Den här masteruppsatsen består av fyra delar: en nyöversättning från engelska till svenska av ett utdrag ur Charlotte Brontës roman Shirley (1849), en översättningskommentar som går igenom ett antal problemområden, en språklig undersökning samt ett avsnitt om nyöversättning. Den språkliga undersökningen utgörs av en jämförelse mellan användningen av pronominella adverb i uppsatsens översättning av Shirley och i den äldre svenska översättningen från 1854. Studien fokuserar på adverb med förleden där- och var-. Nyöversättningsavsnittet består av en sammanställning av forskningsläget, erfarenheter från nyöversättningen av Shirley samt intervjuer med översättarna Kerstin Gustafsson och Gun-Britt Sundström. I avsnittet redogörs för förlagens, översättarnas och mottagarnas perspektiv på nyöversättning. Dessutom behandlas hur begreppen ”foreignization” och ”domestication” kan appliceras på nyöversättningar samt hur källtexten och dess nya och gamla översättningar påverkar varandra. / This master thesis consists of four parts: a retranslation from English to Swedish of an extract from Charlotte Brontë’s novel Shirley (1849), a theoretical comment on the translation dealing with some of the translation problems, a linguistic study, and a section on retranslation. The linguistic study compares the use of pronominal adverbs in the retranslation of Shirley and the old translation from 1854. The study focuses on adverbs with the prefixes där- and var-. The section on retranslation consists of a compilation of current research, observations from the process of retranslating Shirley, and interviews with two translators, Kerstin Gustafsson and Gun-Britt Sundström. The section describes the publishers’, the translators’ and the recipients’ perspectives on retranslation. In addition, it is discussed how the two concepts “foreignization” and “domestication” can be applied to retranslations, and how the source text and its old and new translations influence each other.

Denna uppsats är en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjälp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus är tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman använder dialogen för att förmedla att huvudkaraktären blir mer och mer mänsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en interpersonell analys.   Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med många mänskliga drag: han är av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen märks framför allt karaktärernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktären Skord tillåts vara mer dominant närmare slutet av romanen.

No description available.

This thesis aims to discuss how we should understand concepts such as humanism and posthumanism through readings of Kerstin Ekman’s Hunden (1986) and Löpa varg (2021). In particular it explores the concepts in relation to the core values such as ”respecting the environment” and ”western humanism” that features in the Swedish curriculum. I do so by using Rosi Briadotti’s theories on nomadic subjects and Malin Alkestrand’s didactic potential. Seeing Kerstin Ekman as a writer who problematize our understanding of humanism and posthumanism in relation to nature relies on the scholarly findings of primarily Linda Haverty Rugg, Marie Öhman and Anna-Karin Jonasson. In the first part of the analysis I argue for an understanding of the character Ulf in Löpa varg as a nomadic subject from whoms subjectivity a struggle between the humanism and the posthumanism arises, in relation to the attacks he encounters. The second part of the analysis focuses on Hunden and I ascertain an understanding of the novels conflict as a subjective becoming that the canine main protagonist Den gråe undergoes. Through this we see an argument of the nature’s flora and fauna as bearers of a soul in their own right. The third and final part of the analysis ties the found themes and motifs together and ponders how they could be used in the classroom. The focal take-away from the analysis is that a combination of humanistic and posthumanistic values reigns in the novels. Sometimes the nodes of knowing and unknowing needs to be blurred to navigate through life, if life’s objective is respecting both nature and the humans therein.

<p>The aim of this study is to analyse the sexual power relations in contemporary urban novels of Swedish female writers.</p><p>I have identified a discourse in these novels as a heteronormative matrix which power is ruled by norms and assumptions about normality in both the heterosexual and lesbian stories. For this purpose I have related to Ivar B. Neumanns theory that individuals always find a way to confront the discourse by three different strategies. These strategies are used in my study as tools to organise these novels, because it is possible to see that the protagonists find at least one of these strategy’s to her protest.</p><p>The first strategy I studied was the docile. Here I argument that the heroines in Alla vilda, Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig, Inte enklare än så, Lögner and Att älska henne do not reject the discourse about sexual power relationships. The second strategy, named the oppositionist, implies the protagonists refusing to be left as victims. In one way or another, either by change the rolls of the sexes (Ta vad man vill ha) or by problematising the order of them (Ego girl) or find lesbianism as a way to reject the discourse (both the novels by Mian Lodalen: Smulklubbens skamlösa systrar and Trekant). The reluctant is the last strat-egy who is the creative one, which rejects some things and adapt to other. Here I place the heroines from Stjärnor utan svindel, Andra sidan Alex and Storlek 37.</p><p>The result of this study is that despite quite different strategies to oppose against the hetero-sexual power discourse and the normative femininity everyone relates to it and thereby con-firms it.</p>

No description available.

The aim of this study is to analyse the sexual power relations in contemporary urban novels of Swedish female writers. I have identified a discourse in these novels as a heteronormative matrix which power is ruled by norms and assumptions about normality in both the heterosexual and lesbian stories. For this purpose I have related to Ivar B. Neumanns theory that individuals always find a way to confront the discourse by three different strategies. These strategies are used in my study as tools to organise these novels, because it is possible to see that the protagonists find at least one of these strategy’s to her protest. The first strategy I studied was the docile. Here I argument that the heroines in Alla vilda, Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig, Inte enklare än så, Lögner and Att älska henne do not reject the discourse about sexual power relationships. The second strategy, named the oppositionist, implies the protagonists refusing to be left as victims. In one way or another, either by change the rolls of the sexes (Ta vad man vill ha) or by problematising the order of them (Ego girl) or find lesbianism as a way to reject the discourse (both the novels by Mian Lodalen: Smulklubbens skamlösa systrar and Trekant). The reluctant is the last strat-egy who is the creative one, which rejects some things and adapt to other. Here I place the heroines from Stjärnor utan svindel, Andra sidan Alex and Storlek 37. The result of this study is that despite quite different strategies to oppose against the hetero-sexual power discourse and the normative femininity everyone relates to it and thereby con-firms it.

I min uppsats har jag undersökt Kerstin Söderholms diktsamling Ord i natten, dels kontextuellt och dels ur ett queerperspektiv. Söderholms lyrik kan utan problem placeras in en modernistisk kontext. De modernistiska uttrycken är i sig intressanta att granska ur ett queerperspektiv. Den genomgående gemenskapsproblematiken yttrar sig på ambivalenta vis i Ord i natten. Tillstånd av närhet förankras i en materiell diktvärld, medan avstånd från gemenskapen kan kopplas till ett transcenderande tillstånd. Diktjagets materialisering i samband med närheten kan tolkas som ett uttryck för hur det ”mänskliga” bara kan existera genom att definieras av ett mänskligt kollektiv. Diktjagets förkroppsligande innebär att aspekter som självbild, begär och kropp sätts i spel. Diktjagets osynlighet kan kopplas till skam och otillåtet begär. Queert begär kan även tolkas i det återkommande vattenmotivet. Genom hela diktsamlingen återfinns tystnad i olika former. Tystnaden har en upprätthållande verkan på gemenskapen, men utgör likväl en begränsning i den. Tystnaden har en hemlighetsbevarande funktion. Brytandet av tystnaden har tydliga kopplingar till nattens queera mörker.

This thesis takes issue with Fredric Jameson’s suggestion that contemporary science fiction is sending back “more reliable information [about current political and economic organisation] than an exhausted realism” and it develops an alternative Marxist defense of contemporary realist fiction. Can realism's techniques adequately represent the complexity of contemporary political organization? The thesis presents readings of key realist texts — by Pat Barker, Maurice Gee, Kerstin Hensel, James Kelman and David Peace — testing their potential to produce the knowledge of history, industrial politics and the metropolis traditionally central to literary realism’s concerns. (For complete abstract open document).

Pierre Bourdieu (2000) skrev om det smala och det breda litterära fältet och menade att det anses vara prestigefyllt att tillhöra det förra. Ju mindre kvantitet författare säljer, desto mer status får de. Kerstin Ekman debuterade med en genrekonventionell deckare och bör- jade således med att tillhöra det breda fältet. Idag är hon invald i Svenska Akademien, har skrivit flera prisbelönta böcker och är känd för sina målande naturbeskrivningar. Syftet med den aktuella undersökningen är att synliggöra eventuella skillnader eller likheter i bildspråk mellan två av Ekmans böcker, en från respektive fält. Undersökningen bygger på Metaphor Identification Process Vrije Universiteit (MIPVU), en metod för att identifiera stiltermerna metaforer, liknelser, metonymier och personifie- ringar. Analysen görs på utvalda sekvenser av tematiskt samhöriga scener i Kerstin Ek- mans böcker 30 meter mord (1959) och Händelser vid vatten (1993). Resultatet visar att det totala antalet metaforer är marginellt fler i Händelser vid vatten som också innehåller fler liknelser. Dessutom är en större andel metaforer originella i Händelser vid vatten än i 30 meter mord. Vidare pekar resultatet mot att bildspråket med avseende på flertalet undersökta stiltermer är mer komplext i Händelser vid vatten. Undersökningen är kvalitativ vilket medför att det inte går att dra några generella slutsat- ser om hur bildspråket skiljer sig åt mellan böcker från de olika fälten. Det går inte heller att utifrån vår undersökning säga att de aktuella böckernas klassificering enbart beror på de skillnader i bildspråket som synliggörs genom MIPVU, eftersom även andra aspekter kan ha påverkat böckernas uppdelning på de två fälten.