The aim of this study is to understand how the staff is working with users with cognitive impairments and how they see at the participation of its users. This can be broken down into two parts, how to reflect on the problem and also how to work actively with it. The reflective part is the opportunities and difficulties the staff will tend to see with participation. The active part is how they are working to develop ways to increase the participation of users with cognitive impairments. Our study is based on qualitative interviews with seven respondents. The theoretical framework we have used for our study is duty ethics and utilitarian ethics. The result indicates that a measure of non-participation is accepted within supportive activities for people with cognitive impairments based on their level of function. We conclude that professionals working with cognitively impaired users make a decision to limit unhealthy and destructive behaviors with the reason that it is for the best long term effect for the user’s quality of life.

Bakgrund: Demenssjukdomar är en av de vanligaste sjukdomarna idag. Beräknat finns det ca 47,5 miljoner människor världen över som har någon typ av demenssjukdom, varav 150 000 personer finns i Sverige. Syfte: Syftet är att beskriva hur anhöriga som vårdar personer med demenssjukdom upplever sitt dagliga liv. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt har använts där data har samlats in från kvalitativa studier som sedan analyserats induktivt. Resultat: Anhöriga upplever att det är många negativa känslor involverade i att vara anhörigvårdare, så som stress, depression och att uppleva börda. Dock anser anhöriga att inte allt är negativt. Trots att framtiden kan se mörk ut finns det ändå det som är positivt. Dessa känslor är oftast glädje, kärlek och att de växer som personer. Anhöriga använder sig även av en rad strategier för att underlätta vardagen såsom att göra olika aktiviteter. Slutsats: Det är väldigt påfrestande att vara anhörigvårdare till en person med demenssjukdom. Flera negativa känslor kan uppstå men även positiva känslor kan upplevas. Det krävs kunskap om sig själv som anhörig men även om sjukdomen som personen har som vårdas. / Background: Dementia counts as one of the most common diseases today. Estimated, there are around 47.5 million people worldwide that has some kind of dementia, of which 150 000 persons are in Sweden. Purpose: The aim of the study is to describe relatives caring for persons with dementia are experiencing daily life. Method: A literature review has been used where data has been collected from qualitative studies and later been analyzed inductively. Results: Relatives experience that there are many negative emotions involved when they’re caring for someone with dementia. Emotions such as stress, depression and the feeling of carrying a burden. However, not everything is seen as negative. Although the future may not look so bright, there is still a lot of positive feelings involved. Some of the most common are joy, love, and the feeling of personal growth. Conclusion: It's highly stressful to be a family carer to a person with dementia. Several negative feelings may arise, but also positive emotions will be experienced. It requires knowledge of oneself as a relative but also about the disease that the person is being cared for.

No description available.

En kvantitativ undersökning har genomförts med syftet att undersöka om kulturell inriktning har betydelse för affektiv och kognitiv empati. Studien genomfördes genom en elektronisk enkät via läroplattformen It’s Learning, där urvalet bestod av 250 studenter vid Karlstad Universitet. För att mäta kulturell inriktning användes mätinstrumentet Culture Orientation Scale som mäter vertikal samt horisontell individualism och kollektivism. För att mäta affektiv och kognitiv empati användes The Basic Empathy Scale in Adults (BES-A). Datamaterialet analyserades genom SPSS och två multipla regressionsanalyser utfördes. Resultatet visade att horisontell individualism och horisontell kollektivism var signifikanta prediktorer av affektiv empati där 11,6 % av variansen förklarades. Vidare visade resultatet att vertikal individualism och horisontell kollektivism var signifikanta prediktorer av kognitiv empati där 14,8 % av variansen förklarades. Sambandet mellan variablerna diskuteras utifrån tidigare studier och definitioner. Studiens resultat indikerar på att det är specifika karaktäristiska drag inom de kulturella inriktningarna som har ett samband till den empatiska förmågan. Slutsatsen utifrån studiens resultat samt tidigare studier var att kulturell inriktning har betydelse för empatin, om än dock en liten betydelse. / A quantitative study has been carried out with the aim to examine if cultural orientation has significance for affective and cognitive empathy. The study was conducted through an electronic survey via the learning platform It’s Learning, where the sample consisted of 250 students at Karlstad University. To measure the cultural orientation the Culture Orientation Scale was used, which measure degree of vertical and horizontal individualism and collectivism. To measure cognitive and affective empathy the Basic Empathy Scale in Adults (BES-A) was used. The data were analyzed by SPSS and two multiple regression analyzes were. The result showed that the horizontal individualism and horizontal collectivism were significant predictors of affective empathy where 11.6% of the variance was explained. Furthermore, the results showed that vertical individualism and horizontal collectivism were significant predictors of cognitive empathy where 14.8% of the variance was explained. The relationship between the variables is discussed based on previous studies and definitions. The study's results indicate that it is particular characteristic within the cultural orientations that are related to the empathic ability. The conclusion of the study and previous studies was that cultural orientation is important for empathy, however in a small extent.

Previous research has shown that there are several components involved in how we perceive pain, e.g. social and psychological factors such as expectations of pain. A cold pressor experiment was conducted to investigate the impact of negative/positive information on pain perception. We also investigated if a cognitive conflict created by disconfirming information of a pain expectation influences the pain experience. 106 participants (49 men and 57 women) got to hold their hand in 5°C water for 1 minute. The main outcome variable was self-reported pain during the cold pressor test. The results show that participants receiving negative information perceived more pain than the group receiving positive information. There was no significant difference in pain perception between those who were confirmed or disconfirmed in an expectation, nor was there a difference in cognitive conflict between the two groups. This is a first attempt to explore pain and cognitive conflict and can work as an inspiration for further investigation. / Tidigare forskning har visat att det är flera komponenter involverade i en smärtupplevelse, bland annat sociala och psykologiska faktorer så som förväntningar. Ett kallvattenexperiment utfördes för att undersöka positiv/negativ information och dess påverkan på upplevelsen av smärta. Vi undersökte även om smärta påverkas av en kognitiv konflikt skapad av en disconfirmation av en smärtförväntning. 106 deltagare (49 män och 57 kvinnor) fick hålla sin hand i 5°C vatten i en minut. Vårt mätinstrument var själv-rapporterad smärta vid kallvattentestet. Resultatet visade att deltagare som fick negativ information upplevde mer smärta än de som fick positiv information. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan de som blev disconfirmed och confirmed i sin förväntan och inte heller någon skillnad mellan grupperna i upplevd kognitiv konflikt. Detta första försök att undersöka smärta och kognitiv konflikt kan bli till en inspiration för vidare undersökningar.

Kognitiv kontroll är förmågan att flexibelt anpassa sitt beteende till en eller flera specifika inre motiverande handlingar. Kognitiv kontroll möjliggör denna fokusering för de krav som informationsprocessen kräver. Kognitiv kontroll samt självreglering handlar bland annat om en så kallad top-down informationsprocess i ett globalt neuralt nätverk som pågår i den mänskliga hjärnan. Vi människor utövar denna kognitiva kontroll varje dag i vårat vardagliga liv utan vidare reflektioner. Detta sker genom flera informationsprocesser samtidigt och det är därför svårt att finna en enhetlig integrerad förklaring till de underliggande neurala mekanismerna. Syftet med arbetet är att förklara vad kognitiv kontroll, självreglering och impulsivitet innebär. Kopplingen mellan dessa två kognitiva kapaciteter föreskrivs i denna uppsats gällande de neurala mekanismerna och även kopplingen mellan kognitiv kontroll och självreglering i form av prestationer av både kontrollerade experiment och det vardagliga livet. Medan impulsivitet kopplat till kognitiv kontroll och självreglering är konsekvensen av när de neurala och kognitiva processerna brister i någon mening. Studier relaterat till kognitiv kontroll, inhibering och impulsbeteende använder sig bland annat av functional magnetic resonance imaging (fMRI) för att studera och undersöka detta kognitiva fenomen. Idag beskrivs impulsivitet samt bristande kontroll möjligen som ett maladaptivt beteende med hjälp av bland annat fMRI. Ytterligare fMRI studier har även visat på att kognitiv kontroll samt bristande kognitiv kontroll möjligen kan handla om en minskad eller ökad aktivering i nucleus accumbens, insulan och anterior cingulate cortex (ACC). Forskare inom ämnet har försökt att grundligt undersöka detta neurala nätverk genom flera olika perspektiv och därav presenterar uppsatsen några olika exempel av dessa ingångar för att möjliggöra ett brett perspektiv av denna komplexa mentala kapacitet. Resultaten inom ämnet visar än idag på en komplex multifaciterad natur av de underliggande neurala korrelaten.

Introduction: Anorexia nervosa is characterized by a strong focus on body weight and a strong desire to lose weight. The disease leads to extreme anxiety and constant thoughts about diet and body weight. Currently, there are still no clear guidelines and scientific evidence for the treatment of Anorexia Nervosa with a special method. The evidence for the effectiveness of different treatments is weak and lacks empirical support. Therefore, there is a need to document and study the effectiveness of existing treatment methods for Anorexia Nervosa. Aim: The study aims to study the efficacy of CBT in the treatment of Anorexia nervosa. Method: A literature study was conducted where five studies about CBT as treatment and it’s efficacy for Anorexia nervosa was studied. Result: CBT as a single treatment at Anorexia Nervosa leads to an increase in BMI and a decrease in the eating disorder's psychopathology. Conclusion: CBT is a potent treatment that can be used advantageously in the treatment of Anorexia nervosa, but further research is needed in the field with, among other things, several studies comparing CBT with other treatment methods.

Abstract examensarbete Av: Filip Öhman Mitt examensarbete är skrivet i form av ett informativt reportage om ämnet social ångest. Genom att presentera tre personer som själva talar om sina erfarenheter och upplevelser av sjukdomen så får läsaren en insikt i hur vardagen ser ut för de som drabbas. Syftet med mitt reportage har varit att delvis utreda vilka de huvudsakliga problemen för en drabbad är och delvis att informera alla läsare om sjukdomens påverkan samt om vilka möjligheter som idag finns tillgängliga för att bota social ångest. En stor del av intervjupersonernas ångestproblematik visade sig handla om skolmiljön. På grund av detta så läggs extra mycket fokus i mitt arbete på att ta reda på huruvida social ångest försvårar möjligheterna till att studera på en högre nivå. En representant från Studenthälsan i Stockholm bidrar med sin expertis som psykolog för att tala om problematiken för studenter med ångestsjukdomar samt de existerande hjälpmedel eller bristen därav som går att ta del av. Dessutom får de tre personerna som själva lider av sjukdomen påpeka brister och lyfta egna tankar om möjliga ändringar som högskolan skulle kunna genomföra för att förbättra situationen. På området som berör potentiella botemedel mot social ångest så uttalar sig psykologen och forskaren Tomas Furmark från Uppsala universitet. Han får presentera vad som enligt honom är den mest effektiva behandlingsformen, vilka styrkor den har, när man kan få hjälp och även på vilka sätt den har brister. Dessutom slår han ett slag för nya framgångsrika former av redan existerande behandlingar och poängterar att en avgörande faktor för en lyckad behandling beror på hur engagerad den som söker vård faktiskt är. Min arbetsprocess kan delas in i tre steg. Steg ett består av insamlandet av information och intervjupersoner. Här utfördes en grundresarch som handlade om att hitta korrekt fakta om sjukdomen samt att få kontakt med personer som själva led av den. Steg två bestod av att gå igenom, sålla ut och tolka informationen som hittades i del ett samt att bygga ett förtroende till de intervjupersoner som ställde upp. Detta arbete var ytterst omfattande då det krävdes mycket viljestyrka från både min och mina intervjupersoners sida för att de skulle känna sig redo för att tala om sin sjukdom. Steg tre i min arbetsprocess var sedan att sammanställa intervjuerna och informationen inom en form som kunde utgöra ett intressant reportage med ett faktiskt nyhetsvärde. Resultatet blev ett femton A4 sidor långt reportage som huvudsakligen presenteras i tre olika delar. Reportaget drivs framåt av intervjupersonerna som själva redogör för deras olika ångestsymptom och svårigheter i olika situationerna. De tre situationerna som tas upp är i kronologisk följd, ångestproblematik inom skolan, ångestproblematik i vardagen och slutligen ångestproblematik på sociala medier. Inom två av ämnena hörs också åsikter från Eric Bergström, grundaren av företaget Ångestskolan och enligt sig själv, den enda föreläsaren som talar om social ångest i Sverige. Slutsatsen som mitt arbete uppnår är att det kan bidra till att skapa en debatt om ämnet, belysa en problematik som sällan tagits upp och dessutom kritisera högskolans förmåga att hantera ångestsjukdomar. Mitt arbete är inte något som har skrivits för att besvara en fråga eller utreda vad som ligger bakom social ångest. Det är skrivet med syftet att informera och intressera för att slutligen öppna upp för en diskussion om ett ämne som fortfarande är ett mysterium för många. En förutsättning för detta är att mitt arbete därför väcker en mängd frågor som inte har några enkla svar och därför bör diskuteras.

Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara effekter utifrån användning av ett digitalt verktyg som är designat för brukare med kognitiva funktionsnedsättningar. Den valda analysenheten för syftet är ett relationsperspektiv, med ett primärt fokus på brukarens livskvalitetseffekter och ett sekundärt fokus på planerarens arbetsprocesseffekter. Kandidatuppsatsens metod har författaren använt sig av en kvalitativ och en kvantitativ metod och med en kombination av dessa två metoder. För denna uppsatsstudie användes kvalitativa intervjuer för att samla in djupa empiriska data från planerare. I uppsatsstudien användes även kvantitativa enkäter för att samla in data från brukare med kognitiva funktionsnedsättningar. De viktigaste slutsatserna i studien framgår att brukarna uppfattar en ökad livskvalitet genom användning av Wellbee. Brukarens och planerarens relation har förändrats med avseende att brukarna har blivit mer självständiga och inte behöver få lika mycket hjälp som tidigare. Planerarna tycker att brukarna smälter in mer bland andra människor sedan brukarna började använda Wellbee och användningen ger brukaren en ökad livskvalité eftersom de nu kan känna sig friare från samhällets omgivande reaktioner. Trots att planerarna tycker att det tar för mycket tid att lägga in bilder i Wellbee, som är ett måste för brukarna, har planerarnas arbetsprocess förändrats. Planerarens arbetsdag har blivit tydligare och lugnare genom användning av Wellbee.

The present study aimed to examine how physical exertion influences cognitive performance.Orienteers (n = 23) competing at primarily a national to international level were recruited toparticipate. A randomised control trial using a cross-over research design required participantsto complete two trials measuring performance over a duration of 35 minutes. Specifically, inone trial participants undertook a cognitive testing protocol divided into five blocks comprisedof three separate cognitive tests that each lasted approximately one minute, between each testparticipants rested for one minute (i.e., one minute testing, followed by one minute resting fora duration of 35 minutes). The other trial required participants to complete the same cognitivetesting protocol whilst simultaneous completing a cycling time trial (i.e., aiming to cycle amaximum distance within the time of 35 minutes). Analyses revealed participants performedsignificantly worse on the cognitive tests whilst simultaneously completing the cycling timetrial. Upon closer scrutiny of the individual tests, designed to measure the cognitive functionsof decision-making, working memory, and updating, a similar trend in performance wasobserved although it was not found to be statistically significant. The findings of the presentstudy highlights implications for athletes, coaches, and sports psychologists in attempts tooptimise sport performance and minimize cognitive impairments during physical exertion. Thestudy supports the need for greater ecological validity in the investigation of cognitiveperformance in sport science research. The findings of the present study indicate that appliedsport psychology research may be enhanced by the use of research designs comprised ofcognitive tests that more closely replicate the cognitive demands of competition settings. / Denna studie syftade till att undersöka hur fysisk ansträngning påverkar kognitivprestation. Urvalet bestod av orienterare tävlandes på huvudsakligen nationell tillinternationell nivå (n = 23). Studien var en randomiserad korsstudie där deltagarna genomfördekognitiva tester vid två försökstillfällen på 35 minuter vardera. Under det ena försökstillfälletgenomförde deltagarna ett kognitivt testprotokoll, indelat i fem block innehållande tre testervardera, där varje test varade i ungefär en minut, följt av en minuts vila mellan testerna (dvs.en minuts testning, följt av en minuts vila med en varaktighet på 35 minuter). Det andraförsökstillfället bestod av att deltagarna genomförde samma kognitiva testprotokoll samtidigtsom de cyklade, med målet att komma så lågt som möjligt i distans under 35 minuter.Resultaten visade på signifikant lägre kognitiv prestation när deltagarna cyklade samtidigt.Genom närmare analys av varje enskilt test (som ämnade mäta de kognitiva funktionernabeslutsfattande, arbetsminne och uppdatering) hittades samma trend, men utan signifikans.Fynden kan vara av vikt för idrottare, tränare och idrottspsykologer i deras arbete för attoptimera prestation och minimera kognitiv försämring under fysisk ansträngning. De stödjeräven behovet av ekologisk validitet i studier ämnade att undersöka kognitiv prestation inomidrott. Vidare indikerar fynden att tillämpad idrottspsykologisk forskning kan förbättras genomatt använda en forskningsdesign innehållande kognitiva test som är mer jämförbara med dekognitiva utmaningar idrottare ställs inför under tävlingssammanhang.