Bakgrund: Revisorernas tjänsteutbud till revisionsklienter består även av rådgivningstjänster inom områden såsom rekrytering och företagsvärdering. Verksamhet som sträcker sig utöver det vanliga revisionsarbetet ger anledning till att ifrågasätta revisorns oberoende ställning gentemot klienten. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorer fördelar sin tid mellan revision och konsultverksamhet samt att utreda inom vilka områden som revisorn kan utföra konsultverksamhet utan att den oberoende ställningen påverkas. Vi skall dessutom beskriva hur revisorn hanterar situationer som påverkar den oberoende ställningen. Avgränsningar: Endast auktoriserade revisorer från Stockholm och Östergötland. Genomförandet: En enkätundersökning av 150 auktoriserade revisorer. Slutsats: Revisorn tillbringar 40% av sin tid åt konsultverksamhet och denna tidsfördelning mellan revision och konsultverksamhet skiljer sig inte åt med avseende på byråns storlek eller läge. De konsultverksamheter som revisorn kan utföra enligt kravet på god revisorssed överensstämmer enligt undersökningen med de verksamheter som vi anser ligga inom det naturliga kompetensområdet. Revisorer som accepterar ett konsultuppdrag hos en revisionsklient avstår oftast från att delta i beslutsfattandet.

Auditing has long existed and it was in 1899 that the first Swedish organization for accountants SRS, Swedish Audit Society, was created and in 1923 that FAR, Association of Chartered Accountants, was formed. It was after the Kreuger crash in the 1930s that authorized auditors had their breakthrough. After the crash the accounting profession has endured fierce criticism when the audit was flawed and it was during this period that authorized auditors became more widespread, the concept was developed independently and the importance of auditor independence became evident. We have in our paper therefore chosen to focus on auditor independence and to make that it requires the independence to relate to something. Therefore we have chosen to focus on the interaction between the auditor and the client. To explain what independence means we have used the analysis model, the expectation gap and communication, and explain what the audit entails and what tasks the auditor has. To do this, we used the qualitative method and interviewed two auditors, an auditor at KPMG and one at ÖPWC. In order to get another perspective we also interviewed two clients, Eskilstuna-Kuriren AB and Eskilstuna Energi och Miljö AB. Auditing means that with a professional critical attitude plan, review, evaluate and comment on management, annual report and accounts. Auditor's role is simply to assure the quality of information. This requires that the auditor is independent and follows confidentiality, and assumes professional ethics and generally accepted auditing. In order to reduce the expectation gap it is important that the information and communication between auditor and the client works well. In this paper we found that the analysis model is an important tool for examining auditor independence for each new assignment and each new year. We also found that our respondents believe that an open dialogue is important and that the auditor will act as a sounding board. Our clients do not feel that there is a gap in expectations because they have a record in the auditing profession and know what an auditor should and must do.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur kuratorer vid psykosociala enheter inom primärvården hanterar sina känslor i patientarbetet. En kvalitativ forskningsmetod har genomförts med hjälp av intervjuer med fyra kuratorer vid tre olika psykosociala enheter inom primärvården. Resultatet har analyserats utifrån copingteori och existentiell teori. Resultaten visar att respondenterna använder sig av copingstrategier såsom att söka kunskap, söka lösningar, stöd och vägledning och upphäva stundens allvar i form av humor för att hantera känslor i patientarbetet. Dessutom förlitar respondenterna sig till sin kunskap och erfarenhet inom kuratorsyrket. De använder sig dessutom av reflektion och stöd av vissa kolleger som de känner sig trygga med. Vid sidan av copingstrategier använder sig respondenterna av existentiellt perspektiv i form av att finna mening, sammanhang och värde av sin handling i patientarbetet. Respondenter har beskrivit att deras ödmjukhet och empati till människor har fördjupats i samband med patientarbetet. De har även i samband med patientarbetet fått ökad medvetenhet för människans sociala sammanhang. Detta har därför påverkat deras inställning till egen livssituation och människor. De upplever även att vardagslivet har påverkats av patientarbetet. Respondenterna anser att det därför är viktigt att upprätta tydliga gränser mellan arbete och fritid för att orka med patientarbetet. Därför gör de fritidsaktiviteter som är roliga och avkopplande.

Bakgrund: Idag beräknas minst 40 miljoner människor leva med den kroniska sjukdomen HIV. När HIV blev känt under 80-talet ansåg många att det endast var homosexuella eller personer som levde ett promiskuöst liv som smittades vilket gjorde att de smittade behandlades illa och frystes ut från samhället. Kunskapen inom området har ökat sedan dess, dock lever stigmatiseringen i samhället och inom vården kvar. Syfte: Att belysa hur personer med HIV upplever stigmatisering. Metod: Studien som gjorts är en allmän litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Artiklarna analyserades och det framkom att personer med HIV upplever stigmatisering på flera sätt. Resultatet delades in i tre kategorier: Oro och rädsla inför att bli utsatt för stigmatisering, Diskriminering, utanförskap och befrielse samt Strategier för att kunna hantera stigmatiseringen. Diskussion: Stigmatisering i vårdrelaterade situationer leder till lidande hos personer som är HIV-smittade. Stigman bidrar även till att personerna med HIV får en djupare insikt i vad som är betydelsefullt i livet. Som sjuksköterska är det viktigt att känna till hur stigman inom vården upplevs samt vilka positiva effekter den kan ge, för att kunna utföra optimal omvårdnad. / Background: Today an estimated 40 million people are living with the chronic disease HIV. When HIV became known in the 80’s people thought that it was only homosexuals or people who lived a promiscuous lifestyle that were at risk of infection. As a result the infected were treated badly and became outcasts of society. Knowledge in this area has increased since then, however stigma in the community and in health care still remains. Aim: To illuminate how persons with HIV experience stigma. Method: The study is based on 15 qualitative, scientific articles. Results: The articles were analyzed and it was found that persons with HIV experience stigma in many ways. The findings resulted in three categories: Fear and anxiety about being exposed to stigma, Discrimination, exclusion and exemption and Strategies for managing stigma. Discussion: Stigma in health-related situations leads to suffering among persons with HIV infection. Stigma also makes them get a deeper insight into what is important in life. As a nurse it is important to know how people perceive stigma in health care, and that there might be a beneficial effect, in order to perform optimal care.

Syftetär att öka kunskapen om hur Kriminalvårdens representanter uppfattar sittarbete med att tillgodose äldre klienters behov av vård och omsorg på svenskafängelser samt, genom att studera Kriminalvårdens organisation, beskriva ivilken kontext detta arbete sker. För att besvara syftet har jag utgått frånfrågeställningen: Vilka faktorer kan påverka Kriminalvårdens representantersarbete med att tillgodose äldre klienters behov av vård och omsorg på anstalt? Utifrån en kvalitativ forskningsansatshar jag valt att utföra en fallstudie. Jag har intervjuat fem informanter somär yrkesverksamma på svenska anstalter och studerat Kriminalvårdens olikadokument och publikationer. Jag har även studerat statistik över klienter påsvenska anstalter. Studiens resultat visade på att antaletoch andelen äldre klienter ökat på svenska anstalter, samt att Kriminalvårdeninte har någon särskild plan eller strategi för de äldre. Kriminalvården hardock uppmärksammat de äldre inom området omvårdnad. Resultatet visade även påatt Kriminalvården praktiserar en vårdform som kallas kriminalvårdsmedicin ochatt de på ett par anstalter har särskilda omvårdnadsavdelningar där medelåldernhos klienterna är något högre än på ordinarie avdelningar. Resultatet visar påolika sätt hur Kriminalvården organiserar och tillhandahåller sjukvård påanstalt, det framgår att Kriminalvården har goda möjligheter att förmedla vårdvid sjukdom och sviktande hälsa. En informant uppger att de måste bli bättre påatt upptäcka olika slags demens hos klienterna. Det framkommer även information om attdet kan vara svårt att förhålla sig till ålder på anstalt då klienternaslivsstil kan påverka deras hälsa och hur snabbt de åldras, det är inte alltidlätt att avgöra vem som är gammal. Kriminalvård består av olika aktiviteter somska förebygga återfall i brott och ge klienten nya tankegångar ochförutsättningar för ett liv utan kriminalitet. Det råder arbetsplikt ifängelse, denna upphör vid 65 år. Resultatet visar att det är oklart hurkriminalvård ser ut för äldre klienter på de anstalter jag varit i kontakt med;vilken sorts, hur mycket och i vilken omfattning äldre klienter tillhandahållskriminalvård.

The aim of our study is to deepen our understanding of how both social workers and clients describe how user influence within substance abuse care for adults can work. What difficul-ties do they describe meeting, with regards to possibilities to influence the care? To achieve our purpose we had a qualitative approach for this study. It’s based on open thematic inter-views with 3 clients who have substance abuse problems, and with 3 social workers, working at Social Services in Stockholm. Our theoretical perspectives used to analyze the empirical data are democracy, paternalism and empowerment. Our results show that the client’s possi-bilities of user influence are limited, due to the very strict financial budget that they have. We also found that interpersonal relationships between user and social worker have a great impact on how the clients experience their possibilities of user influence. Another result showed that social workers often had a paternalistic view, which is something that comes from wanting to do good for their clients. Even so, paternalism decreases possibilities of user influence.

Syftet med denna undersökning är att se hur lekmannaövervakare och klienter uppfattar relationerna sinsemellan ur ett sociologiskt perspektiv. Även hur dessa parter uppfattar relationen när det gäller kontakten och tilliten. Vi har utgått från en kvalitativ intervjumetod där vi har intervjuat sammanlagt åtta personer varav fyra lekmannaövervakare och fyra klienter. I arbetet har vi utgått ifrån fyra teorier, intrycksstyrning, stigmatisering, stämplingsteori av Erving Goffman samt den abstrakta tilliten av Anthony Giddens. Resultatet visar att lekmannaövervakarna och klienterna har en viss tillit till varandra men visar samtidigt att det finns gränser på hur nära man som lekmannaövervakare vill komma sin klient och tvärtom. Vi har också kommit fram till att både klienter och lekmannaövervakare har en vetskap om hur man gör för att bygga upp ett förtroende hos varandra, men att alla bygger detta på olika sätt. I analysen kommer du att få läsa om hur vi kopplat vårt resultat till de fyra olika teorierna för att sedan kunna ge en förklaring ur ett sociologiskt perspektiv. Nyckelord: Frivård, relationer, tillit, klient och lekmannaövervakare / The purpose of this study is to see how the layman and clients perceive the relations between them from a sociological perspective. Also how these parties perceive the relationship in terms of contact and trust. We have used a qualitative interview method where we have interviewed a total of eight people including four layman and four clients. In this study we used four different theories, impression management, stigma, labeling theory by Erving Goffman and the abstract trust by Anthony Giddens. The results show that the layman and the clients have some trust in each other but also show that there are limits on how close a layman wants to be to his client and vice versa. We have also found that both clients and the layman have knowledge of how to do to build trust in one another, but that all achieve this in different ways. In the analysis you will read about how we have connected our result to the four different theories in order to give an explanation from a sociological point of view. Keywords: Probation, relationships, trust, client and layman

Syftet för uppsatsen var att undersöka om klienter med tidigare narkotikaberoende upplever att de har möjlighet till inflytande inom vården som de tar del av. Syftet var även att ta reda på hur socialarbetare inom samma vårdprogram arbetar för att möjliggöra brukarinflytandet för klienterna. Vi utförde semistrukturerade intervjuer med fem klienter och två socialarbetare från samma behandlingshem. De teoretiska perspektiv som stod till grund för analysen av empirin var brukarinflytande och demokrati. Resultatet visar att klienterna upplevde stor delaktighet inom vårdprogrammet samt i kontakten med socialarbetarna på behandlingshemmet. Vidare visar resultatet att socialarbetarna arbetar utifrån deltagardemokrati då klienterna ständigt uppmuntras till att tänka självständigt, planera, fatta egna beslut och sätta upp mål för både behandlingen och inför framtiden. De begränsande faktorerna för brukarinflytande ansågs bland annat vara ekonomi, oengagerade socialarbetare samt skilda arbetssätt mellan kommunerna. Brukarinflytande inom missbruksvården kan gynna behandlingsresultaten och förebygga återfall då klienten får vara delaktig och påverka vårdens innehåll. Brukarinflytande kan leda till goda klient- och socialarbetarrelationer och detta kan även bidra till att allt fler individer med beroendeproblematik frivilligt söker hjälp. / The purpose of this study was to examine whether clients with former drug addiction feel that they are able to influence the care that they receive. The aim was also to find out how social workers operate to enable user influence amongst clients. We conducted semi-structured interviews with five clients and two social workers within one treatment home. The theoretical perspectives that were used to analyze the empirical data were user influence and democracy. The results show that clients experience significant involvement in their care-program and in relation to social workers at the treatment home. The results also show that the social workers apply democracy to their work since they constantly encourage clients to think independently, make their own decisions and set goals for the future. The limiting factors of user influence were considered to be financial questions, unengaged social workers, and different work procedures among municipalities. Since clients become involved and are able to influence the content of the care, user influence within addiction care is believed to benefit patient outcomes and prevent relapse. User influence can lead to positive social worker-client relationships and encourage individuals with addiction to voluntarily seek care.

The focus of this research is to investigate how the client's emotions can affect the social worker and how the social worker manages these feelings in order to make the right decisions. We have used a qualitative approach in our investigation. We have interviewed six social workers at social welfare bureaux in southern Sweden. Our theories are ‘Naïve Theory’ and ‘Affect Theory’. The social workers have told us about their experiences in meetings and how they handle the clients' feelings. According to the social workers that we have been in contact with, the clients can show all sorts of emotions, ranging from clients that are happy to those that are angry. It is more common that clients show irritation or frustration against the social worker. The main conclusions are that it is important that the social workers are aware of the feelings that they encounter in meetings with clients, and that they may be affected in different ways. The co-worker of the social workers is important when it comes to the handling of emotions. A client's emotions can affect a social worker and if the social worker does not pay attention to these feelings and learn how to handle them, this may cause the social worker unable to perform their work or that they bring the emotions home.

Bakgrund: Bristen på riktlinjer för väsentlighetsbedömning lämnar ett stort utrymme för revisorns professionella omdöme i väsentlighetsbedömningen. Revisorn måste använda sitt professionella omdöme vid väsentlighetsbedömningen, speciellt med hänseende till klientens branschtillhörighet, vilket ger upphov till inkonsekventa väsentlighetsbedömningar. Syfte: Studiens syfte är att förklara hur revisorernas väsentlighetsbedömningar påverkas av klientens branschtillhörighet. Metod: Studien har ett positivitsikt synsätt och använder en kombinerad metod av både kvalitativ och kvantitativ metodik. Studien utförde för- och efterintervjuer samt en enkätundersökning. Datan samlades in via SurveyMonkey och hanterades samt analyserades i statistikprogrammet SPSS. Resultat och slutsats: Revisorernas professionella omdöme som används i väsentlighetsbedömningarna ger upphov till skillnader i väsentlighetsbedömningarna. Skillnaderna kan delvis förklaras av klientens branschtillhörighet eftersom det inte finns specifika riktlinjer för hur väsentlighetsbedömningarna ska utföras beroende på klientens branschtillhörighet. Resultatet visade att revisorerna inte lägger en lika stor vikt på samma komponenter i väsentlighetsbedömningen beroende på klientens branschtillhörighet. Studiens slutsats är att väsentlighetsbedömningen påverkas av klientens branschtillhörighet genom att revisorerna inte lägger en lika stor vikt på samma komponenter i väsentlighetsbedömningen i de undersökta branscherna. Studiens bidrag: Studien ämnar ge insikt i att förklara hur väsentlighetsbedömningen påverkas av klientens branschtillhörighet. Tidigare studier har inte undersökt variabler i faktorn bransch som påverkar väsentlighetsbedömningen, vilket denna studie har tagit hänsyn till. / Background: The lack of guidance on materiality assessments leaves a large space for the auditors’ professional judgment in assessing materiality. The auditor must use professional judgments on materiality assessments, especially with regard to the clients’ industry affiliation, giving rise to inconsistent materiality assessments. Aim: The aim of this study is to explain how the auditors’ materiality judgments are influenced by the clients’ industry affiliation. Method: The study uses a positivistic approach and uses a combined approach of both qualitative and quantitative methodology. The study used pre- and post interviews and a questionnaire survey. The data was collected via SurveyMonkey and handled and analyzed in SPSS. Result and conclusion: The auditors professional judgment used in materiality assessments give rise to differences in materiality assessments. The differences may be partly explained by the clients’ industry affiliation as there are no specific guidelines that cover materiality assessments specifically for clients with different industry affiliations. The result of this study showed that the auditors do not put an equal amount of importance on the same components of the assessment in regards to the clients’ industry affiliation. The study concludes that the assessment will be influenced by the clients’ industry affiliation since the auditor does not place as much importance on the same components of the materiality assessment in the surveyed industries. Contribution of the thesis: The study aims to provide insight to explain how the assessments will be influenced by the clients’ industry affiliation. Previous studies have not examined the variables in the factor industry that affect materiality assessment as this study has taken into account.