Uppsatsen redogör för tre svenska klädföretags miljöredovisningar och hur dessa uppfyller de kvalitativa egenskaperna: begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Dessa kvalitativa egenskaper ska enligt det internationella redovisningsorganet IASBs föreställningsram vara uppfyllda i de finansiella rapporterna som företagen lämnar. De tre klädföretag som vi har valt att undersöka har offentliggjort frivilliga miljöredovisningar. I dagsläget finns det inga lagkrav på hur frivilliga miljöredovisningar ska presenteras, däremot finns det olika rekommendationer. Vi menar att IASBs fyra kvalitativa egenskaper kan appliceras på frivilliga miljöredovisningar i syfte att säkerställa ett visst mått av kvalitet. I vår uppsats har vi därför med utgångspunkt ifrån såväl IASB, FAR/SRS och FEE definierat vilka kriterier som rimligen bör ingå i dessa egenskaper. Egenskaperna har även anpassats till att kunna tillämpas på den svenska klädbranschen. Studien utfördes genom att vi först undersökte företagens miljöredovisningar varpå dessa analyserades utifrån det vi avser med de kvalitativa egenskaperna: begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Vidare har vi genomfört intervjuer med de respektive företagens miljöansvarige för att slutligen göra en avstämning mellan miljöredovisningarna, vår analys och det företagen själva har uttalat sig om. I undersökningen har vi kommit fram till att ingen av företagens miljöredovisningar kan anses ha god kvalitet då samtliga uppvisar brister i någon av de kvalitativa egenskaperna som vi har utgått ifrån. Begripligheten i de tre miljöredovisningarna kan sägas vara god medan det förekommer bristfälligheter i fråga om relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. / This dissertation examines three Swedish clothing manufacturer’s  environmental accountancy statements and how these satisfy the qualitative properties: intelligibility, relevance, reliability and comparability. These qualitative properties should, according to the International Accounting Standards Board’s (IASB) framework, be satisfied in the companies’ published financial reports. The three clothing companies we chose to investigate have made public their voluntary environmental accountancy statements. There is currently no law stating how voluntary environmental accountancy statements are to be presented, though there are some recommendations. We consider that IASB’s four qualitative properties can be applied to voluntary environmental accountancy in order to guarantee a certain level of quality. We have therefore in this dissertation defined which criteria should be included in these properties on the basis of IASB, FAR/SRS and FEE. These properties have been modified to enable application within the Swedish clothing industry. The study commenced with an investigation of the companies’ environmental accountancy statements. These were then analysed on the basis of what we consider to be the qualitative properties intelligibility, relevance, reliability and comparability. We furthermore conducted interviews with the environmental officer of each company; and finally compared the different environmental accountancy statements, our analyses and information obtained directly from each company. In our study we concluded that none of the companies had environmental accountancy statements of good quality, as all had shortfalls in the qualitative properties which our study was based upon. Intelligibility in the three environmental accountancy statements can be described as good; however there were insufficiencies in the case of relevance, reliability and comparability.

BAKGRUND: Black Friday slår årligen svenska försäljningsrekord men under de senaste åren har ett nytt fenomen observerats bland vissa klädföretag. Som en reaktion till den överkonsumtion och hållbarhetsproblematik som shoppinghögtiden för med sig har vissa företag börjat utföra ett aktivt avståndstagande mot Black Friday och andra shoppinghögtider och marknadsför sitt misstycke. Det är av intresse att se hur konsumenter, vilka är de som shoppinghögtider vänder sig till, ställer sig till dessa avståndstaganden och om de rent av kan ändra konsumenternas konsumtionsbeteende. SYFTE: Syftet med studien är att kartlägga konsumentbeteendet kopplat till klädföretag som aktivt tar avstånd från shoppinghögtider som Black Friday genom uttalanden, försvårande av konsumtion eller annan sorts marknadsföring. Detta för att konstatera vilka effekter denna typ av avståndstagande kan ha på svenska konsumenter, deras köpbeteende och inställning till både konsumtion och företaget. GENOMFÖRANDE: En enkätundersökning har använts för att samla in data till studien och resulterade i svar från 245 respondenter. Statistiska samband mellan den beroende variabeln “Konsumtionsbeteende kopplat till grönt avståndstagande” och sju oberoende variabler har undersökts genom en multipel regressionsanalys. SLUTSATS: Studiens resultat menar på att en konsument som redan innan den stöter på ett grönt avståndstagande från ett företag ställer sig positivt till fenomenet, har en tidigare positiv inställning till både hållbar konsumtion och hållbar affärsutveckling samt litar på den hållbarhetsinformation hon blir marknadsförd uppvisar den största möjligheten att ändra sitt köpbeteende och börja konsumera mer av det avståndstagande företagets varor. / BACKGROUND: Black Friday hits new Swedish sales records every year but in the last years a new phenomenon has been observed among some clothing companies. In response to the overconsumption and sustainability problems that the shopping holiday brings with it, some companies have begun to actively distance themselves from Black Friday and other shopping holidays and market their displeasure. It is of interest to see how consumers, who are the target group of shopping holidays, react to these distancings and whether they can ultimately change the consumer behavior of consumers. PURPOSE: The purpose of the study is to map consumer behavior associated with clothing companies that actively distance themselves from shopping holidays such as Black Friday through statements, consumption hinderance or other types of marketing. This is to ascertain which effects this type of distancing can have on Swedish consumers, their consumption behavior and attitudes towards both consumption and the distancing company. IMPLEMENTATION: A survey was used to collect data for the study and resulted in responses from 245 respondents. Statistical relationships between the dependent variable “Consumption behavior linked to green distancing” and seven independent variables have been examined through a multiple regression analysis. CONCLUSION: The results of the study point to the fact that a consumer who, even before experiencing the green distancing from a company, already supports the phenomenon, has a previously positive attitude to both sustainable consumption and sustainable business development, and trusts sustainability information he or she is marketed shows the strongest possibility to change his or her buying behavior and start consuming more of the distancing company’s products.

I klädindustrin är materialval och beslut om produkter en viktig del av produktutvecklingsprocessen som påverkar design, kostnad, känsla samt estetik i en produkt. Materialvalsprocessen har blivit mer komplex och utseende samt kvalitet konkurrerar nu också med hållbarhet. Många aspekter är därför viktiga att balansera vid beslutsfattande. Det finns metoder, men om och hur de används av svenska klädföretag är relativt outforskat. Artificiella intelligenta-system som kan användas i beslutsfattandet finns tillgängliga idag och används redan i olika områden inom klädindustrin. Det finns också AI-system för materialval, men ännu inte i klädindustrin. Syftet med denna studie är att studera beslutsfattande inom svenska klädföretag avseende hållbara produkt- och materialval samt om AI skulle kunna stödja processen. Semistrukturerade intervjuer genomförda med två svenska klädföretag användes i denna studie för att besvara två forskningsfrågor kopplade till syftet tillsammans med en iterativ litteraturstudie. Studien visar att svenska klädföretag inte använder några speciella verktyg eller kända metoder vid beslutstagande gällande material och produkter för att uppnå deras hållbarhetsmål. Ofta är det intuition och erfarenhet som ligger bakom beslut och val men det finns även kravspecifikationer för varje produkt med krav som måste vara uppfyllda för att beslutet om materialval ska tas. I dag använder företagen inga AI-system men enligt teorin finns det några AI-metoder som skulle kunna implementeras inom material- och produktbeslut där det gäller kvantitativa aspekter, exempelvis vattentäthet. Dock kan inte något AI-system i dag ersätta människans förmåga att ta beslut vad gäller mer kvalitativa egenskaper, såsom känslan av ett material. / In the apparel industry, material choice and decisions regarding products are an important part of the product development process, influencing design, cost, feeling and aesthetic of a product. The material choice process is becoming more complex and look along with quality now also competes with sustainability. Many aspects are therefore important to balance when making decisions. There are methods, but it is unclear if and how they are used by Swedish apparel companies. Artificial Intelligence systems that can be used in decision making are available today, and already in use in different areas within the apparel industry. There are also AI-systems for material choice, but not yet in the apparel industry. The purpose of this study is to study decision making within Swedish clothing companies regarding sustainable product and material choices and whether AI could support the process. Semi structured interviews conducted with two Swedish apparel companies were used to answer two research questions, together with an iterative literature study. The study shows that Swedish apparel companies do not use any special tools or known methods while making decisions regarding material and products in order to achieve their sustainability goals. Often intuition and experience is behind making a decision or choice, but also specifications regarding each product with requirements that have to be fulfilled. Today the asked companies do not use AI-systems for making decisions regarding materials or products, but according to literature, there are some methods that possibly could be implemented regarding quantitative aspects such as water permeability. However, there does not seem to be any AI-systems today that can replace human’s ability to make decisions concerning the qualitative aspects such as the feeling of a material.

Personas är något som används av företag idag inom en mängd branscher och däribland modebranschen. Det används för att skapa en bild av sin kund och rikta sig mot en tydlig målgrupp. Tidigare forskning talar emot att utveckla personas internt inom företag och denna studie har genom en fallstudie, på ett klädföretag som gjort det, undersökt om det går att utveckla personas internt utan extern kundinformation. Modebranschen karaktäriseras av snabba förändringar och befinner sig därmed på en dynamisk marknad. Teorin om optimal distinctiveness menar på att företag på dynamiska marknader behöver anpassa sig till omvärlden för att vara optimalt distinkta, det vill säga att vara distinkta för att sticka ut från sina konkurrenter men uppnå konformitet för att inte bli irrelevanta för det segmentet. Idéen om dessa motstridiga krafter har undersökts för att studera om teorin optimal distinctiveness skulle kunna appliceras på personametoden för att utveckla den, detta genom modellen Optimal Distinct Persona. Fallstudien har genomförts med hjälp av intern information från Företag X, en kvantitativ enkät som genomförts i Företag Xs butiker samt två kvalitativa fokusgrupper. Resultatet från denna fallstudie visade att det går att utveckla personas internt inom företag även fast inte alla kunder stämmer in på samtliga attribut i personabeskrivningen. Resultaten visade även att teorin optimal distinctiveness skulle vara behjälplig för att utveckla personametoden då den i dagsläget kan innebära vissa problem. Modellen Optimal Distinct Persona kan minimera dessa problem genom att använda teorin optimal distinctiveness vid utvecklingen av attribut till personabeskrivningen men även genom att konstant anpassa attributen till omvärlden och kundernas ändrade preferenser. / Personas is something that is used by companies today in a number of industries, including the fashion industry. It is used to create an image of its customer and aim at a clear target group. Previous research speaks against developing personas internally within companies and this study has through a case study, at a clothing company that has done so, investigated whether it is possible to develop personas internally without external customer information. The fashion industry is characterized by rapid changes and is thus in a dynamic market. The theory of optimal distinctiveness means that companies in dynamic markets need to adapt to the outside world in order to be optimally distinct, that is to be distinct in order to stand out from their competitors but achieve conformity in order to not become irrelevant to their segment. The idea of ??these contradictory forces has been investigated to study whether the theory of optimal distinctiveness could be applied to the persona method to develop it, this through the model Optimal Distinct Persona. The case study was conducted using internal information from Company X, a quantitative survey conducted in Company X's stores and two qualitative focus groups. The results from this case study showed that it is possible to develop personas internally within companies even though not all customers match on all attributes in the person description. The results also showed that the theory of optimal distinctiveness would be helpful in developing the persona method as it currently involves certain problems. The Optimal Distinct Persona model can minimize these problems by using the theory of optimal distinctiveness in the development of attributes to the persona description but also by constantly adapting the attributes to the outside world and customers' changing preferences.

Because of the growing pressure and expectations on companies' social and ecological responsibility from society, sustainability has become anincreasingly important aspect to integrate within companies. This study has analyzed how sustainability reporting can function as a tool for companiesto communicate their sustainability work. A content analysis was conducted on four of H&M Group’s sustainability reports from the years of 2002,2008, 2014 and 2020. Through the lens of a theoretical framework the analysis studied how the reports had changed over time, which themes couldbe distinguished and how they reflected good sustainability reporting according to science. The results of the analysis showed that H&M Group´ssustainability reports had an overall focus on responsibility, the value chain and the impact from external events. Furthermore, the focus shifted frombeing on the social aspects to including more of the ecological aspects over time. The results correlated with what science considers as good sustainability reporting. / I och med samhällets ökande press och förväntningar på företags sociala och ekologiska ansvarstagande har hållbarhet blivit en allt viktigare del förföretag att integrera. Den här studien har analyserat hur hållbarhetsrapportering kan fungera som ett verktyg för företag att kommunicera sitt hållbarhetsarbete. En innehållsanalys genomfördes på fyra av H&M Group:s hållbarhetsrapporter, år 2002, 2008, 2014 samt 2020. Genom stöd i ettteoretiskt ramverk undersöktes hur rapporterna hade förändrats över tid, vilka teman som kunde ur-skiljas samt hur de återspeglade forskningens synpå god hållbarhetsrapportering. Resultatet påvisade att H&M Group:s hållbarhetsrapporter hade ett övergripande fokus på ansvarstagande, värdekedjan samt påverkan från omvärlden. Vidare skiftade fokus från att ligga på de sociala aspekterna till de ekologiska aspekterna i rapporterna övertid. Resultatet gick i linje med vad som, enligt forskningen, anses som god rapportering.