Entrepreneurship has been entered on a supranational political agenda, in the EU and the OECD, and been emphatically described as a fundamental skill and a concern for schools and education. The agenda is reflected to a varying extent at the national and regional political levels. My aim is to describe, analyze and gain knowledge of what entrepreneurship in the Swedish upper secondary schools imply in practice, against the background of a local context. In particular, the conditions for learning. My approach is ethnographically inspired and this multiple case study is limited to two upper secondary school programmes. Data has been collected through observations, video recordings, informal conversations with pupils and teachers and formal conversations with headmasters. The material is analyzed in terms of three socioculturally inspiring foci. By means of a cultural-institutional focus, the stability and changeability of the programmes were elucidated. The previous institutional frameworks have been partially questioned by the teachers in the field, which has resulted in the following: In one of the upper secondary schools a new locally adapted programme has been composed, and courses and subjects have been integrated in a new way in the other school’s existing programme. The changes in the upper secondary programmes are to a great extent an example of a meeting between top-down and bottom-up initiatives. The changes of the institutional frameworks are connected to a discursive shift of the responsibility for pupils’ learning and education from teachers to pupils and also to teacher’s ambition to adapt interest- and experience-related teaching. In a situated focus, both programmes were identified as communities of practice with a joint enterprise, mutual engagement and a shared repertoire. These three dimensions were useful for examining specific aspects of the teaching. There has above all been an altered balance between reification and participation in the teaching as well as boundary crossing both outside the community of practice and within the community. Different conditions for learning were identified through an interpersonal focus. Both collaborative learning and cooperative learning were useful, but not sufficient concepts for describing the various forms of team learning. The conditions of cooperation and the pupils’ communication patterns revealed yet another form of team learning, which I call comparative learning. If the risk of everyday concepts getting the upper hand and trivialization can be avoided in team learning, there is in all these learning processes a potential for the pupils being able to develop strategies for handling complex tasks, taking initiatives and responsibility, cooperating and learning from one another in various different ways. In this way entrepreneurship has had an impact on the practice of the classrooms. / Entreprenörskap har förts upp på en överstatlig politisk agenda, inom EU och OECD, där den skrivits fram som en grundläggande färdighet och en angelägenhet för skola och utbildning. Agendan återspeglas i varierande grad på nationell och regional politisk nivå. Mitt syfte har varit att studera och försöka förstå vad entreprenörskap i den svenska gymnasieskolan kan innebära i praktiken. Utifrån syftet och ett sociokulturellt perspektiv formulerades frågeställningarna enligt följande: Hur framförhandlas, organiseras och realiseras undervisningen inom två studerade gymnasieprogram? Vilka sociala gemenskaper bidrar elever och lärare till och deltar i? Vilka former av lärande visar sig? Den etnografiskt inspirerade studien genomfördes i två gymnasieprogram som genom utvecklingsprojekt deltagit i det länsövergripande och EU-medfinansierade projektet PRIO 1, Prioritet företagsamhet i Västerbotten (2000 – 2005). Empiriska data insamlades genom observationer, videoregistreringar, informella samtal med elever och lärare och formella samtal med skolledare. Dessutom insamlades skriftliga dokument. Materialet har analyserats utifrån tre fokus. Genom ett kulturellt-insitutionellt fokus har programmens stabilitet och föränderlighet synliggjorts. I det ena fallet har ett nytt lokalutformat program satts samman, i det andra fallet har kurser och ämnen integrerats inom det befintliga programmet. Förändringarna ses som ett möte mellan top-down-initiativ och bottom-upp- initiativ. Resultatet visar även en diskursiv förskjutning av ansvar från lärare till elev och lärares strävan att tillrättalägg intresse- och erfarenhetsrelaterad undervisning. Ur ett situerat fokus har båda programmen identifierats som praxisgemenskaper med en gemensam uppgift, ett ömsesidigt engagemang och en gemensam repertoar. Utmärkande drag i undervisningen, men koppling till entreprenörskapstanken, har handlat om förändrade avvägningar mellan reifikation och deltagande i undervisningen samt om gränsöverskridande, dels utanför praxisgemenskapen och dels inom gemenskapen. Genom ett interpersonellt fokus har olika villkor för lärande identifierats. Såväl kollaborativt och kooperativt lärande har varit användbara begrepp för att beskriva formerna för samarbetslärande, men inte tillräckliga. Samarbetets villkor och elevers kommunikationsmönster har avslöjat ytterligare en form av samarbetslärande, vilken jag benämnt komparativt lärande. Denna avhandling har således visat på både gemensamma och särskiljande drag när entreprenörskapsinitiativ omsatts i skolans praktik, på två gymnasieprogram.

Detta projekt fokuserar på distansstudenter och deras studiesituation i tre nätbaserade kurser. Genom en empirisk studie bestående av samtal med studenter och lärare, samt deltagande observation, har vi försökt finna lösningar för att förbättra studenternas lärandemiljö. De sociala faktorerna visade sig vara av stor betydelse i en studieform som tidigare kännetecknats av isolation mellan studenter och lärare. Projektet visar på hur en nätbaserad utbildningsplattform genom enkla tekniska lösningar kan ta hänsyn till studentens behov i fråga om att stödja kommunikation och samarbete.

I denna fallstudie studeras hur medarbetare på Försäkringskassan anpassar sig efter och samarbetar i ett skrivprojekt där flera deltagare med olika mycket inflytande över och engagemang gemensamt producerar texter. Syftet med studien är att kartlägga hur deltagarna i skrivprojektet nyttjar kognition och kommunikation. Frågorna som studien försöker besvara är 1.vem deltar i skrivprocessen och hur, 2.hur upplever deltagarna att den kollektiva aspekten på skrivandet påverkar deras kognition och 3.vilken roll spelar deltagarnas individuella kognitiva processer i sociala förhandlingar? Materialet som studeras har inhämtats med kommunikationsetnografiska och praxisanalytiska metoder genom deltagande observation och intervjuer där deltagarna själva har fått bidra till analysen. Resultaten visar att deltagarna delas in i en kärngrupp, som oftast skriver och fattar beslut, och en grupp med sekundära deltagare, som fungerar som en resurs och sätter begränsningar för kärngruppen. Deltagarna förhandlar kring sanning, mål och idéer under den kollektiva skrivprocessen genom att verbalisera sina kognitiva processer. Förhandlingarna förebygger konflikter och missförstånd, och kompenserar delvis för det faktum att deltagarna inte delar en gemensam kognitiv monitor. I en välfungerande grupp kan deltagarna också avlasta varandra kognitivt. Studien avslutas med råd baserat på resultaten om vad man bör tänka på när man ska skriva i en komplex gruppkonstellation, och med förslag på framtida forskningsområden.

Skisser är enkla och värdefulla gestaltningsformer för idéutveckling som kan formas med olika verktyg för design. De kan användas vid problemlösning och kommunikation samt vid enskilt- och kollaborativt skissande oberoende av användarens kompetens om design. Problem kan uppstå om kollaborativt skissande sker oberoende av tid och plats samt i datorstödda verktyg för design som kräver någon form av kompetens om design för att kunna hanteras. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett datorstött verktyg för design skulle kunna utformas i syfte att främja idéutveckling under kollaborativt skissande utifrån användarupplevelsen. Med hjälp av konceptdriven designforskning har ett koncept för mobila enheter utformats utifrån kritik och teoretisk förankring. Konceptets skissprocesser testades av sex deltagare med olika kompetens om design. Resultatet visar att deltagarna ser fördelar med att använda ett datorstött verktyg för design för att främja kollaborativt skissande för att tänka, tala och förmedla idéer, oberoende av tid, plats och kompetens om design.

Researchers argue that students need to understand the language and the key concepts of each discipline to understand the academic content. The purpose of this study is to develop, analyze and evaluate a development project in civics. Therefore, the study answer following questions:  How do subject-specific concepts take place during the lessons according to the students? In what way can concept definition maps encourage students to talk about subject -specific concepts? How do students experience the work with concept definition maps? Two qualitative methods are used to answer the questions, both interviews and classroom observations. The interviews focus on how the students describe their experience with subject-specific concepts during civics lessons but also how they experience the work with concept definition maps which was implemented during the intervention. The observations onthe other hand show in what way the concept definition maps encourage students to talk about subject-specific concepts. The theoretical framework of the study is based on the sociocultural perspective and other theories that stress the importance of encouraging students to generate their own meaning of terms but also how the language develops in interaction with others.The result shows that the students often rely on the definition they get from their teacher orthe textbook but there is no room for students to explore the concepts themselves. All the students felt that the concept definition maps had good impact on their understanding of the subject-specific concepts. The results also showed that the there was a positive interdependence during the intervention where the students learned from each other’s prior knowledge and paths of thinking.

Denna empiriska studie avser att undersöka hur en grupp mellanstadielärare använder sig av litteratursamtal i undervisningen och deras inställning till arbetssättet. Tidigare forskning visar att litteratursamtal har positiva effekter på elevers lärande. Därför vore det intressant att undersöka hur mellanstadielärare använder sig av litteratursamtal i sin undervisning. Studiens undersökning kommer att baseras på kvalitativa intervjuer där tre mellanstadielärare berättar om sina erfarenheter av litteratursamtal och hur de använder sig av arbetssättet. Den insamlade datan analyserades utifrån studiens frågeställningar och de centrala begrepp som genomsyrar studien. Resultatet tyder på en positiv inställning hos de tillfrågade lärarna gällande användning av litteratursamtal. De tillfrågade lärarna berättar att litteratursamtal är ett återkommande arbetssätt i deras undervisning. Det går att dra kopplingar mellan studiens resultat och den tidigare forskningen som lyfter fram olika tillvägagångssätt för att uppnå ett effektivt och gynnande litteratursamtal.

Det här är en studie av förbättringsarbete på en gymnasieskola, exemplifierat av ett språkutvecklingsprojekt. Det övergripande syftet med texten är att tolka och förstå lärarnas lärande inom utvecklingsprojektet. Det empiriska materialet, som är ett resultat av semistrukturerade intervjuer med fyra deltagande lärare, diskuteras utifrån ett teoretiskt ramverk som har konstruerats på bas av forskningslitteratur som rör verksamhetsutveckling och förbättringsarbete i skolan. Syftet med det har varit att skapa en empirinära analys med relevans för skolforskning men också för de lärare som deltar i projektet. För att nå insikter om lärande som resultat av erfarenhet, reflektion, revidering och utveckling, har intervjufrågorna konstruerats på ett sätt som uppmuntrar ett retrospektivt men också framåtpekande perspektiv. Studiens resultat är att lärandeprocessen inom det specifika projektet på många sätt bekräftar aktuell forskning, men att intervjuberättelserna också erbjuder andra sidor, som exempelvis betydelsen av nära och vardagligt samarbete, lärare emellan, för att skapa arbetsglädje men också tillfällen till mer informellt lärande.

This bachelor thesis is a study of how collaborative learning impacts accessibility, with a particular attention given to the relationship between the learning process and accessibility. The aim is to gain insights into how collaborative learning as a pedagogical approach impacts accessibility in a group of mixed ability dancers. For that purpose, we propose a theoretical framework of accessibility, collaborative learning and pathways to knowledge. The study is conducted through a qualitative research method using abductive reasoning. It consisted of two workshops as well as in-practice reflections and discussions, following an eight-step thematic analysis method. In summary, five main themes were identified in this study: sense of belonging, openness, the act of sharing, space for interpretation and to dare. Each theme reflects components of breaking the loop, a process in which new insights may arise. Thus, all of the themes can be used as inspiration to create more accessible learning environment in which we pave the way for discovery and creativity. Thereof, while arguing for the significance of collaborative learning, this study intends to contribute to the conversation surrounding accessibility in the wider context of dance education.

Global use of natural resources has accelerated during the past decade and emissions and waste have increased as a consequence. The construction sector is a major contributor to global carbon emissions and is responsible for as much as one-third of global greenhouse gas emissions. The negative impact that industries across the world are having on the environment is getting recognized as a serious problem and the environmental awareness is growing. A significant amount of this impact could be reduced with increased resource efficiency. Our economic system needs to undergo an unprecedented transformation, to stop environmental degradation but also to assure sustainable access to natural resources in the future. To tackle this issue, institutions are pressuring to move away from our current linear economy with its “take-make-dispose” characteristics and move towards a circular economy that is waste-free by design. The concept of Industrial Symbiosis is seen as a means to do that. In these industrial networks that resemble biological symbioses, waste or by-products of one company become a resource for another. By engaging traditionally separate industries in a collective approach involving physical exchange of materials, energy and by-products, it is possible to divert waste from landfill and reduce the negative impact on the environment. From a company perspective, Industrial Symbiosis can reduce the need for raw materials as well as waste disposal costs while allowing companies to create new revenue from residue and by products. The aim of this report was to investigate the perspectives that stakeholders have on a potential participation in an Industrial Symbiosis network and the complex interplay of drivers, facilitators and barriers to the implementation, as well as how the responsibilities among the stakeholders could be divided in order to implement this concept in the most effective way. This was done by interviewing key stakeholders within the construction industry to get an overall perspective on their views. The results indicated a generally positive outlook on the concept of Industrial Symbiosis among the stakeholders. Key drivers and barriers were identified as economic – companies are only willing to invest if it is profitable, regulatory – regulations are an important enabling factor as they create the right incentives for companies to participate, organizational – A transformation of the business model is necessary in order to implement circular economy and technological – Technological developments and innovations will aid the implementation as it can increase efficiency and transparency among the network participants. A tentative model has been generated where the responsibility distribution among the stakeholders have been mapped in order to give a greater understanding of the dynamics of a potential network. / Den globala användningen av naturresurser har ökat under det senaste decenniet och utsläpp och avfall har vuxit som en följd. Byggsektorn är en stor bidragande faktor till globala koldioxidutsläpp och ansvarar för så mycket som en tredjedel av de globala utsläppen av växthusgaser. Den negativa påverkan som industrier över hela världen har på miljön erkänns som ett allvarligt problem samtidigt som miljömedvetenheten växer. En betydande mängd av denna påverkan kan minskas med ökad resurseffektivitet. Vårt ekonomiska system måste genomgå en enastående omvandling, för att stoppa miljöförstöring men också för att säkerställa hållbar tillgång till naturresurser i framtiden. För att ta itu med denna fråga pressar institutionerna att flytta sig bort från vår nuvarande linjära ekonomi och gå mot en cirkulär ekonomi som är avfallsfri genom design. Begreppet Industriell Symbios ses som ett sätt att göra det. I dessa industriella nätverk som liknar biologiska symboler blir avfall eller biprodukter från ett företag en resurs för ett annat. Genom att engagera traditionellt separata industrier i en kollektiv strategi som involverar fysiskt utbyte av material, energi och biprodukter, är det möjligt att avleda avfall från deponering och minska den negativa miljöpåverkan. Ur ett företagsperspektiv kan Industriell Symbios minska behovet av råmaterial samt avfallskostnader samtidigt som företag kan skapa nya intäkter från rester och av produkter. Syftet var att undersöka de synpunkter som intressenter har på ett potentiellt deltagande i ett Industriellt Symbios-nätverk och det komplexa samspelet mellan aktörer för genomförandet, samt hur ansvaret mellan aktörerna ska delas upp för att implementera detta koncept på det mest effektiva sättet. Detta gjordes genom att intervjua viktiga aktörer inom byggbranschen för att få ett övergripande perspektiv på deras åsikter. Resultaten indikerade en generellt positiv syn på konceptet industriell symbios bland intressenterna. Viktiga drivkrafter och hinder identifierades som ekonomiska - företag är bara villiga att investera om det är lönsamt, regelverk - förordningar är en viktig möjliggörande faktor eftersom de skapar rätt incitament för företag att delta, organisatoriska - En omvandling av affärsmodellen är nödvändig i för att genomföra cirkulär ekonomi och teknik - Teknologisk utveckling och innovationer hjälper implementeringen eftersom det kan öka effektiviteten och öppenheten bland nätverksdeltagarna. En modell har genererats där ansvarsfördelningen bland intressenterna har kartlagts för att ge en större förståelse för dynamiken i ett potentiellt nätverk.

Berggren, Lars & Bäckström, Erik (2009). Möjligheter och utmaningar med molntjänster i undervisningen. (Opportunities and challenges of cloud services in education). SÄLIII:4B, Särskild Lärarutbildning för lärare i yrkesämnen på gymnasiet, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Lärare och elever behöver stöd i sin undervisning och sitt lärande i skolan. Hur får man- och kan man få stöd genom olika molntjänster, s.k. webb 2.0, i skolan? Vi vill visa tendenser till en förändrad lärupplevelse hos eleverna efter ett förändringsarbete. Avsikten med förändringen var att ge eleverna stöd med en, som vi upplever det, mer strukturerad, personlig och tillgänglig pedagogik.Denna examensuppsats är en av två uppsatser med samma tema, molntjänster i undervisningen. Själva forskningsarbetet är uppdelat i två grupper med två personer i vardera. I denna uppsats undersöks elev-lärarperspektivet. I den andra uppsatsen undersöks lärarsamarbete.För att hitta tendenser till fördelar och möjligheter, i vårt redan genomförda förändringsarbete med pappersfri undervisning med hjälp av molntjänster, har vi genomfört kvalitativa intervjuer med slumpvis utvalda elever på två orter och sedan analyserat och jämfört resultaten. Analysen av dessa presenteras gemensamt. De tendenser till fördelar och möjligheter till fortsatt förändring vi har hittat genom vår undersökning och den dagliga kontakten med eleverna, har stärkt oss i vår ambition att fortsätta använda molntjänster i vår undervisning. Elevernas attityd mot verktygen är att de uppfattar dem som mer anpassade efter deras vardagsbehov. Den pedagogiska förändringen upplevdes av oss lärare som mindre dramatisk än vi förväntade, vilket har varit positivt.