Detta projekt fokuserar på distansstudenter och deras studiesituation i tre nätbaserade kurser. Genom en empirisk studie bestående av samtal med studenter och lärare, samt deltagande observation, har vi försökt finna lösningar för att förbättra studenternas lärandemiljö. De sociala faktorerna visade sig vara av stor betydelse i en studieform som tidigare kännetecknats av isolation mellan studenter och lärare. Projektet visar på hur en nätbaserad utbildningsplattform genom enkla tekniska lösningar kan ta hänsyn till studentens behov i fråga om att stödja kommunikation och samarbete.

I denna fallstudie studeras hur medarbetare på Försäkringskassan anpassar sig efter och samarbetar i ett skrivprojekt där flera deltagare med olika mycket inflytande över och engagemang gemensamt producerar texter. Syftet med studien är att kartlägga hur deltagarna i skrivprojektet nyttjar kognition och kommunikation. Frågorna som studien försöker besvara är 1.vem deltar i skrivprocessen och hur, 2.hur upplever deltagarna att den kollektiva aspekten på skrivandet påverkar deras kognition och 3.vilken roll spelar deltagarnas individuella kognitiva processer i sociala förhandlingar? Materialet som studeras har inhämtats med kommunikationsetnografiska och praxisanalytiska metoder genom deltagande observation och intervjuer där deltagarna själva har fått bidra till analysen. Resultaten visar att deltagarna delas in i en kärngrupp, som oftast skriver och fattar beslut, och en grupp med sekundära deltagare, som fungerar som en resurs och sätter begränsningar för kärngruppen. Deltagarna förhandlar kring sanning, mål och idéer under den kollektiva skrivprocessen genom att verbalisera sina kognitiva processer. Förhandlingarna förebygger konflikter och missförstånd, och kompenserar delvis för det faktum att deltagarna inte delar en gemensam kognitiv monitor. I en välfungerande grupp kan deltagarna också avlasta varandra kognitivt. Studien avslutas med råd baserat på resultaten om vad man bör tänka på när man ska skriva i en komplex gruppkonstellation, och med förslag på framtida forskningsområden.

Skisser är enkla och värdefulla gestaltningsformer för idéutveckling som kan formas med olika verktyg för design. De kan användas vid problemlösning och kommunikation samt vid enskilt- och kollaborativt skissande oberoende av användarens kompetens om design. Problem kan uppstå om kollaborativt skissande sker oberoende av tid och plats samt i datorstödda verktyg för design som kräver någon form av kompetens om design för att kunna hanteras. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett datorstött verktyg för design skulle kunna utformas i syfte att främja idéutveckling under kollaborativt skissande utifrån användarupplevelsen. Med hjälp av konceptdriven designforskning har ett koncept för mobila enheter utformats utifrån kritik och teoretisk förankring. Konceptets skissprocesser testades av sex deltagare med olika kompetens om design. Resultatet visar att deltagarna ser fördelar med att använda ett datorstött verktyg för design för att främja kollaborativt skissande för att tänka, tala och förmedla idéer, oberoende av tid, plats och kompetens om design.

Researchers argue that students need to understand the language and the key concepts of each discipline to understand the academic content. The purpose of this study is to develop, analyze and evaluate a development project in civics. Therefore, the study answer following questions:  How do subject-specific concepts take place during the lessons according to the students? In what way can concept definition maps encourage students to talk about subject -specific concepts? How do students experience the work with concept definition maps? Two qualitative methods are used to answer the questions, both interviews and classroom observations. The interviews focus on how the students describe their experience with subject-specific concepts during civics lessons but also how they experience the work with concept definition maps which was implemented during the intervention. The observations onthe other hand show in what way the concept definition maps encourage students to talk about subject-specific concepts. The theoretical framework of the study is based on the sociocultural perspective and other theories that stress the importance of encouraging students to generate their own meaning of terms but also how the language develops in interaction with others.The result shows that the students often rely on the definition they get from their teacher orthe textbook but there is no room for students to explore the concepts themselves. All the students felt that the concept definition maps had good impact on their understanding of the subject-specific concepts. The results also showed that the there was a positive interdependence during the intervention where the students learned from each other’s prior knowledge and paths of thinking.

Denna empiriska studie avser att undersöka hur en grupp mellanstadielärare använder sig av litteratursamtal i undervisningen och deras inställning till arbetssättet. Tidigare forskning visar att litteratursamtal har positiva effekter på elevers lärande. Därför vore det intressant att undersöka hur mellanstadielärare använder sig av litteratursamtal i sin undervisning. Studiens undersökning kommer att baseras på kvalitativa intervjuer där tre mellanstadielärare berättar om sina erfarenheter av litteratursamtal och hur de använder sig av arbetssättet. Den insamlade datan analyserades utifrån studiens frågeställningar och de centrala begrepp som genomsyrar studien. Resultatet tyder på en positiv inställning hos de tillfrågade lärarna gällande användning av litteratursamtal. De tillfrågade lärarna berättar att litteratursamtal är ett återkommande arbetssätt i deras undervisning. Det går att dra kopplingar mellan studiens resultat och den tidigare forskningen som lyfter fram olika tillvägagångssätt för att uppnå ett effektivt och gynnande litteratursamtal.

Det här är en studie av förbättringsarbete på en gymnasieskola, exemplifierat av ett språkutvecklingsprojekt. Det övergripande syftet med texten är att tolka och förstå lärarnas lärande inom utvecklingsprojektet. Det empiriska materialet, som är ett resultat av semistrukturerade intervjuer med fyra deltagande lärare, diskuteras utifrån ett teoretiskt ramverk som har konstruerats på bas av forskningslitteratur som rör verksamhetsutveckling och förbättringsarbete i skolan. Syftet med det har varit att skapa en empirinära analys med relevans för skolforskning men också för de lärare som deltar i projektet. För att nå insikter om lärande som resultat av erfarenhet, reflektion, revidering och utveckling, har intervjufrågorna konstruerats på ett sätt som uppmuntrar ett retrospektivt men också framåtpekande perspektiv. Studiens resultat är att lärandeprocessen inom det specifika projektet på många sätt bekräftar aktuell forskning, men att intervjuberättelserna också erbjuder andra sidor, som exempelvis betydelsen av nära och vardagligt samarbete, lärare emellan, för att skapa arbetsglädje men också tillfällen till mer informellt lärande.

This bachelor thesis is a study of how collaborative learning impacts accessibility, with a particular attention given to the relationship between the learning process and accessibility. The aim is to gain insights into how collaborative learning as a pedagogical approach impacts accessibility in a group of mixed ability dancers. For that purpose, we propose a theoretical framework of accessibility, collaborative learning and pathways to knowledge. The study is conducted through a qualitative research method using abductive reasoning. It consisted of two workshops as well as in-practice reflections and discussions, following an eight-step thematic analysis method. In summary, five main themes were identified in this study: sense of belonging, openness, the act of sharing, space for interpretation and to dare. Each theme reflects components of breaking the loop, a process in which new insights may arise. Thus, all of the themes can be used as inspiration to create more accessible learning environment in which we pave the way for discovery and creativity. Thereof, while arguing for the significance of collaborative learning, this study intends to contribute to the conversation surrounding accessibility in the wider context of dance education.

Global use of natural resources has accelerated during the past decade and emissions and waste have increased as a consequence. The construction sector is a major contributor to global carbon emissions and is responsible for as much as one-third of global greenhouse gas emissions. The negative impact that industries across the world are having on the environment is getting recognized as a serious problem and the environmental awareness is growing. A significant amount of this impact could be reduced with increased resource efficiency. Our economic system needs to undergo an unprecedented transformation, to stop environmental degradation but also to assure sustainable access to natural resources in the future. To tackle this issue, institutions are pressuring to move away from our current linear economy with its “take-make-dispose” characteristics and move towards a circular economy that is waste-free by design. The concept of Industrial Symbiosis is seen as a means to do that. In these industrial networks that resemble biological symbioses, waste or by-products of one company become a resource for another. By engaging traditionally separate industries in a collective approach involving physical exchange of materials, energy and by-products, it is possible to divert waste from landfill and reduce the negative impact on the environment. From a company perspective, Industrial Symbiosis can reduce the need for raw materials as well as waste disposal costs while allowing companies to create new revenue from residue and by products. The aim of this report was to investigate the perspectives that stakeholders have on a potential participation in an Industrial Symbiosis network and the complex interplay of drivers, facilitators and barriers to the implementation, as well as how the responsibilities among the stakeholders could be divided in order to implement this concept in the most effective way. This was done by interviewing key stakeholders within the construction industry to get an overall perspective on their views. The results indicated a generally positive outlook on the concept of Industrial Symbiosis among the stakeholders. Key drivers and barriers were identified as economic – companies are only willing to invest if it is profitable, regulatory – regulations are an important enabling factor as they create the right incentives for companies to participate, organizational – A transformation of the business model is necessary in order to implement circular economy and technological – Technological developments and innovations will aid the implementation as it can increase efficiency and transparency among the network participants. A tentative model has been generated where the responsibility distribution among the stakeholders have been mapped in order to give a greater understanding of the dynamics of a potential network. / Den globala användningen av naturresurser har ökat under det senaste decenniet och utsläpp och avfall har vuxit som en följd. Byggsektorn är en stor bidragande faktor till globala koldioxidutsläpp och ansvarar för så mycket som en tredjedel av de globala utsläppen av växthusgaser. Den negativa påverkan som industrier över hela världen har på miljön erkänns som ett allvarligt problem samtidigt som miljömedvetenheten växer. En betydande mängd av denna påverkan kan minskas med ökad resurseffektivitet. Vårt ekonomiska system måste genomgå en enastående omvandling, för att stoppa miljöförstöring men också för att säkerställa hållbar tillgång till naturresurser i framtiden. För att ta itu med denna fråga pressar institutionerna att flytta sig bort från vår nuvarande linjära ekonomi och gå mot en cirkulär ekonomi som är avfallsfri genom design. Begreppet Industriell Symbios ses som ett sätt att göra det. I dessa industriella nätverk som liknar biologiska symboler blir avfall eller biprodukter från ett företag en resurs för ett annat. Genom att engagera traditionellt separata industrier i en kollektiv strategi som involverar fysiskt utbyte av material, energi och biprodukter, är det möjligt att avleda avfall från deponering och minska den negativa miljöpåverkan. Ur ett företagsperspektiv kan Industriell Symbios minska behovet av råmaterial samt avfallskostnader samtidigt som företag kan skapa nya intäkter från rester och av produkter. Syftet var att undersöka de synpunkter som intressenter har på ett potentiellt deltagande i ett Industriellt Symbios-nätverk och det komplexa samspelet mellan aktörer för genomförandet, samt hur ansvaret mellan aktörerna ska delas upp för att implementera detta koncept på det mest effektiva sättet. Detta gjordes genom att intervjua viktiga aktörer inom byggbranschen för att få ett övergripande perspektiv på deras åsikter. Resultaten indikerade en generellt positiv syn på konceptet industriell symbios bland intressenterna. Viktiga drivkrafter och hinder identifierades som ekonomiska - företag är bara villiga att investera om det är lönsamt, regelverk - förordningar är en viktig möjliggörande faktor eftersom de skapar rätt incitament för företag att delta, organisatoriska - En omvandling av affärsmodellen är nödvändig i för att genomföra cirkulär ekonomi och teknik - Teknologisk utveckling och innovationer hjälper implementeringen eftersom det kan öka effektiviteten och öppenheten bland nätverksdeltagarna. En modell har genererats där ansvarsfördelningen bland intressenterna har kartlagts för att ge en större förståelse för dynamiken i ett potentiellt nätverk.

Berggren, Lars & Bäckström, Erik (2009). Möjligheter och utmaningar med molntjänster i undervisningen. (Opportunities and challenges of cloud services in education). SÄLIII:4B, Särskild Lärarutbildning för lärare i yrkesämnen på gymnasiet, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Lärare och elever behöver stöd i sin undervisning och sitt lärande i skolan. Hur får man- och kan man få stöd genom olika molntjänster, s.k. webb 2.0, i skolan? Vi vill visa tendenser till en förändrad lärupplevelse hos eleverna efter ett förändringsarbete. Avsikten med förändringen var att ge eleverna stöd med en, som vi upplever det, mer strukturerad, personlig och tillgänglig pedagogik.Denna examensuppsats är en av två uppsatser med samma tema, molntjänster i undervisningen. Själva forskningsarbetet är uppdelat i två grupper med två personer i vardera. I denna uppsats undersöks elev-lärarperspektivet. I den andra uppsatsen undersöks lärarsamarbete.För att hitta tendenser till fördelar och möjligheter, i vårt redan genomförda förändringsarbete med pappersfri undervisning med hjälp av molntjänster, har vi genomfört kvalitativa intervjuer med slumpvis utvalda elever på två orter och sedan analyserat och jämfört resultaten. Analysen av dessa presenteras gemensamt. De tendenser till fördelar och möjligheter till fortsatt förändring vi har hittat genom vår undersökning och den dagliga kontakten med eleverna, har stärkt oss i vår ambition att fortsätta använda molntjänster i vår undervisning. Elevernas attityd mot verktygen är att de uppfattar dem som mer anpassade efter deras vardagsbehov. Den pedagogiska förändringen upplevdes av oss lärare som mindre dramatisk än vi förväntade, vilket har varit positivt.

Both digital competence and collaborative skills are important for citizens who need to navigate in future societies. This paper is based on an interview study with ten teachers and the aim is to survey how teachers design their teaching to promote collaborative learning methods by using 1:1. Different perspectives on teachers´ design of the collaborative processes in terms of interaction through the digital device or processes that occurred around the device were found. To visualize how teachers operationalize collaborative learning in their pedagogical activities, the model of TPACK in situ was used (Willermark, 2018). In the analysis of the examples that the teachers reproduced based on TPACK in situ, the results of the study show many innovative learning processes where students interact with their tablets and how the teachers design their teaching to interact with different kinds of subject content. By using Learning Design Sequences as an analysis tool, further understanding was reached of how, when and in what way technology supports the collaborative processes and in which phases of learning this happens. In this way, institutional patterns became prominent through the influence of the physical learning environment, which increased the understanding of how around or through 1:1 also can be placed in a spatial context. Finally, Learning Design Sequences were used to identify opportunities and challenges for teachers in designing for collaborative learning through 1:1. The purpose of the study is to investigate how teachers say they design their teaching to promote students’ collaborative work through digital units in school years 1–6 and through the teachers’ statements see what influencing factors, abilities, subject content and technology support a design of digital teaching for the benefit of collaboration and student-to-student interaction in digital arenas. Based on the conclusions the author also presents a didactic model for teachers to take into consideration when designing their pedagogical activities for practising collaborative skills in the 1:1 classroom. / Digital kompetens såväl som kollaborativ förmåga bygger på elementära kunskaper som medborgare kommer att behöva för att kunna navigera i framtida samhällen. Detta är en intervjustudie med tio lärare med syftet att undersöka hur lärare säger sig designa sin undervisning för att arbeta kollaborativt genom användande av 1:1. Det fanns också initialt en avsikt att uppmärksamma olika perspektiv på de kollaborativa processernas utformning i fråga om dels interaktion genom den digitala enheten, dels processer som sker bredvid. För att synliggöra hur lärare operationaliserar ett kollaborativt lärande i den pedagogiska verksamheten användes modellen TPACK in situ (Willermark, 2018). Vid analysen av de exempel som lärarna återgav utifrån TPACK in situ kunde studiens resultat visa på ett flertal innovativa undervisningsprocesser där eleverna arbetar interagerande elev-till-elev med sin lärplatta och hur lärare designar sin undervisning utifrån ämnesinnehåll. Genom att använda Learning Design Sequences som analysverktyg kunde ytterligare förståelse uppnås för hur, när och på vilket sätt tekniken understödjer de kollaborativa processerna och i vilka faser av lärandet detta sker. På så sätt blev institutionella mönster framträdande genom bland annat den fysiska lärmiljöns påverkan vilket ökade förståelsen av hur bredvid eller genom 1:1 kan sättas i en rumslig kontext. Avslutningsvis användes Learning Design Sequences för att identifiera möjligheter och utmaningar för lärare i att designa kollaborativ undervisning genom 1:1. Syftet med studien är att undersöka hur lärare säger sig designa sin undervisning för att främja elevernas kollaborativa arbete genom digitala enheter i skolår 1–6 och genom lärarnas utsagor se vilka påverkansfaktorer, förmågor, ämnesinnehåll och teknik som understödjer en design av digital undervisning som främjar kollaboration och elev-till-elev interaktion i digitala arenor. Baserat på undersökningens slutsatser presenterar författaren en didaktisk modell med avsikt att stödja lärare när de designar sin pedagogiska praktik så att den kan utveckla kollaborativa förmågor genom 1:1.