Studiens syfte har varit att undersöka hur kommuner hanterar klimatrisker i sin detaljplanering. Eftersom globala klimatförändringar är en realitet idag och innebär påverkan på vårt samhälle och vår byggda miljö blir dessa aspekter något som Sverige och svenska kommuner behöver förhålla sig till. I Sverige är det kommunerna som har ansvar för hur mark- och vattenområden planeras vilket innebär att den fysiska planeringen på kommunal nivå får stor inverkan på vårt samhälle. Därför är den kommunala detaljplaneringen relevant att undersöka för att se hur dessa klimatrisker hanteras. I studiens bakgrund beskrivs kommunernas roll i samhällsplaneringen och en förklaring till vad klimatanpassning och klimatrisker innebär ges. Även de myndigheter och den lagtext som är viktig för klimatanpassning på kommunal nivå redogörs för.  Metoderna som använts för att undersöka det material som studien innebär är både kvantitativa och kvalitativa för att fånga in så mycket relevant information som möjligt. Metoderna har således varit en kvantitativ textanalys för att räkna förekomsten av klimatrelaterade ord i detaljplaner och en kvalitativ innehållsanalys, diskursanalys samt WPR-analys för att undersöka detaljplanernas språkliga aspekter och hur detta kan påverka förståelsen av dem. Studiens teoretiska perspektiv grundar sig på den ekologiska moderniseringen och synen på miljö- och klimatrelaterad problematik vilket kompletteras av tidigare forskning inom klimatanpassning och markanvändningsplanering.  Resultatet av studiens undersökningar visar att förekomsten av klimatrelaterad retorik i detaljplaner varierar mycket kraftigt mellan de undersökta detaljplanerna. Resultatet visar även att de klimatrisker och anpassningar som framför allt nämns är vattenrelaterade och att andra klimatrisker nämns i mycket mindre utsträckning eller inte alls. En slutsats av vår undersökning är att de allmänna diskurserna och den allmänna förståelsen för dessa klimatrelaterade aspekter påverkas av hur och hur mycket aspekterna nämns. De aspekter som beskrivs med detaljerad retorik och vid fler tillfällen får större utrymme i den allmänna diskursen kring klimatrisker och klimatanpassning vilket således leder till en bättre förståelse för dessa aspekter. Förståelsen av de aspekter som utelämnas blir därför sämre vilket påverkar acceptansen av de åtgärder som anses nödvändiga för klimatanpassning. Det kan även påverka synen på hur angelägna klimatrelaterade problem faktiskt är.

Problembakgrund: Tidigare studier har visat på att klimatrisker kan innebära att tillgångar behöver skrivas ned. Tillsynsorganet ESMA har för 2022 års finansiella rapporter uppmanat de nationella tillsynsorganen att prioritera tillsyn av klimatrelaterade risker. Nämnden har konstaterat att bolag beskriver klimatrisker i hållbarhetsrapporter men att det inte återspeglas i de finansiella rapporterna.  Syfte: Studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning och vad som påverkar om bolag tar hänsyn till klimatrelaterade risker vid nedskrivningsprövning av tillgångar Metod: Studien har utgått från en kvantitativ innehållsanalys med deduktiv ansats där den avser att testa hypoteser formulerade utifrån en litteraturgenomgång. Datan består av sekundärdata från svenska börsnoterade bolags årsredovisningar för räkenskapsåret 2022.  Resultat: Studiens resultat visar ett signifikant positivt samband mellan bolagsstorlek och om hänsyn tas till klimatrelaterade risker vid nedskrivningsprövningar av tillgångar. Resultatet visar också på ett signifikant positivt samband mellan bolag som ger ut specifika upplysningar med ett prediktivt värde vid nedskrivningsprövning och hänsyn till klimatrelaterade risker.  Kunskapsbidrag: Studien bidrar till ökad förståelse för hur svenska börsnoterade bolag tar hänsyn till klimatrisker vid nedskrivningsprövning av tillgångar. Studiens resultat kan vara av intresse för standardsättare och tillsynsorgan. Studien bidrar med en undersökning inom ett område som kan tänkas vara mer aktuellt inom en snar framtid med tanke på den förväntade implementeringen av CSRD och ESMAs uppmaningar. / Background: Previous studies have shown that climate risks may require asset write-downs. The supervisory authority ESMA has urged national supervisory bodies to prioritize supervision of climate-related risks in the 2022 financial reports. The Swedish supervisory authority has noted that companies describe climate risks in sustainability reports but that it is not reflected in the financial reports.  Purpose: The purpose of the study is to examine the extent to which and what influences companies to consider climate-related risks in the impairment testing of assets. Research Method: The study has employed a quantitative content analysis with a deductive approach, aiming to test hypotheses formulated based on a literature review. The data consists of secondary data from the annual reports of Swedish listed companies for the fiscal year 2022.  Results: The study's results indicate a significant positive correlation between company size and the consideration of climate-related risks in asset impairment testing. The results also demonstrate a significant positive correlation between companies providing specific information with predictive value in impairment testing and the consideration of climate-related risks.  Contributions: The study contributes to increased understanding of how Swedish listed companies take climate risks into account when assessing impairment of assets. The study's results may be of interest to standard setters and regulatory bodies. The study contributes with an investigation within a topic that may be more relevant in the near future, given the expected implementation of CSRD and ESMA's urging.

In the light of the increased frequency of natural hazards in Europe alongside the high impact a hazardous event has on real estate value, real estate owners need to manage and strengthen assets within their entire portfolio to increase resilience and minimize the vulnerability to future negative impact. Further, a research gap exists in how to incorporate climate variables with real estate specifics which makes it challenging for property managers and other stakeholders to interpret the climatic impact on a particular asset. To understand how these climatic impacts could implicate assets in the future, this research study aims to investigate the risk profiles for five commercial buildings in Milan, Italy, by performing a risk rating assessment. The study is collecting historical weather data for strong wind, heatwave, and heavy precipitation and performs future estimations for expected frequency and probability in Milan for the upcoming 20 years. The study also involves a practical part where five assets have been analyzed based on a developed vulnerability checklist to capture climatic variables with asset characteristics and the final risk score is calculated with a risk rating technique. Findings show that the expected frequency of each hazard during a 10-year period will by the end of 2041 in a worst- case scenario reach 95, 156, and 78 times (strong wind, heatwave, and heavy precipitation). This result indicates almost a doubled number of heatwaves in Milan compared to 1981. Results from the risk rating show that assets located in very exposed areas and with a high risk of negative impact to the foundation or fundamental installations tend to score high. This study provides a methodology to build upon for how to evaluate and calculate risk for an asset that could be used for estimating future climatic and financial impact to assets. This will help improve decision-making regarding climate change for property managers, real estate owners, and other stakeholders for parts of, or, the entire portfolio. / Som en följd av klimatförändringarna så ökar frekvensen av extremväder i Europa vilket har stora negativa konsekvenser på en fastighet och dess värde. Genom att som fastighetsägare kunna estimera och förutspå riskerna som extremväder medför, går det att öka byggnadernas motståndskraft mot extremväder och minska de negativa konsekvenserna. Vidare finns det idag bristfällig forskning om huruvida det är möjligt att kombinera klimatrelaterade variabler med fastighetsspecifika parametrar samt vilka negativa konsekvenser dessa medför för en specifik fastighet. Denna studie syftar till att öka kunskapen för hur man kan estimera framtida klimatpåverkan på specifika fastigheter. Forskningsstudien undersöker fem kommersiella byggnader i Milano, Italien, genom att utföra en riskbedömning av dessa. Studien inkluderar framtida uppskattningar och förväntad frekvens av extremväder i Milano för de kommande 20 åren. Dessa är baserade på historiska väderdata för tre olika extremväder; storm, värmebölja och kraftig nederbörd. Studien omfattar också en praktisk del där en utvecklad metod för fastigheters sårbarhet kopplat till klimatvariabler har applicerats på de fem kommersiella fastigheterna i Milano för att ta fram en fastighetsspecifik riskklassning. Resultaten visar på att den förväntade frekvensen av storm, värmebölja och kraftig nederbörd under en 10-årsperiod kommer att nå respektive 95-, 156-, och 78 gånger fram till 2041. Dessa resultat indikerar på en nästintill fördubbling av antalet värmeböljor i Milano jämfört med år 1981. Resultaten från risk-klassificeringen av visar på att fastigheter som ligger i väderutsatta och exponerade områden tenderar att få en högre riskpoäng. Grundläggningen samt nödvändiga installationer tenderade att vara mer känslig och medföra en större negativ påverkan på byggnaden. Vidare tillhandahåller denna studie en metod att bygga vidare på kring hur fastighetsägare kan utvärdera och beräkna risken för en fastighet. Detta kan bli en grundsten att använda för att uppskatta framtida ekonomisk påverkan av en fastighet eller ett helt bestånd. Studien syftar till att underlätta beslutsfattandet för fastighetsägare-, förvaltare och andra intressenter gällande klimatförändringars påverkan på fastigheter.

Extrema väderhändelser, temperaturförändringar, ökad nederbörd och översvämningar belyser behovet för Sveriges kommuner att stärka sin beredskap. Med klimatförändringar som en av vår tids mest brådskande utmaningar, står våra kommuner med det viktiga ansvaret att förbereda och anpassa sig till dess omvälvande effekter. Detta arbete tittar närmare på kommunernas översiktliga klimatanpassningsarbete, och belyser den viktiga roll som kommunerna spelar genom den fysiska planeringen i att minska Sveriges klimatrelaterade sårbarheter. Nationella experter har konstaterat att kommunernas beredskap för klimatförändringar är i behov av förbättring. Uppföljningar av kommunernas klimatanpassningsarbete sedan införandet av den nationella klimatanpassningsstrategin år 2018 har resulterat i en otillräcklig och fragmenterad bild av hur kommunerna arbetar med klimatanpassning. Det hindrar att kunskap om kommunernas klimatanpassningsarbete kan användas för att utveckla arbetet och att tillhandahålla bästa möjliga förutsättningar. Studien fokuserar på kvalitativa analyser av kommunernas översiktsplaner för att framställa detaljerad och nyanserad kunskap om hur det lokala klimatanpassningsarbetet i Sverige ser ut efter införandet av den nationella klimatanpassningsstrategin. Hanteringen av klimatanpassningen i översiktsplanerna jämförs sedan med forskningsbaserade principer för god plankvalitet inom klimatanpassningsplanering. Genom att analysera olika översiktsplaner från kommuner med varierande förutsättningar söker studien att förstå kommunernas förutsättningar, utmaningar och skillnader när det gäller att klimatanpassa den fysiska miljön. Resultaten visar att de studerade översiktsplanerna håller en förvånansvärt låg kvalitet vid jämförelse med de forskningsbaserade principerna för god plankvalitet inom klimatanpassningsplanering. Alla de studerade översiktsplanerna, även från kommunen som kommit längst i sitt klimatanpassningsarbete, uppvisar allvarliga brister gällande uppföljning och sociala aspekter. Om dessa brister kvarstår över tid kan det leda till förspilld utvecklingspotential, onödiga kostnader och socialt orättvisa utföranden.

We investigate various methods for generating a market-based proxy for climate related transition risk in financial markets, and use these to determine the sensitivities of various investments towards climate change policies. We find that assets tied to the energy and materials sector have consistently high sensitivity towards market factors which are likely to decline in response to climate regulations, and as such consequently face mark-to-market losses conditional on systemic climate events. For beta estimation we use both traditional linear regression and the dynamic conditional beta model developed by Engle, based on multivariate GARCH volatility models. We find suggestive evidence that our stylised climate factors, based on stranded assets, responds negatively to news of policies related to a move towards renewable energies. / Vi undersöker olika metoder för att skapa en marknadsbaserad proxy för klimatrisk inom finansmarknaden, och använder dessa för att bestämma känsligheter för olika investeringar mot klimatrelaterade händelser. Vi finner att tillgångar med koppling mot sektorer såsom energi eller material har konsekvent hög känslighet mot marknadsfaktorer som sannolikt kommer minska som svar till klimatbestämmelser, och således också tappa marknadsvärde vid en systemisk klimathändelse. Vi uppskattar ett klimatbeta genom både linjär regression, och Engles dynamic conditional beta modell baserad på en GARCH process i flera variabler. Vi finner suggestiva bevis för att våra klimatfaktorer, baserade på strandade tillgångar, svarar negativt till nyheter som hanterar omställningen till förnybar energi.

Bakgrund och problem: Klimatförändringar har ökat allt mer med åren och är idag ett hot mot både individens hälsa och säkerhet. Tidigare forskning har studerat hur olika branscher, som bland annat material- och industribranschen, redovisar kring klimatrelaterade risker. Däremot har dessa studier inte fokuserat på hur endast en bransch redovisar kring klimatrelaterade risker. Dessutom finns det få studier som har fokuserat på hur redovisningen av klimatrelaterade risker påverkats av tvingande hållbarhetsrapportering.  Syftet: Syftet med denna studie är att undersöka hur tre av Sveriges storbanker redovisar kring risker som är till följd av klimatförändringar i års- och hållbarhetsrapporter och hur det har utvecklats för de tre årtalen 2016, 2019 och 2022. Studien bidrar till att få en ökad förståelse på hur tvingande hållbarhetsrapportering och införandet av ramverket Task Force on Climate - related Financial Disclosure påverkar redovisningen av klimatrelaterade risker.  Frågeställning: Hur redovisar banker kring de risker som är till följd av klimatförändringar i års- och hållbarhetsrapporter och har tvingande hållbarhetsrapportering påverkat redovisningen? Hur påverkas innehållet av års- och hållbarhetsrapporten vid införandet av TCFD? Metod: Inom denna studie har en metodkombination, kvalitativ och kvantitativ forskningsstrategi, tillämpats i form av en komparativ forskningsdesign. En innehållsanalys har genomförts. En kodningsmanual och ett kodningsschema har utformats med hjälp av kvalitativa frågor och kvantitativ data.  Resultat och slutsats: Studiens resultat kan visa på att det har skett en utveckling kring bankernas redovisning av klimatrisker för år 2016, 2019 och 2022.  Studien påvisar att bankerna har utvecklats från ett allmänt förhållningssätt till en mer specifik redovisning av klimatrisker, vilket tyder på en positiv påverkan från införandet av tvingande hållbarhetsrapportering. Vidare påvisar studien att införandet av ramverket TCFD har bidragit till en mer omfattande och detaljerad redovisning av klimatrisker, vilket i sin tur även tyder på en positiv påverkan. / Background and Problem: Climate changes have progressively intensified over the years and are presently a menace to both individual well-being and security. Prior research has explored how various sectors, including materials and industrial sectors, disclose climate-related risks. However, these inquiries have not centered on the singular disclosure of climate-related risks within a single sector. Furthermore, a limited number of studies have concentrated on how the reporting of climate-related risks has been influenced by mandatory sustainability reporting. Objective: The purpose of this study is to examine how three of Sweden's major banks disclose risks resulting from climate change in their annual and sustainability reports, and how it has evolved for the three years 2016, 2019, and 2022. The study contributes to enhancing the understanding of how mandatory sustainability reporting and the implementation of the Task Force on Climate-related Financial Disclosure framework influence the disclosure of climate-related risks. Research Question: How do banks disclose the risks resulting from climate change in annual and sustainability reports, and how has mandatory sustainability reporting affected the disclosure? How is the content of the annual and sustainability reports influenced by the implementation of TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclosure)? Method: This study employs a mixed-methods research strategy, combining qualitative and quantitative approaches, in the form of a comparative research design. To examine the banks' annual and sustainability reports for the years 2016, 2019, and 2022, a content analysis has been conducted. A coding manual and coding scheme have been developed using qualitative questions and quantitative data. Results and Conclusion: The results of the study can indicate that there has been a progression in the disclosure of climate risks by banks for the years 2016, 2019, and 2022. The study demonstrates that banks have evolved from a general approach to a more specific disclosure of climate risks, implying a favorable impact stemming from the implementation of mandatory sustainability reporting. Furthermore, the study highlights that the adoption of the TCFD framework has contributed to a more comprehensive and intricate disclosure of climate risks, which, in turn, also suggests a positive influence.