Majoriteten av alla akademifotbollsspelare i Sverige idag blir nekade ett seniorkontraktoch får därmed söka sig till ett nytt lag. Ett sådant besked är tufft att få, men behöver inte betydaatt eliten inte kan nås genom alternativa vägar utanför eliten. Därav är syftet med denna studie attundersöka svenska herrelitfotbollsspelares karriärupplevelser och resor till elitfotbollen efter attde blivit bortselekterade från seniorkontrakt som juniorer. Denna studie undersökerupplevelserna hos sju manliga fotbollsspelare som idag spelar i Superettan eller Allsvenskan.Genom arbete som bestått av intervjuer och reflexiv tematisk analys har två tematiska kartorutifrån respektive frågeställning tagits fram. Den första kartan hänvisar till tiden från attinformanterna blivit bortselekterade till att de fått sin första kontakt med elitfotbollen ochinnefattar två huvudteman, medan den andra kartan berör tiden från den första kontakten medelitfotbollen och framåt vilket innefattar tre huvudteman. Samtliga övergripande teman följer enkronologisk ordning och redogör bland annat för erfarenheter såsom utmaningar, resurser ochstrategier. Vidare anses fortsatt forskning inom området i form av att studera idrottaresupplevelser av en bortselektering vara av värde. / Today, the majority of all academy football players in Sweden become rejected to receivea senior contract and are thus forced to find a new team. Such a message is tough to receive butdoes not have to mean that the elite is not reachable through alternative paths outside of the elite.Therefore, the aim of this study is to examine Football players in swedish mens elite club’scareer experiences and journeys to elite football after being de-selected from senior contract asjunior academy players. Present study reviewed the experiences from seven male football playerswho are currently playing in Superettan or Allsvenskan. Through the process containing ofinterviews two reflexive thematic analyzes were created grounded in each of two main researchquestions. three overall themes are created: The first thematic analysis aimed touched the periodfrom when the informants were deselected from their junior academy clubs to when the firstcontact with senior elite football took place. The second one aimed towards the period fromwhen the first contact took place and forward. These overall themes are presented inchronological order and cover experiences as, for example, challenges, resources, and strategies.Lastly, further investigations in the area in terms of studying athletes’ experiences of beingrejected to receive a senior contract, is claimed to of value.

This study wants to investigate internal driving forces of employees who want a career change, what type of career-related support they need to move forward, and how this support can be made available, as well as their thoughts on the potential of career-interventions supporting the career-health of employees. Peavy’s socio-dynamic counseling theory, Antonovsky’s SOC and previous studies on career-counselling and health build the theoretical framework for the study. The CIP-theory was used as a methodological tool to generate empirical evidence. Eight semi-structured qualitative interviews were conducted with an interview guide built on SOC’s comprehensibility, manageability and meaningfulness. Results show that these employees experience some negative health-effects and difficulties to proceed on their own, hence describes a need for support at different stages of the process. All participants mention meaningfulness as an important driving-force and they express a wish for conversational support to investigate what could be meaningful for them. / Syftet med studien är att undersöka drivkrafter hos anställda som önskar en karriärrelaterad förändring, vilket karriärrelaterat stöd dessa anställda upplever sig ha behov av för att komma vidare och hur stödet kan tillgängliggöras, samt deras tankar kring karriärvägledningens potential för främjandet av karriärhälsa. Peavys konstruktivistiska vägledningsteori och Antonovskys KASAM har använts som teoretiskt ramverk tillsammans med tidigare forskning kring vägledning och hälsa. CIP-teorin har använts som metodologiskt verktyg för att generera empiri i denna kvalitativa intervjustudie. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med hjälp av en intervjuguide skapad utifrån KASAMs tre begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Resultaten visar att anställda som önskar förändring kan uppleva negativa hälsoeffekter och svårigheter att på egen hand ta sig vidare och beskriver behov av stöd under olika faser av beslutsprocessen. Samtliga deltagare nämner meningsfullhet som en drivkraft och de önskar samtalsstöd i utforskandet av vad som skulle kunna vara meningsfullt för just dem.

Abstract The aim of this study is to investigate academy managers' perception and experience of which preventive organizational and environmental protective factors they think are important for the short- and long-term mental health of male elite-aspiring football players in Swedish elite football. Furthermore, the study intends to better understand how football clubs can work to facilitate different types of transitions in players' careers in Sweden. The study is based on a qualitative method, where six male academy managers, around the country, five from the Swedish top league and one from the second league were interviewed. The results indicate that key protective factors within a club are linked to the team coach, who, with a holistic view of individuals and the ability to create a sports environment, can promote an open and trusting climate that enhances mental health. Other protective factors include the availability of support resources, awareness among staff and players regarding risk factors, early interventions promoting mental health, and collaboration with others to strengthen the player and to facilitate career transitions. Based on the study's findings in relation to our theoretical frame works‘Psychological Safety’ and ‘The Holistic Athlete Career model’ as well asprevious research, the conclusion can be drawn that academy managerscan develop an educational plan based on a holistic view of individuals and a psychologically safe sports environment that permeates all levels of the football academy, as well as recruit coaches who are able to implement it. Additionally, academy managers are in a position to allocate resources in the best way to promote mental health and support young individuals during various career transitions while considering different stages of their lives.

This exploratory, qualitative study focuses on the transition from junior-to-senior sports. The purpose of the study was to outline the temporal structure of this transition. The aim was to do this by achieving the following three objectives: (1) to develop a working model showing transitional phases in the transition from junior-to-senior sports, (2) to examine demands, resources, barriers, coping strategies, and outcomes within each of the four transitional phases in the working model, (3) to validate the working model through external validation, i.e. through asking the study’s participants for their opinion on the model. There were 10 male participants in this study consisting of active ice hockey players, ice hockey coaches, and a former ice hockey player; preparation phase (n=1), orientation phase (n=1), stabilization phase (n=5), junior coach (n=1), senior coach (n=1), dropout (n=1). Seven instruments were used in this study, including six interview guides and one working model. Initially a working model, depicting four transitional phases, was developed, based on theoretical frameworks and personal experience. A total of 949 raw data units were extracted from the interviews, categorized as either demands, resources, barriers, coping strategies, or outcomes within a transitional phase, and then arranged into category profiles representing each transitional phase in the working model. Furthermore, an empirical model was developed based on the working model and the category profiles. The results are, among other things, discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. / Denna undersökande, kvalitativa studie fokuserar på övergången från junior-till-senioridrott. Syftet med studien var att kartlägga denna övergångs tidsmässiga struktur. Målet var att göra detta genom att uppfylla följande tre delmål: (1) att utveckla en arbetsmodell som visar transaktionella faser i övergången från junior-till-senior idrott, (2) att undersöka krav, resurser, barriärer, coping strategier och utfall inom var och en av de fyra transaktionella faserna i arbetsmodellen, (3) att validera arbetsmodellen genom extern validering, d.v.s. genom att fråga studiens deltagare om deras åsikter kring modellen. Det var 10 manliga deltagare i denna studie bestående av aktiva hockeyspelare, hockeytränare och en föredetta hockeyspelare; förberedelsefasen (n=1), orienteringsfasen (n=1), stabiliseringsfasen (n=5), junior tränare (n=1), senior tränare (n=1), dropout (n=1). Sju instrument användes i studien; sex intervjuguider och en arbetsmodell. Inledningsvis utvecklades en arbetsmodell, föreställande fyra transaktionella faser, baserad på teoretiska ramverk och personlig erfarenhet. Totalt extraherades 949 rådata från intervjuerna, som sedan kategoriserades som antingen krav, resurser, barriärer, coping strategier eller utfall inom en transaktionell fas, och därefter ordnades de i kategoriprofiler som representerar varje transaktionella fas i arbetsmodellen. Vidare utvecklades en empirisk modell baserad på arbetsmodellen och kategoriprofilerna. Resultatet diskuteras bl.a. i relation till teoretiska ramverk och tidigare forskning.

Majoriteten av alla akademifotbollsspelare i Sverige idag blir nekade ett seniorkontrakt och får därmed söka sig till ett nytt lag. Ett sådant besked är tufft att få, men behöver inte betyda att eliten inte kan nås genom alternativa vägar utanför eliten. Därav är syftet med denna studie att undersöka fotbollsspelare från pojkakademilags upplevda väg till eliten efter att ha blivit bortselekterade från seniorkontrakt vid karriärövergången junior till senior. Denna studie undersöker upplevelserna hos sju herrfotbollsspelare som idag spelar i Superettan eller Allsvenskan. Genom arbete som bestått av intervjuer och reflexiv tematisk analys har två stycken tematiska kartor skapats. Den första tematiska kartan hänvisar till den första frågeställningen ”Vilka upplevelser och copingstrategier har elitsatsande juniorfotbollsspelare till att bli bortselekterade under JST och fortsätta sina karriärer utanför elitfotbollen?". Två huvudteman benämns som "Bortselekteringens eftermäle" som följs av tre stycken underteman, och "Den fortsatta fotbollskarriären utanför eliten" med sex stycken underteman. Den andra tematiska kartan berör studiens andra frågeställning,"Vilka upplevelser och copingstrategier har seniorfotbollsspelare av att ta steget till elitfotbollen efter en tidigare seniorkarriär på amatörnivå?". Tre stycken huvudteman benämns som "De två olika dörrarna till eliten" med två stycken underteman, "Elitfotbollens natur" med sex stycken underteman, och "Att kliva ur fotbollsbubblan och fotbollsidentiteten för en hållbar karriär" med två stycken underteman.4Dessa övergripande teman har en kronologisk ordning och redogör bland annat för erfarenheter såsom utmaningar, resurser och strategier. Vidare anses fortsatt forskning inom området i form av att studera idrottares upplevelser av en bortselektering vara av värde. / Today, the majority of all academy football players in Sweden become rejected to receive a senior contract and are thus forced to find a new team. Such a message is tough to receive but does not have to mean that the elite is not reachable through alternative paths outside of the elite. Therefore, the aim of this study is to examine football players from academy teams’ experienced paths toward the elite, after having been rejected to receive a senior contract when doing the junior-to-senior career transition. Present study reviewed the experiences from seven male football players who are currently playing in Superettan or Allsvenskan. Through the process containing of interviews and reflexive thematic analysis, two thematic maps were created. The first map answers the first question ”What experiences and coping strategies does the elite investing junior players have to be deselected during the JST and to continue their carrers outside of elite football? Two main themes called ”Bortselekteringens eftermäle” that has three sub themes, and ”Den fortsatta fotbollskarriären utanför eliten” with six subthemes. The second thematic map answers the second question ” What experiences and coping strategies does seniorfootballers have to take the step to the elite after a career in amateur football?” Three main themes are presented as ”De två olika dörrarna till eliten” with two substhemes, ”Elitfotbollens natur” with sic subthemes, and ”Att kliva ur fotbollsbubblan och fotbollsidentiteten för en hållbar karriär” with two subthemes. These overall themes are presented in chronological order and cover experiences as, for example, challenges, resources, and strategies. Lastly, further investigations in the area in terms of studying athletes experiences of being rejected to receive a 6senior contract, is claimed to of value.

Sammanfattning  Ohälsosamma karriärövergångar, det vill säga sammanhang där utmanande karriäröver- gångar leder till negativa konsekvenser, förekommer exempelvis inom (elit)idrotten. Utmanande karriärövergångar kan exempelvis ge upphov till psykisk ohälsa. Det är därmed angeläget med hälsofrämjande insatser som genererar hållbara karriärövergångar. Idrotten är ett utvecklat område när det gäller forskning kring olika typer av karriärövergångar ur ett psykologiskt perspektiv på förändring. Tidigare forskning visar att god karriäradaptabilitet främjar konstruktiv hantering av utmaningar och framgångsrik karriärutveckling. Genom att arbeta holistiskt med idrottares adaptionsprocesser kan empowerment stärkas och resultera i en hälsofrämjande effekt.  Syftet med studien var att undersöka idrottares upplevelser av utmanande karriäröver- gångar genom att analysera adaptionsprocessen och karriäradaptabiliteten ur ett konstruk- tivistiskt karriärteoretiskt perspektiv. Ändamålet var att identifiera faktorer som påverkar och underlättar idrottares karriärövergångar. Genom mejlintervjuer besvarades studiens frågeställningar med beskrivningar av hur adaptionen vid utmanande karriärövergångar upplevdes, hur konsekvenserna såg ut och vad som hade kunnat göra karriärövergångarna hållbara. Samtliga karriärövergångar var karriäravslut förknippade med skador, som orsakade övervägande negativa konsekvenser. Studien visade framträdande mönster och samband mellan beslutsfattande, motivation, identitet och adaptabiliteten vid karriäröver- gångarna. I det fall det upplevdes en negativ effekt eller bristande känsla av kontroll/egen- makt samt avsaknad av framgång, tillfredsställelse och utveckling i beslutsprocessen, blev det utmanande att anpassa sig vid karriärövergången. Idrottarna belyste därmed vikten av utbildning och professionellt stöd för hållbara karriärövergångar.  I studien identifierades strategier för framgångsrik hantering av karriärövergångar. Slutsatsen var att nya meningsfulla mål som resulterade i nya karriärmöjligheter och ett återskapande av en sammanhållen identitet visades vara viktiga faktorer för en fram- gångsrik adaptionsprocess. Detta gav ett underlag till diskussionen kring hur konstruk- tivistisk karriärvägledning kan tillämpas salutogent inom idrotten, för att stärka idrottares karriäradaptabilitet.

Syftet med studien var att studera unga ishockeykillars syn på sin väg till NIU (Nationell idrottsutbildning) gymnasium. Det som har gjorts är semistrukturerade gruppintervjuer med totalt 12 ishockeyspelare födda 2004 och 2005.  Uppsatsen grundar sig i utvalda teorier kring tidig specialisering och vad som krävs för att ungdomarna ska lyckas. Totalt har 12 killar som tillhör ett NIU i region syd deltagit i intervjuerna för att få en ärlig sida från spelarna vad de tycker om 1) TV- pucken 2) U16 Regional Syd och 3) NIU.  Resultatet visar att spelarna tänker ungefär rätt lika allihop. De vill att U16 Regional Syd ska finnas kvar då de menar att de är ett bra tillfälle att få spela den serien och visa upp sig då det är året innan NIU antagning. Spelarna är också överens om att TV-pucken tar för mycket fokus och är någon unga killar fokuserar för mycket på. / The purpose of the study was to study young ice hockey boys on their way to NIU (National Sports Education) high school. What has been done are semi-structured group interviews with a total of 12 ice hockey players born in 2004 and 2005. The thesis is based on selected theories about early specialization and what is required for young people to succeed. A total of 12 guys who belong to an NIU in region south participated in the interviews to get an honest side from the players what they think of 1) TV-pucken 2) U16 Regional Syd and 3) NIU. The results show that the players think the same thing. They want U16rs to remain as they believe they are a good opportunity to play that series and show up as it is the year before NIU admission. The players also agree that the TV-puck takes too much focus and is something young guys focus too much on.

In this essay we have chosen to study single mothers who in conjunction with their parental leave have chosen to change career direction. Through personal and previous experiences during our time at Malmö University we have come into contact with single mothers who had gone through a journey such as the one described which in form led us to question what influences this group and how guidance counsellors can guide them through these turning-points. To be able to identify the reasons for the change of career direction we have chosen to use the following questions: What factors have influenced single mothers'  who have decided to change career direction? Have single mothers' views on their career development changed in the context of parenthood? If so, how? How can career counsellors best guide single mothers in their career transitions?     We have carried out qualitative interviews with six informants who have decided to change career direction by studying or changing workplace. The theoretical framework this essay will be analysed through is based on Bourdieu's research regarding habitus, capital and fields and Hodkinson and Sparkes’ Careership Theory and its horizons of action, turning-points and periods of routine.     The results state that many single mothers, mainly those who have worked in the tourism-, restaurant- or event business previous to their parenthood find it difficult to combine those fields of work with the responsibility of being a single parent. As a result they have either tried to find jobs that fit with their new needs or they have chosen to study. The decision to study has been one with dual purposes; one being the possibility of a higher paying job, for which an education is quite important in Sweden, and the other being the freedom it gives you as the parent of a young child to shape your schedule to fit your current situation.