Syftet med detta utvecklingsarbete har varit att öka kunskapen om hur kollaborativ undervisning och en kollaborativ bedömningsprocess påverkar lärandet och måluppfyllelsen i ämnet geografi. Lektionsserien genomfördes med två klasser i årskurs 8. Kollaborativt lärande handlar om ett i högre grad delat ansvar mellan lärare och elever för undervisningens utformning, innehåll och bedömning samt att möjliggöra för eleverna att bygga kunskap tillsammans. Eleverna arbetade i grupp hela lektionsserien, gavs möjlighet att påverka undervisningens innehåll och gjordes delaktiga i bedömningsprocessen. Grunden i det didaktiska upplägget var att kunskapskraven utgjorde den röda tråden i lärandet men att eleverna utifrån intresse och förkunskaper kunde påverka innehållet.Klassrumsobservationer, elevers loggböcker, bedömningar av grupparbeten och intervjuer med sju elever har utgjort underlag för den kvalitativa analysen. Studien visar på skiftande förutsättningar bland eleverna att tillgodogöra sig det kollaborativa arbetssättet. Vissa elever gynnades av ökat inflytande och ansvar medan andra elever hade behövt tydligare ramar och instruktioner. En slutsats från dessa studie är att den kollaborativa ansatsen gav bra förutsättningar för att fånga elevernas intresse och bygga vidare på deras förkunskaper. Det skulle också behövas längre tid och mer övning för många elever för att fullt ut tillgodogöra sig arbetssättet.

Detta utvecklingsarbete undersöker huruvida högpresterande elever gynnas av ett kollaborativt arbetssätt i jämförelse med ett traditionellt arbetssätt i inlärningen av glosor eller begrepp. De deltagare som ingår i undersökningen är elever i högstadiet, som antingen har undervisats i tyska eller i kemi. Totalt omfattas studien av 98 elever fördelat på 51 elever inom kemiundervisning och 47 elever inom tyskundervisning. Syftet har undersökts genom att låta eleverna använda traditionellt respektive kollaborativt arbetssätt för inlärning av glosor eller begrepp. Elevernas förståelse för glosor och begrepp har prövats med kunskapstester. Eleverna har även svarat på en enkät om hur de upplever sin egen inlärning vid de två arbetssätten. Analys av enkätens resultat visar att högpresterande elever upplever att de lär sig bättre genom ett traditionellt arbetssätt än kollaborativt arbetssätt. Detta stärks av analysen av kunskapstestens resultat, som visar att de högpresterande eleverna i jämförelse med icke-högpresterande elever inte gynnas i samma stora utsträckning. För de högpresterande elevernas inlärning via traditionellt arbetssätt respektive kollaborativt arbetssätt är skillnaden marginell även om traditionellt arbetssätt är att föredra.

Skrivandet utgör en viktig del i människans liv. Det är emellertid en komplex process innehållande många moment som kräver kognitiv förmåga. En ständig utmaning för verksamma lärare är att räcka till för alla sina elever. Stora elevgrupper med varierande förmågor och behov sätter press på eleverna, läraren och undervisningen. Behöver det verkligen vara så? Skolan bidrar till att förbereda och forma framtidens samhällsmedborgare där en viktig aspekt är förmågan att samarbeta. Vilka effekter kan uppnås genom att låta elever lära av varandra? Följande kunskapsöversikt ämnar att sammanställa forskningsfältet för kooperativt lärande som metod för skrivutveckling. För att uppnå vårt syfte formulerades två frågeställningar; Vad säger forskningen om kooperativ lärande som metod för skrivutveckling? och Hur definieras kooperativt lärande som begrepp, samt vad ryms inom det? Frågeställningarna utgör kärnan i vår kartläggning och diskussion. I vår kunskapsöversikt har vi sammanställt ett urval av kvalitativa studier inom fältet för kooperativ metod för skrivutveckling. Utifrån urvalskriterier identifierade vi elva stycken artiklar som därefter analyserades. Studierna har stor variation gällande geografiskt område, kön och ålder på deltagare. Samtliga studier har dock kommit fram till liknande resultat med hjälp av olika modeller. Samtliga studier genomförde för- och eftertester på elevgrupperna. Testerna presenterade i alla studier utom en ett förbättrat resultat kring elevernas lärande och skrivutveckling. Värt att nämna är dock vikten av lärarens kompetens och styrande roll i arbetssättet vilket vi tar med oss i vår yrkesroll.

Diskrepansen mellan inställningen gentemot fysik hos elever på gymnasiet i Europa och Nordamerika och arbetsmarknadens krav på kompetens inom naturvetenskapliga ämnen skapar utmaningar inför framtiden. Inställningen gentemot fysik har visat sig förbättras genom användandet av kollaborativt lärande och representationer. Rapporten syftar till att analysera svenska gymnasieelevers kommunikation i relation till deras identitet som fysiker samt hur de använder olika fysikaliska representationer i en kollaborativ kontext. Datan har insamlats genom gruppdiskussioner där elever tre och tre tillsammans löser kontextrika problem. Det visar sig att den matematiska representationen används frekvent och har en stark ställning i samtalen medan andra representationer som grafer och figurer snarare ses som hjälpmedel för lösningen. Den matematiska representationen ger även upphov till att respondenterna positionerar sig i samtalen som experter. Resultaten stärker tidigare forskningsresultat som påvisar matematikrepresentationens frekventa användning. / The discrepancy between the attitudes that students in upper secondary school has towards physics as a subject in Europe and North America and the labor market requirements of competence in science and technology creates challenges for future generations. The attitudes towards physics have shown to improve when different educational approaches of teaching, such as collaboration and the use of multiple representations have been applied. This report aims to analyse students in Swedish upper secondary schools communication in relation to their physics identity, as well as how they use multiple representations in a collaborative context. To analyse these relations, data has been gathered through group discussionss where students are encouraged to solve context-rich problems collaboratively. My findings shows that the mathematical representation is the most frequently used and also have a dominant position in relation to other representations such as graphs and figures, which are seen predominantly as an aid in forming the solution. When the students in the study utilize the mathematical representation they also tend to position themselves as experts. The findings are in line with previous research which have studied how students use multiple representations.

This study investigates whether course books as well as English teachers at Swedish uppersecondary schools give students opportunities to learn and work together during writtengroup assignments. Six course books for Swedish upper secondary are investigated. Thesebooks are evenly distributed between the courses English 5 and 6. Additionally, five Englishteachers were interviewed. Method wise, a content analysis is applied for both thecoursebooks as well as the transcripts from the interviews. Furthermore, the data isanalysed through the usage of phenomenography where the study aims to summarize theteachers’ perspectives on written group assignments. The results show that three of theexamined course books included group writing assignments. In addition, the results showthat two of the five participating teachers regularly use group writing assignments.Furthermore, all the participating teachers mentioned that they value the importance ofletting their students learn from one another and being equally invested during group work.

Kooperativt lärande är populärt ute på skolorna i Sverige och har enligt forskning positiva effekter för elevers lärande i allmänhet. Syftet med den här litteraturöversikten var att undersöka frågeställningen; Hur påverkas elevers lärande i NO av ett kooperativt arbetssätt? För att besvara frågeställningen genomfördes därmed en litteraturöversikt med fokus på aktuell forskning. Resultatet visade att kooperativt lärande har en positiv effekt på elevers lärande i NO och detta är även lärares upplevelser av arbetsmetoden. Forskningen visade även att lärandet i NO påverkades av gruppsammansättning utifrån akademiska förmågor och kön. Framtida forskning behövs för att undersöka hur den kooperativa arbetsmetoden påverkas av bland annat laborativa arbetssätt och mer långsiktiga studier krävs för att få en bättre bild av dess effekter.

Detta arbete utgår från det didaktiska problemområdet matematisk problemlösning i matematikundervisningen och riktar sig främst till verksamma lärare och lärarstuderande. Aktuella styrdokument betonar att problemlösning i matematikundervisningen är ett centralt innehåll och en förmåga som elever ska utveckla. Matematisk problemlösning ska som mål och medel stimulera utvecklingen av övriga matematikförmågor och det ömsesidiga samspelet mellan förmågorna och det centrala innehållet bidrar till en komplex och oftast en krävande lärandeprocess för elever och andra matematikstuderande. Genom kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt korresponderande analysmetoder syftar denna projektstudie till att undersöka huruvida matematisk problemlösning i grupp kan bidra till skapandet av olika lösningsstrategier. Med utgång i tidigare forskning och teoretiska ramverk har adekvata analysverktyg utarbetats i syfte att studera spåren av deltagargruppernas matematiska problemlösningsförmåga samt spåren av de kommunikativa processer som synliggörs då deltagarna arbetar med problembladen i grupp. Analys av det sammanställda resultatet från deltagargruppernas bidrag tyder på att framgångar i matematisk problemlösning i grupp tycks innebära att matematikbegreppen kommuniceras med flera olika uttrycksformer. Arbetet mynnar slutligen ut i förslag på tänkbara undersökningar som skulle kunna fungera som ett komplement till detta arbetes resultat och slutsatser. / This report is based on the didactic problem area mathematical problem solving in mathematics teaching and is targeted primarily at active teachers and teacher students.Current curriculum and syllabus emphasize that problem solving in mathematics teaching is a central content and an ability that students are to develop. As a goal and a means mathematical problem solving is to stimulate the development of other mathematical abilities and the mutual interaction between the abilities and the central content contributes to a complex and usually a demanding learning process for mathematics students. Through qualitative and quantitative research methods and corresponding analytical methods, this project study aims at investigating whether mathematical problem solving in groups can contribute to the creation of different solution strategies. Based on previous research and theoretical frameworks, adequate analysis tools have been developed to study the traces of the participants' mathematical problem solving abilities and the traces of the communicative processes that are visualized when the participants work with the problem sheets in groups.Analysis of the compiled result from the contribution of the participant groups indicates that successes in mathematical problem solving in groups seem to mean that mathematical concepts are communicated with several different forms of expressions. The report finally ends in proposals for possible studies that could serve as a complement to the results and conclusions of this report.

Idag behöver elever utveckla förmågor för att kunna delta i den kultur som finns online. Denna kultur kännetecknas av samarbete. Ett sätt att samarbeta digitalt är att skriva kollaborativt vilket elever kan lära sig genom att få tydliga instruktioner som stöd i processen. Den här uppsatsens syfte är därför att jämföra skrivsamarbete i olika grupper samt undersöka hur uppgiftsinstruktioner som syftar till att utveckla det digitala kollaborativa skrivandet eventuellt kan inverka på samarbetet. De teoretiska utgångspunkterna för studien grundas i Computer Supported Collaborative Learning (CSCL) samt i teori om dialogicitet. Tidigare forskning visar att elevers kollaborativa skrivande kan stöttas genom instruktioner. Metoden för insamling som använts är en kvalitativ fältstudie. Materialet består av fyra inspelningar av gruppernas samarbete och fyra texter som de producerade under samarbetet. Resultatet visar att det i gruppers samarbetsprocesser finns inslag av bland annat förhandling, förståelse och beslut. Resultatet visar också att det finns skillnad i gruppers samarbete beroende på om de fått instruktioner eller inte. Vår slutsats är att grupper tenderar att arbeta mer kooperativt än kollaborativt samt att instruktioner kan stötta elever i att arbeta mer kollaborativt.

Kommunikation inom undervisning är något som genomsyrar styrdokumenten inom skolans värld i takt med ökade krav på samarbete och initiativtagande i samhället. Syftet med den här studien är att undersöka elevers motivation och interaktion i utförandet av matematiska dialoger. Datainsamlingsmetoderna som användes i undersökningen var etnografiska undersökningar samt semistrukturerade intervjuer av elever. Där framkom uppgifter som analyserats med hjälp av grounded theory. Resultaten visar att elever generellt tycker det är roligt att samarbeta. Dels blir det ett avbrott från den enformiga individuella undervisningen i matematikboken, dels känner de flesta att de utvecklas mer genom kollaborativt arbete. Den här undersökningen synliggör också att motivation och gruppindelning har stor betydelse för hur lyckad den sociala interaktionen blir.

Teknik och digitalisering växer sig allt större i samhället och skolor får kämpa för att hänga med i utvecklingen. Som svar på detta behov har TOAST, ett kollaborativt online-verktyg för grafik och design, utvecklats för att väva in teknologi i ämnet Bild. I den här studien jämförs WebSocket och WebRTC för att se vilken teknik som presterar bäst för att skicka information om figurer mellan två klienter. Hypotesen för studien är baserat i vilken väg ett meddelande tar mellan klienterna, och därför antas WebRTC att visa på en bättre prestation med kortare tider för utritning och kommunikation av utritad figur. Resultatet av mätningarna stöder hypotesen och WebRTC genererade kortare utritningstider för samtliga figurer som finns tillgängliga i TOAST. För framtida arbeten så finns det många både stora och små aspekter att forska vidare på så som fler och mer komplexa figurer till en mer fullständig back-end. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>