Studiens syfte var att utforska elevers möjlighet till samspel i matematikundervisningen, ur ett lärarperspektiv. Tidigare forskning i studien visar att samspel är bra för elevers studieresultat inom matematik,samt vilka kritiska faktorer som kan uppstå vid arbete i par och grupp.Studien utgår från den sociokulturella teorin, som menar att lärande sker i sociala sammanhang.Utifrån studiens syfte formulerades följande frågeställningar:- Vilken betydelse anser lärare, som undervisar i de yngre åldrarna, att arbete i par eller i mindre grupper har för lärandet i matematik? - Vad i undervisningen i form av aktiviteter och uppgifter ger elever möjlighet att samspela i lärandet i matematik, enligt lärarna? - Vilka kritiska faktorer ser lärare gällande samspel som undervisningsmetod i matematik? För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvantitativ studie med kvalitativa inslag, endigital enkätundersökning där 85 undervisande, behöriga lärare i årskurs 1-3 deltog. Studiens analys utgick från Engeströms modell av aktivitetsteorin som grundar sig i det sociokulturella perspektivet och bygger på att det finns ett samspel mellan människa, miljö och den aktivitet som människan deltar i.Resultatet visade att lärare för de yngre åldrarna anser att samspel har betydelse för elevers lärande i matematik och eleverna får enligt lärarna samspela vid främst laborativa och muntliga uppgifter.

Undersökningen tar utgångspunkt i en musikalisk aktivitet inom en fritidsverksamhet. Genom att belysa elevernas lärande från ett kollaborativt perspektiv, som tar fasta på hur kunskapen formas genom ett förhandlande i sociala processer, är syftet att försöka förstå vilka konsekvenser detta perspektiv får för synen på kunskap och lärande. Frågan om hur eleverna blir redskap för varandras lärande undersöks genom deltagande observation. Utifrån olika aspekter, såsom musikaliskt språk och kulturella referenser, framträder ett ömsesidigt beroende mellan eleverna men också mellan eleverna och det materiella, exempelvis teknisk utrustning. Undersökningsmaterialet visar hur eleverna formar en kollektiv praktik, men hur det inom denna ryms ett lärande som är komplext och mångdimensionellt. Härigenom framstår det kollektiva som ett spelrum, inom vilket eleverna utforskar och förhandlar om identitet, normer, värden och betydelser. Undersökningens huvudsakliga slutsatser är för det första att den musikaliska aktiviteten inte har någon given innebörd eller riktning, utan att det snarare handlar om ett uppmärksammande av olika aspekter av ett kunskapsinnehåll, vilka blir meningsfulla utifrån elevernas förståelse av situationen. I denna process är det musikaliska en av flera språkliga och kroppsliga praktiker som definierar och ger mening åt aktiviteten. För det andra att elevernas lärande inte kan förstås oberoende av det kollaborativa samspelet i gruppen.Som konsekvenser av ett kollaborativt perspektiv på lärande framträder pedagogiska utmaningar. Dels när det gäller att lyfta fram och ta vara på lärandets många dimensioner, dels när det gäller hur den enskilda individens lärande ska betraktas i förhållande till kollektivet. Undersökningen kan ses i ljuset av pedagogisk dokumentation, med syftet att synliggöra, utveckla och förändra den pedagogiska praktiken och dess förhållningssätt.

I traditionella narrativ finns det oftast en förutbestämd berättelse, saker som ska hända och idéer för karaktärsutveckling. I rollspel kan lösa idéer och premisser finnas, men mycket växer fram under spelens gång när spelare interagerar med spelvärlden och med varandra. Detta fenomen kan beskrivas med begrepp som emergent narrativ och kollaborativt berättande, då det senare kommer användas för studien då fokuset ligger på samarbetet deltagare emellan. Denna studie ämnar undersöka hur kollaborativt berättande påverkar narrativet i rollspel, med fokus på bordsrollspel, lajv och textrollspel. Detta görs genom observationer, textanalys och intervjuer. Målet med studien är att hitta eventuella kopplingar till traditionella narrativ, hitta några faktorer som hjälper det gemensamma berättandet och skapandet, och öppna upp för vidare forskning om den stora värld som skapas om man bejakar och bygger på varandras idéer. Faktorerna som hittades var bland andra hanterandet av tid och rum, hur karaktärerna spelades, rollspelsformernas tillgångar och begränsningar och hur kommunikationen sköttes mellan deltagarna.

Med kollaborativt musicerande, öppna verk och ljudinstallationer som bakgrund, ämnar denna studie utröna hur tidigare erfarenhet av kollaborativt musicerande påverkar människors upplevelse i ett gemensamt ljudskapande, främst gällande deras utforskande, samverkan och interpersonella kommunikation. Två separata deltagargrupper med skilda grader av erfarenhet av kollaborativt musicerande har fått interagera med en interaktiv ljudinstallation, bestående av högtalare och mikrofoner. Utifrån gruppintervjuer och observationer tyder resultaten på olika tendenser de båda grupperna emellan. I just denna studie tycks erfarenhet av kollaborativt musicerande kunna leda till en stor variation i en persons utforskande av sin agens, såväl individuellt som kollektivt, i ett gemensamt ljudskapande, och detta huvudsakligen utan ett användande av verbal kommunikation. I en vidare samhällelig kontext skulle framtida studier kunna utföras kring samverkan, lyhördhet och hur vi tolkar och reagerar på varandras verbala och icke-verbala signaler, i både musikaliska och andra sociala sammanhang. Studiens artefakt som sådan skulle också kunna vidareutvecklas i kombination med samarbetsövningar, till exempel för barn och unga inom pedagogiska verksamheter.

No description available.

Detta examensarbete behandlar svenskämnets undervisning och hur lärare använder sig av digitala verktyg i skrivprocessen och vid kamratrespons inom kollaborativt lärande (KL) för att utveckla elevernas skriftliga förmåga. Syftet är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka hur sju svensklärare på högstadiet använder digitala verktyg i skrivprocessen samt vid kamratrespons och lärarnas åsikter om hur det främjar elevernas skrivutveckling och engagemang. Syftet är även att undersöka svensklärarnas attityder till användningen av digitala verktyg i skrivprocessen. För att nå syftet har följande forskningsfrågor använts: 1.Hur anser svensklärare på högstadiet att användningen av digitala verktyg kan främja kamratrespons och kollaborativt skrivande för att förbättra ele-vernas skrivförmåga? 2.Vilka är svensklärarnas attityder till användningen av digitala verktyg i skrivprocessen? För att besvara forskningsfrågorna har svensklärarnas svar transkriberats och analy-serats utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv (Säljö, 2020) samt Mishra & Kohlers (2006) teoretiska modell Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) som analyserar lärares digitala kompetens för integrering av teknologi i undervisningen. Studiens resultat visar att de digitala verktygen används i varierande utsträckning, och att lärarna överlag ser positivt på deras potential att förbättra samarbetet och engagemanget i skrivprocessen. Det framkommer att digitala verktyg som Google Docs underlättar kamratrespons och kontinuerlig feedback, vilket stärker elevernas skrivförmåga och samarbetsförmåga. Dock påpekar lärarna också utmaningar såsom tidsbrist och tekniska problem som hindrar fullständig integrering av dessa verktyg. Utifrån min analys drar jag tre huvudsakliga slutsatser. För det första visar det sig att de digitala verktygen kan stödja elevernas skrivprocess och lärande. Genom exempelvis Google Docs kan eleverna enkelt dela sina texter med varandra och få omedelbar feedback, vilket har varit mycket effektivt för att utveckla deras skrivande. För det andra framgår det att en positiv attityd till digitala verktyg bland lärarna bidrar till ökat engagemang och bättre skrivutveckling. En lärare noterade att när hon visade eleverna hur de kunde använda digitala verktyg för att förbättra sina texter, blev de mycket mer engagerade och motiverade att skriva. För det tredje är det tydligt att det krävs mer stöd och resurser för att fullt ut kunna utnyttja potentialen hos digitala verktyg i undervisningen. Flera lärare påpekade att tekniska problem och tidsbrist ofta hindrar dem från att integrera digitala verktyg effektivt i undervisningen.

Matematik i dagens undervisning präglas av matematikbokens användning, denna har en större roll i undervisningen. Detta sker trots att författare inom matematikdidaktik påpekar betydelsen av att matematiska samtal måste framgå i undervisningen för att elever ska ges möjlighet till att utveckla de olika förmågor och kunskaper som det matematiska ämnet berör. Målet med denna kunskapsöversikt blir att undersöka vad forskningen säger kring de matematiska samtalen och hur dessa kan påverka utvecklingen av elevers resonemang utifrån ett lärarperspektiv. Resultatet från denna kunskapsöversikt visar att samtal i matematik har en betydande roll i elevers utveckling av resonemang i ett kollaborativt lärande. För att samtalen ska ha en positiv effekt för utvecklingen av elevers resonemang krävs det att lärare aktivt arbetar med planeringen inför det kollaborativa lärandet. Lärare behöver även kunna delta i de kollaborativa samtalen som sker i undervisningen, där lärare bland annat agerar dirigent för att vägleda och guida elever i deras resonemang.

Matematik i dagens undervisning präglas av matematikbokens användning, denna har en större roll i undervisningen. Detta sker trots att författare inom matematikdidaktik påpekar betydelsen av att matematiska samtal måste framgå i undervisningen för att elever ska ges möjlighet till att utveckla de olika förmågor och kunskaper som det matematiska ämnet berör. Målet med denna kunskapsöversikt blir att undersöka vad forskningen säger kring de matematiska samtalen och hur dessa kan påverka utvecklingen av elevers resonemang utifrån ett lärarperspektiv. Resultatet från denna kunskapsöversikt visar att samtal i matematik har en betydande roll i elevers utveckling av resonemang i ett kollaborativt lärande. För att samtalen ska ha en positiv effekt för utvecklingen av elevers resonemang krävs det att lärare aktivt arbetar med planeringen inför det kollaborativa lärandet. Lärare behöver även kunna delta i de kollaborativa samtalen som sker i undervisningen, där lärare bland annat agerar dirigent för att vägleda och guida elever i deras resonemang.

Syftet med utvecklingsarbetet är att öka kunskapen om tidpunktens betydelse för kamratresponsens lärandeeffekter i samband med tekniklaborationer, samt undersöka vilka utmärkande mönster och responsformuleringar som är representativ för den undersökta elevgruppen. Grundskolelever i årskurs 7, nya till kamratrespons, har genomfört kamratrespons på ett grupparbete i ämnet teknik. För att utvärdera tidpunktens betydelse har hälften av eleverna genomfört kamratresponsen under grupparbetet, med möjlighet att dra nytta av återkopplingen under utvecklingen av arbetet. Den andra hälften genomförde kamratresponsen efter avslutat grupparbete, utan möjlighet att revidera sitt arbete. Utvärderingen har baserats på elevernas syn på kamratrespons och dess lärandeeffekter. För detta ändamål har en kvantitativ metod baserad på enkäter använts, i kombination med textanalys och klassrumsobservationer. Resultatet från analysen visar på att tidpunkten för kamratrespons har betydelse. Flertalet av eleverna, 70%, föredrog att genomföra kamratresponsen under grupparbetet. En klar majoritet av eleverna identifierade värdefull återkoppling, vilken de önskade dra lärdom av och nyttja i sin vidareutveckling av sitt grupparbete. Kamratresponsen från denna studie, baserad på ett öppet kollaborativt grupparbete i teknik, hade effekten att den i några fall kunde korrigera felaktiga hypoteser på elevernas arbeten. / The purpose of this thesis has been to increase the knowledge of the timing impact of peer-assessment in relation to effective learning, and in addition analyse the themes and responses from the assessed students. Compulsory school students in grade 7, new to peer-assessment, have conducted peer-assessment on a group work in technology. To evaluate the timing impact half of the students have conducted the peer-assessment during the group work, with the opportunity to take advantage of the feedback during the development of their work. The other half conducted the peer-assessment after the completion of the group work, without the possibility to alter their work. The evaluation has been based on the students’ view. For this purpose, a quantitative method based on surveys, in combination with text analysis and classroom observations have been utilized. The result from the analysis shows that the timing for the peer-assessment does matter. The majority of the students, 70%, desired to utilise the peer-assessment during the group work. Most of the students identified valuable feedback and preferred to utilize the learning in their further development of the work. The peer-assessment in this study, based on an open collaborative group work in technology, detected instances of feedback with the power of correcting erroneous hypothesis of the students’ work.

Att genomföra kris- och samverkansövningar är tidskrävande och kostsamma på grund av långa planeringstider och långa resesträckor mellan deltagarna. CriseIT-2 är ett forsknings- och utvecklingsprojekt vars uppgift är att ta fram digitala stöd för att underlätta genomförandet av kris- och samverkansövningar. Inom forskningsprojektet startades ett utvecklingsprojekt för att utveckla en synkron chattfunktion för att understödja diskussionsmoment i realtid på distans. Studiens syfte var att genomföra användartester på Prototyp 7 av denna chattfunktion, för att sedan kunna skapa en utvärdering med rekommendationer. Den empiri som ligger till grund för besvarandet av fyra undersökningsfrågor samlades in via observation, kvalitativa intervjuer, diskussionsprotokoll samt skärminspelning. Användartestet genomfördes digitalt, och bestod av två moment som de sex testdeltagarna skulle genomföra med hjälp av prototypen. Efter genomfört användartest kunde resultaten analyseras och användas för att besvara undersökningsfrågorna. Fyra rekommendationer definierades för att kunna förbättra nästa prototyp: Skapa tydligare etiketter till feedbackknapparna, korrigera buggar, låsande av resultatruta, och slutligen anpassa instruktioner efter målgrupp. Chattfunktionens användargränssnitt med en diskussionsruta (den verkliga chatten) och en resultatruta (där bara en person kan skriva åt gången) fungerade bra, men raderingsmöjligheterna i resultatrutan bör ses över.