• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 62
  • 4
  • Tagged with
  • 66
  • 46
  • 23
  • 20
  • 17
  • 15
  • 15
  • 13
  • 12
  • 12
  • 10
  • 9
  • 9
  • 8
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Att lära av varandra : Lärares reflektioner om kollaborativt lärande vid distansundervisning i SFI / Teachers’ reflections about collaborative learning in distance education in Swedish for Immigrants

Bjerstedt, Emilia January 2020 (has links)
Det senaste året har undervisning i Sverige och runtomkring i världen bedrivits i mer flexibla undervisningsformer. Flertalet nyligen publicerade artiklar betonar vikten av att elever samarbetar och lär sig av varandra för att skapa goda möjligheter att lära när undervisningen sker på avstånd. Av denna anledning har denna studie fokuserat på lärares reflektioner om fördelar, utmaningar och centrala aspekter vid kollaborativt lärande vid distansundervisning inom SFI. Sex lärare från sex skilda skolor intervjuades genom semistrukturerade intervjuer via ett digitalt videoverktyg. Efteråt transkriberades dessa samtal med ett innehållsligt fokus och analyserades tematiskt.Resultaten visar att de fördelar som betonats är elevers möjlighet till gemensam stöttning av skilda slag, elevers möjlighet att motverka känslan av ensamhet och elevers möjlighet att delta i mer naturliga samtalsmiljöer. De utmaningar som påtalats är att det inledningsvis är svårt att motivera mer elevaktiva arbetssätt, att skapa ett socialt sammanhang samt att överblicka elevernas progression och deltagande. Avslutningsvis lyfter lärarna fram god planering och struktur, autonoma elever och en positiv syn på sig själv som pedagog, som tre betydelsefulla faktorer för att främja en god undervisningsmiljö. Dessutom visar denna studie att distansundervisning innebär en balansgång mellan ytterligheter så som elevstyrning kontra lärarstyrning och att lärarna stegvis förändrar sin pedagogik så att den passar den nya undervisningssituationen.
12

Kollaborativt och kooperativt lärande i matematik: fördelar och viktiga aspekter / Collaborative and cooperative learning in mathematics: advantages and important aspects

Jönsson, Ebba, Lindell, Emma January 2021 (has links)
Målet med kunskapsöversikten var att undersöka hur kollaborativt och kooperativt lärande kan gynna elevers kunskapsutveckling i ämnet matematik i skolans yngre åldrar, och vidare att undersöka de aspekter som kan anses viktiga för att främja elevers lärande i dessa arbetssätt. Kollaborativt lärande definieras som individbaserade uppgifter där man kan använda klasskamraterna som stöd, medan kooperativt lärande utgår från par- och gruppbaserat lärande där gruppen bedöms och belönas gemensamt. Denna översikt gjordes genom en systematisk litteratursökning där data insamlades från referensdatabaserna ERIC och LibSearch. Resultatet indikerar att både kooperativa och kollaborativa arbetssätt främjar elever med olika prestationsnivåer både kunskapsmässigt och socialt. Vidare betonas vikten av lärarens roll och de aktiva val som görs i form av gruppens utformning samt utlärda kommunikationsmönster. I diskussionen konstateras att läraren har en central roll för att de kooperativa och kollaborativa arbetssätten ska bli gynnsamma, detta eftersom det är lärarens planering och didaktiska val som avgör hur kunskapsfrämjande metoderna blir.
13

Historia och filmskapande

Sjöström, David January 2016 (has links)
Arbetet är en studie av om det i en filmskapandeprocess av en historisk film skapas möjligheter för elever att träna och utveckla en förmåga i en lärprocess. Syftet har varit att ta reda på om och när eleverna i de olika momenten av filmskapandeprocessen får möjlighet att träna och utveckla sin förmåga. För att kunna ta reda på ovanstående har jag designat ett arbetsområde där eleverna skulle göra en film om en historisk händelse. I detta fall andra världskriget. Arbetsområdet är designat utifrån att eleverna ska arbeta kollaborativt med filmskapandets olika moment. Jag har genom en deltagande observation följt fyra flickor i årskurs 9 som frivilligt ställt upp som informanter i deras arbete med att göra filmen. Resultatet visade att filmskapandeprocessens olika moment ledde till att eleverna diskuterade och samtalade om vad jag tolkat som historiekultur, historiemedvetande och historiebruk. Utifrån dessa samtal och diskussioner uppstod mekanismer för att kollaborativt lärande skulle kunna ske. Då designen av arbetet med filmskapandet ledde till att eleverna återkommande fick diskutera, samtala och reflektera kring de historiedidaktiska dimensionerna i olika lärsituationer, fick eleverna möjlighet att träna och utveckla sin förmåga över tid i en lärandeprocess. Slutsatsen som jag dragit av min undersökning är att elevernas förmåga förmodligen inte hade fått möjlighet att utvecklats lika mycket om de gjort motsvarande uppgift på egen hand samt att kollaborativt arbete mellan eleverna är att föredra för att de ska få möjlighet att utveckla sina förmågor, detta eftersom de då kan interagera med varandra utifrån dessa. Jag drog också slutsatsen att elevernas förmåga tränas som bäst när de får kommunicera historia istället för att konsumera historia.
14

Ökad inividialisering och/eller kollaborativt lärande? - en studie och analys av erfarenheter av datorn som stöd för lärare/elever i yrkesinriktade gymnasiekurser

Nergell, Maritha January 2003 (has links)
Syftet med undersökningen har varit att undersöka om datoranvändningen (främst e-postkommunikation) ger upphov till en ökad individualisering och/eller ett ökat kollaborativt lärande. De elevgrupper som har fokuserats har läst samma ämnen inom Handels- och Administrationsprogrammet, d v s Projekt och Företagande och Personaladministration. Undersökning har skett genom fallstudier, genom läsning av mottagna och skickade mail, textanalyser (dokument, rapporter, protokoll), några intervjuer, jämförelsegrupper och betygsresultat. Resultaten visar att det kollaborativa lärandet varken utvecklas sämre eller bättre i studiemiljöer där man har både lektionsundervisning och handledning på nätet. Konflikter i grupper uppstår och blir synliga även på nätet genom att en del elever blir överaktiva, d v s skriver och skickar många mail, andra är eller blir helt tysta. Det individuella lärandet kan, för de elever som tar för sig av lärarens handledningstid, bli mycket stort. Detta förutsätter att lärare/lärarteam är beredda på att ge snabb återkoppling så att motivationen hålls vid liv. / The purpose of this work has been to investigate whether the use of computers in education increase the individual and/or the collaborative learning. The groups in focus have studied the same courses in the Trade and Administrations programme, i e Project and Business and Personnel Administration. The investigation has been carried out by means of case studies, the reading of received and sent e-mails, text analyses (documents, reports, protocols), some interviews, group comparisons, project results and merits. The results show that the collaborative learning in educational environments develop neither worse nor better when you have both computersupported lessons and guidance . Conflicts in group develop and can be seen also in webb-based communication when some pupils are overactive and send many mails and others are quiet or become quiet. The individual learning can be very high when pupils take advantage of the teaching time given for webb-based guidance.This assuming that teachers and teaching teams are prepared to give almost immediate feedback in order to maintain a high motivational level.
15

Elevers samtalsaktiviteter och matematiska lärande då datorer används som läromedel : En litteraturstudie om elevers samtalsaktiviteter och matematiskas lärande då de använder bärbara datorer och handdatorer som läromedel / Students' Communication Activities and Mathematics Learning while Using a Computer : A Literacy Survey on Students' Conversation and Mathematics Learning while Using a Laptop or a Handheld Computer as a Learning Tool

Lydell, Ida January 2014 (has links)
Under de senaste åren har det skett en integrering av informations- och kommunikationsteknik (IKT), exempelvis datorer, i såväl samhället som i skolans undervisning. Syftet med den aktuella litteraturstudien är att undersöka vilka samtalsaktiviteter som eleverna deltar i då de använder bärbara datorer eller handdatorer under matematiklektionerna, samt att belysa vilka möjligheter och hinder som framträder. Som teoretisk utgångspunkt ligger ett sociokulturellt perspektiv på lärandet där språket, den miljö som eleven befinner sig i och de redskap som används beskrivs som betydelsefulla aspekter för lärandet. I läroplanen förtydligas att elever ska ges möjlighet att delta i kommunikativa samspel och att modern teknologi ska användas så att eleven kan inhämta, lära och utveckla sin förmåga att kommunicera matematik. Tidigare forskning kring matematik visar att elevers kollaborativa lärande och användande av IKT främjar elevernas matematiska kunskaper och delaktighet i samtalet. Litteraturstudiens resultat visar att elever i huvudsak deltar i muntliga samtal och att deras kollaborativa lärande och matematiska förståelse ökar då de använder datorer. Handdatorer beskrivs dessutom kunna möjliggöra för en ökad mobilitet vilket medför att elevernas i större utsträckning kan välja med vem de vill samtala. / In recent years there has been an integration of information and communication technologies (ICT), such as computers, in society as well as in education. The purpose of the current literature survey is to examine the communication between students when they use a laptop or a handheld computer during math class, as well as to highlight the opportunities and obstacles that appear. As a base for this work a sociocultural perspective on learning is used where the language, the pupils studying environment and the tools that are used, are important aspects of learning. The curriculum states that the students should be given the opportunity to participate in communicative interactions and that modern technology should be used so that students can obtain, learn and develop their ability to communicate mathematics. Earlier research in mathematics shows that the student’s collaborative learning and the use of ICT promotes the pupils mathematical knowledge and involvement in the conversation. The result of the survey shows that students mainly participate in oral communication and their collaborative learning and mathematical understanding increase when they use a computer. Another conclusion from the survey is that handheld computers allow mobility, which improves the students opportunities to choose who they want to talk to.
16

Vi löser det tillsammans : En observationsstudie om elevers resonemang vid ett kollaborativt arbetssätt inom matematik i årskurs 1

Nilsson, Ellinor, Hansson, Carolina January 2019 (has links)
Dagens matematikundervisning ska enligt läroplanen vara ett kommunikativt ämne. För att elevers matematiska kunskaper ska utvecklas behöver lärare planera för kommunikation samt tillåta ett kommunikativt klassrumklimat.  Matematikundervisning som präglas av ett formativt och kollaborativt arbetssätt gynnar elevers kunskapsutveckling. Syftet med observationsstudien är att undersöka hur olika tillvägagångssätt vid uträkningar av matematiska uppgifter kan ske genom ett kollaborativt arbetssätt och vad som påverkar elevernas matematiska resonemang. Frågeställningen är: Vad kan påverka elevernas matematiska resonemang vid ett kollaborativt arbetssätt i årskurs 1? Empirin har samlats in genom videoobservationer. Genom empirin analyserades nio teman fram som mynnade ut i fyra kategorier. Empirin som passade in i kategorierna transkriberades, därefter kunde resultat och analys skrivas fram. Resultat och analys har sedan diskuterats i relation till forskningsläget. Frågeställningen har besvarats genom en induktiv analys. Resultatet visar att användandet av ett formativt arbetssätt främjar elevers matematiska resonemang. Gruppdynamik och tillit är dessutom två viktiga faktorer som påverkar elevers resonemang. Resultatet visar också att lärares förarbete och lektionsmomentet är grundläggande för elevers matematiska resonemang. Ett förslag till vidare forskning är hur elevers lärande vid ett kollaborativt arbetssätt kan påverkas genom att elever får syn på sitt eget sätt att bemöta och resonera med sin omgivning.
17

Konsten att skriva ett filmmanus med kunden

Zinders, Bilbo January 2018 (has links)
I detta kandidatarbete har jag gått igenom hur man skriver ett manus med kunden, låta kunden komma på idéen och vara med i skrivandeprocessen. Med hjälp av en kombination av Deltagande Design och Kollaborativt Skrivande som metoder har jag byggt ihop en ny modell som hjälpte både mig och kunden för att få det bästa filmmanuset vi kunde göra med dom begränsningarna vi fick på vägen. Under skrivandets gång fick vi lite hinder om vad som kunde vara med och inte kunde vara med. Flera begränsningar dök upp men löstes på det bästa möjliga sätt. Åskådarnas feedback var nyttigt för oss alla för att kunna göra bättre framtida filmer och filmmanusar. / In this Bachelor Thesis I’ve gone through how to write a script with a customer, letting the customer to generate an idea and participate in the writing process. With the help of a combination of Participatory Design and Collaborative Writing as methods I have built a new model that helped me and the customer to get the best script we could make with the restrictions we got along the way. During the writing we got some hindrance on what could be in the script and on what couldn’t. More hindrance got up but got solved on the best possible way. The viewers feedback was necessary to hear for us to evolve and to do better movies and scripts in the future.
18

Professionellt lärande i en kollaborativ lärgrupp för idrottslärare : En fallstudie över ett aktionsforskande kollaborativt skolutvecklingsprojekt

Wiklander, Petter January 2018 (has links)
Aktionsforskning är ett exempel på en skolnära forskningsansats för att utveckla ett professionellt lärande hos lärare, vilket förväntas leda till en utveckling av verksamheten såväl som av lärarnas förståelse av sin egen undervisningspraktik. Studien beskriver och undersöker hur gemensamma reflektioner och ett undersökande arbetssätt i en kollaborativ lärgrupp kan utveckla ett professionellt lärande hos lärare. Forskningsfrågorna som ställdes var: Hur beskriver lärare att de utvecklar sitt professionella lärande i en kollaborativ lärgrupp med ämneskollegor? Hur kan lärare, genom arbete i en kollaborativ lärgrupp, utveckla och förändra (a) undervisningspraktiken, (b) förståelsens av praktiken? Studien har ett sociokulturellt perspektiv på lärande som teoretisk utgångspunkt.  Undersökningen har genomförts som en fallstudie med en aktionsforskande ansats. Empirin har samlats in genom en triangulering av datainsamlingsmetoder, där kvalitativa intervjuer med lärarna i lärgruppen varit tongivande för analysen. Resultatet visar att lärarna uppfattar att arbetssättet lett till ett Ökat reflekterande förhållningssätt, en Ökad handlingskraft att förändra sin praktik, Fördjupade ämnesdidaktiska diskussioner och Nya perspektiv på lärande. Lärarna har även utvecklat metoder för att tydliggöra och kommunicera lärandemål för undervisningen och utvecklat en mer begriplig, hanterbar och meningsfull undervisningspraktik. Det visar även på vikten av att frågeställningarna och förbättringsaktionerna i utvecklingsarbetet utgår från upplevda problem och utvecklingsbehov i praktiken. När ett sådant förhållningssätt integreras i en skolas utvecklingsarbete kan lärare utveckla sitt professionella lärande och sin handlingskraft att förändra sin undervisning. / Action research is an example of an educational research approach to develop teachers' professional learning. The study describes and examines how collaborative reflections and an exploratory approach in a learning community can develop professional learning amongst teachers. The research questions asked were: How do teachers describe that they develop their professional learning in a collaborative learning community with subject colleagues? How can teachers, through work in a collaborative learning community, develop and change (a) their teaching practice, (b) their understanding of the teaching practice? The theoretical framework is based on the sociocultural perspective. The survey has been conducted as a case study with an action research approach. The data has been gathered through a triangulation of data collection methods, where qualitative interviews have been influential to the analysis. The result shows that the teachers perceive that the process led to an enhanced reflective approach, an increased ability to change, deepened subject didactic discussions and new perspectives on learning. The analysis shows that teachers developed methods to clarify and communicate learning objectives for teaching and develop a more comprehensible, manageable and meaningful teaching practice. It also demonstrates how important it is that the developmental topics and actions are based on experienced problems and developmental needs in practice. When such an approach is integrated into a school's development plan, teachers can improve their professional learning and ability to change their teaching.
19

Social interaktion på fritidshemmet : Aktionsforskning om samarbete med hjälp av problemlösningar / Social interaction at the leisure center : Action research with collaboration through problem solving

Fransson, Therese January 2018 (has links)
Studien var ett utvecklingsarbete som inspirerades utifrån Rönnermans (2012) aktionsforskningsspiral. Syftet var att undersöka hur social interaktion i en elevgrupp på ett fritidshem kan uttrycka sig och om det kunde ske en förändring genom samarbetsövningar i form av problemlösningar. Valet av ämne grundade sig i observationer och intervjuer med lärare i fritidshem där det framkom att det fanns flera grupperingar mellan eleverna som gjorde det mindre trivsamt. Utifrån forskningen tog arbetet avstamp i kollaborativt lärande för att försöka minska grupperingarna mellan eleverna. Eleverna blev indelade i grupper om cirka 3 elever i varje där de fick till sig en ny problemlösning vid varje tillfälle som valdes att kallas veckans utmaning för en extra motivation för eleverna. Veckans utmaning pågick under några veckor och därefter intervjuades lärare i fritidshem återigen för att mäta resultatet mot syftet samt frågeställningen. Resultatet visade att det inte blev några förändringar i elevernas sociala interaktion främst på grund av tidsbrist och valet av samarbetsövningar. I slutet av arbetet framkom det en ny forskningsfråga för att på ett annat sätt försöka undersöka hur den sociala interaktionen på ett fritidshem skulle kunna förändras.
20

Samlärande i grundskolan : Ett vinnande koncept för alla? / Cooperative learning methods – effective for everyone?

Risberg, Tove January 2017 (has links)
We learn more and practice social skills through cooperative learning. Research has shown that students who work together towards common goals become more motivated and therefore gain more knowledge.  Students who have challenges whilst learning can benefit from cooperative learning, but what about the high-performing students? How do high-performing students interpret cooperative working? In this essay I will, with a socio-cultural perspective, analyse the high performing students' ideas on cooperative learning. Students participated in a group interview. They conducted a survey with multiple choice questions and open answers questions and were observed during some lessons. The results of these surveys were analysed using Robert Slavins analysis model where I have looked at cognitive outcomes and non-cognitive outcomes as: interaction, altruism and intersubjective understanding. The results showed that students appreciate the cooperative learning but they see a danger of free-riders. The students also expressed a fear of being graded unfairly. The conclusion is therefore that the teacher's role is important to counter the negative aspects that the students raise. The teacher needs to have a clear structure and a clear goal of cooperative lessons to ensure that all students benefit from both cognitive and noncognitive outcomes.

Page generated in 0.2096 seconds