Utvecklingen av nya metoder för att studera hjärnans struktur och funktion har lett till ny förståelse om kognition. Inom kognitiv neurovetenskap studeras sambandet mellan hjärnan och tänkandet, där inlärning ingår. Hur inlärning fungerar är väsentligt för att utbildning tillgodogörs. Denna litteraturstudie är baserad på delar av den kognitiva neurovetenskapen som berör olika aspekter av vad skolan och lärare kan ha nytta av för att främja elevers inlärning. Hjärnans olika funktioner kan ofta kopplas till olika regioner i hjärnan, och hippocampus samt främre hjärnbarken är två viktiga regioner för både minnesbildning samt framplockning av minnen. Främre hjärnbarken är dessutom den del av hjärnan där de exekutiva funktionerna som har stor betydelse för inlärning är lokaliserade. En viktig förutsättning för inlärning är att hjärnan är plastisk, den kan förändras både strukturellt och biokemiskt. Hjärnan är plastisk hela livet, men fram tills 25-årsåldern då hjärnan fortfarande utvecklas sker större förändringar, vilket har betydelse för såväl inlärning som beteende. Stress kan genom bland annat synaptisk plasticitet påverka inlärning på ett negativt sätt över tid, samtidigt som det även direkt hämmar vår förmåga både att lära oss och att minnas. Till exempel kan stress hämma våra exekutiva funktioner, varav arbetsminnet är en sådan funktion som är betydande för inlärning. Många ungdomar idag lider av psykisk ohälsa, och upplevelser av negativa emotioner bidrar till att hjärnan och kroppen upplever stress. För att öka elevers uppmärksamhet är det därför viktigt med ett klassrum där det är lugnt och alla känner sig trygga. Elevers uppmärksamhet och inlärning kan även påverkas genom motivation, som i hjärnan är lokaliserat i en del av belöningssystemet. Det är även förmågan att lära sig genom återkoppling, som är ett effektivt sätt att skapa inlärning. Hjärnan lär sig genom att associera ny information till tidigare lagrad kunskap, vilket är bra att tänka på framförallt när ny kunskap ska presenteras. Bra sömn och fysisk aktivitet är två faktorer som är viktiga för minnesbildningen men som kan kännas svåra att påverka som lärare, samtidigt som det inte är helt omöjligt. Även mindfulness kan implementeras och bidra till både bättre välmående och inlärning. Den kognitiva neurovetenskapen kan på flera sätt tillämpas i skolan för att främja elevers inlärning.

Internetbaserade lösningar och tjänster kan kännas bortkopplade från den växande miljöfrågan. I verkligheten så har informations- och kommunikationsbranschen en betydligt större miljöpåverkan än vad många kan ana, och den kommer att fortsätta växa med tiden. Den största boven är streaming av video, eftersom det kräver enorma mängder energi. Konsumenterna av dessa tjänster saknar dock information och kunskap kring branschens miljöpåverkan och hållbarhetsarbete. Syftet med denna undersökning är att kartlägga förändringen i dessa konsumenters attityd till företagen samt deras intention till konsumtion av tjänsterna efter att de fått ny kunskap om företagens miljöpåverkan. För att identifiera detta har ett experiment utförts på tre fokusgrupper för att se om en förändrad kognition leder till förändrad attityd samt intention av företaget och dess tjänster, när det kommer till informations- och kommunikationsföretag. Undersökningen har visat att attityder kan förändras vid förändrad kognition men att denna attitydförändring inte leder till en förändrad intention till att konsumera information- och kommunikationsföretagens tjänster.

I Sverige beräknas strax över hälften av alla vuxna vara överviktiga eller ha utvecklat fetma (Folkhälsomyndigheten, 2018). Enligt WHO (2017) är ökningen av tillståndet inte bara ett allvarligt samhällsproblem, utan utgör även ett växande globalt hot mot folkhälsan. Ett hot som går att åtgärda, men utan åtgärd kan tillståndet ha förödande konsekvenser, i värsta fall förkortat liv (ibid). Med detta i åtanke växte mitt intresse fram att studera problematiken utifrån en pedagogisk synvinkel. Syftet med föreliggande studie var att belysa de erfarenheter och upplevelser av socialt stöd om beskrivs av en grupp individer som deltar i ett viktminskningsprogram genomsyras att behandlingsmetoden kognitiv beteendeterapi [KBT], ställt i relation till förändring av livsstil genom ett lärande perspektiv. Studien hade ett induktivt förhållningssätt och inspirerades av en hermeneutisk-fenomenologisk ansats med livsvärden som fokus. Som insamlingsmetod användes två fokusgruppsdiskussioner och två ”tillfällen i sammanhanget”, likt observation. Urvalet bestod av sex personer som deltog i en viktminskningsgrupp där KBT praktiserades. Av resultatet framgick att deltagarna upplevde behandlingen som gynnsam, dels genom viktreducering samt av ett generellt ökat hälsotillstånd, vilket kan kopplas till den nya mer hälsosamma livsstilen. Det har varit av intresse att belysa ämnet utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Många studier fokuserar på ett viktminskningsresultat och inte vad som möjliggör ett långsiktigt lärande. Genom att synliggöra lärandet genom den sociala kontexten och upplevelsen om vad som möjliggör lärande kan vi även öka förståelsen för problematiken och vidare metoden.

Syftet med denna studie är att analysera lärandesituationer i det naturvetenskapliga klassrummet med avseende på affektiva, kognitiva och sociala aspekter med fokus på genus. Studien utgår från ett sociokulturellt synsätt på lärande. Lärande anses vara både socialt och individuellt, dessutom är lärandesituationer alltid känslomässigt kopplade. Människan är i ständig utveckling och det är i sociala interaktioner och samspel med andra hon kan tillägna sig kunskap, tankesätt och förmågor av olika slag. Vårt naturliga tillstånd är att lära och utvecklas. Med stöttning från en mer kompetent person - till exempel lärare eller kamrat - kan vi lära oss nya saker som vi sedan klarar av på egen hand. Stöttning, även kallat Scaffolding, omfattar aktiviteter och strategier som lärare kan använda sig av för att stötta kunskapsutvecklingen hos elever. Det intervall mellan vad eleven redan kan och vad eleven kan lära sig med stöttning kallas för Zone of Proximal Development, ZPD. För att studera lärandesituationer har filminspelningar och observationer gjorts av en lärare som undervisar i naturvetenskapliga ämnen. Fem tillfällen i två olika klasser har filmats och observerats. Det inspelade materialet har sedan analyserats både kvantitativt och kvalitativt. Resultatet visar att pojkar har ett litet övertag när det gäller interaktionstid med läraren jämfört med vad flickor har. Pojkar får också mer uppmärksamhet i form av återkoppling på sina svar. Däremot går det inte att se några genusskillnader i lärarens bemötande eller vilka lärarstrategier som används. Strategierna som läraren använder är en blandning av affektiva och kognitiva vilket förbättrar elevernas möjligheter att tillgodogöra sig kunskap.

This paper aims to examine which form of examination that influence the students stress-level the most and if there’s a significant difference between genders. In relation to recent studies, hypotheses were formed that the oral exam should have the highest scores of stress, that students with better score on coping should have lower stress and that girls would score higher than boys. The study was conducted through a self-created survey that measured the students stress-levels in three different forms of examination, oral exam, written home-assignment and written classroom exams. The study was made at a school in southern Sweden with 95 respondents. The results showed that the oral examination caused highest scores in stress and that girls had significantly higher scores than boys. This study can be an enlightenment and guidance for teachers in their planning for examinations to ease the students raising stress-levels. / Denna uppsats syftar till att undersöka vilken typ av examination som framkallar mest stress hos gymnasieelever samt om det finns någon signifikant skillnad mellan könen. I relation till tidigare studier formades hypoteser att muntlig examination genererade högst poäng på stress, att elever med högre poäng på stresshantering har lägre nivåer av stress, samt att tjejer påvisar högre stressvärden än killar. Studien genomfördes med hjälp av ett egenskapat enkätformulär som mätte elevernas stressnivåer i tre olika examinationsformer, muntlig examination, skriftlig hemuppgift samt salsprov. Studien genomfördes på en skola i södra Sverige och antalet respondenter var 95. Resultatet visade att muntlig examination genererade högst poäng av stress samt att tjejer hade markant högre resultat än killar. Studien ämnar till att ge lärare en insyn i elevernas situation och upplevelse av olika examinationer så att de har möjlighet att anpassa sin undervisning efter det.

No description available.

No description available.

<p>I psykoterapidebatten finns två läger, som hävdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist på studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och använder erfarenheter från terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlättat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgått psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanställdes som fyra idealtyper. Resultaten visade att gruppen PDT-klienters breda problemformuleringar utvecklades via förändrade tankemönster till konkreta användningsområden. KBT-klienternas avgränsade problemformulering utvecklades via bemästrande av avgränsat problem till generaliserad användning av strategier. Viktiga gemensamma inslag i terapiprocessen var insikt, förmåga att se sig själv utifrån och möjlighet eller vilja till konkret applicering av nya erfarenheter. Underlättande faktorer var klientens beredskap och aktiva deltagande, i kombination med förtroende för terapeuten och tro på terapimodellen. Användning som alternativt utfallsmått diskuteras, liksom resultatens implikationer för terapeutisk verksamhet och synen på utvärdering av psykoterapi.</p>

<p>På psykologlinjen vid Stockholms universitet väljer studenterna att utbilda sig i kognitiv beteendeterapi, KBT eller i psykodynamisk terapi, PDT. Vissa menar att en tidig specialisering främjar effektiviteten och kompetensen i kliniska sammanhang. Andra menar att ett bredare och integrativt perspektiv är bättre då alternativa synsätt berikar det terapeutiska arbetet. Kvalitativa intervjuer med 18 psykologstudenter genomfördes i syfte att identifiera faktorer som studenterna upplevde påverkat valet av inriktning. Materialet analyserades med Grundad Teori. Stor inverkan på valet hade tillfällighetsfaktorer som identifikationsobjekt och rollmodeller bestående av lärare/föreläsare och andra studenter, kursinnehåll och kursutformning. Andra påverkansfaktorer var samhällets efterfrågan på särskild kompetens samt individens personlighet och vetenskapliga ideal. Vidare diskuteras om specialisering på grundnivå främjar eller hämmar den blivande psykologens utforskande efter kunskap.</p>

<p>Forskning har visat att barn som uppvisar ett normbrytande beteende i kombination med brister i empati och förståelse för ömsesidighet med andra har svårare för att bedöma rädda ansikten än andra barn med normbrytande beteenden. I en studie kopplades detta till att de inte läser av ögonen utan fokuserar mer på munnen. Föreliggande studies huvudsyfte var dels att validera ett instrument för mätning av barns ögonrörelser och relatera ögonrörelser till tolkning av känslor i ansiktsuttryck, dels att undersöka om barns empati generellt kan kopplas till skillnader i ögonrörelsemönster vid bedömning av ansiktsuttryck. En normalpopulation på 39 barn i 10-11 årsåldern bedömde ansiktsuttryck (glad, neutral, ledsen, arg och rädd). Föräldraskattningar av kognitiv och affektiv empati relaterades till deras förmåga att identifiera ansikten korrekt. Resultaten indikerar att rädda ansiktsuttryck generellt var svårare än de andra att bedöma. Det fanns också en negativ korrelation mellan affektiv empati och förmågan att bedöma rädda ansikten och ansikten i allmänhet. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning och klinisk betydelse.</p>