harbor near Swedish castles called sea courtyards in the 17th century. It also deals with an old work made by Erik Dahlbergh called Suecia antiqua et hodierna as a source material in order to find these sea courtyards that does not exist in present day.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning var att undersöka hur kadetterna upplevde de praktiska fysiska krav som ställs på dem under utbildningen vid Militärhögskolan Karlberg, det vill säga upplevelsen av Prestationstestet som genomförs under delkursen grundkurs (GK) fysisk träning. Det var även av intresse att undersöka vilka faktorer som påverkade resultatet på Prestationstestet. Frågeställningar som besvarades i studien var: Vilka förväntningar har kadetterna på delkursen GK fysisk träning och Prestationstestet? Hur upplevs de olika kravnivåerna för Prestationstestet? Skiljer sig kadetternas resultat av Prestationstestet beroende på hur många gånger de har utfört testet? Inverkar hur mycket kadetterna tränade innan de började studera på officersprogrammet på resultatet av Prestationstestet? Resulterar ett högt BMI (Body Mass Index) i ökat/minskat resultat på Prestationstestet? Metod Detta var en tvärsnittsstudie då enkäter, med hjälp av ett bekvämlighetsurval, delades ut. Sammanlagt delades 70 enkäter ut och 45 enkäter returnerades. Det externa bortfallet i studien var 25 personer (36 %) som av olika anledningar inte ville delta i enkätundersökningen. Enkäten bestod av 17 frågor varav två stycken hade öppna svarsalternativ och resterande 15 fasta svarsalternativ. Resultat Av resultatet kunde utläsas att de kadetterna framför allt såg fram emot var att själva få lära sig att optimera sin träning under kursen GK fysisk träning. Hur respondenterna upplevde de olika kravnivåerna var att de var ”varken höga eller låga”. Det fanns en tendens till att antalet utförda test påverkade resultatet på Prestationstestet positivt. Graden av fysisk aktivet innan påbörjade studier på officersprogrammet hade ingen påverkan på resultatet av Prestationstestet. Ett högt BMI-värde var heller inte av betydelse för resultatet på Prestationstestet. Slutsats Uppsatsen har lyft fram kadetternas åsikter om GK fysisk träning och Prestationstestet. Den har även belyst vilka faktorer som tycks påverka resultatet på Prestationstestet, där en tendens till ett säkerhetsställt resultat, visar att bättre prestation påverkas av antal genomförda test.