Sedan 2012 har man kunnat skapa lokala kollektivavtal som ökar lärarnas schemalagda arbetstid till 40 timmars arbetsvecka från de traditionella 35 timmar, detta i syfte att öka lärares förutsättningar. Denna studie vill upplysa om den påverkan samhällsutvecklingen har på läraryrket och de behov på arbetsorganisationsförändringar detta medför för lärare. Denna kvalitativa studie har undersökt avtalseffekter ur ett lärarperspektiv, där tio pedagoger intervjuats. Studiens resultat för fram effekter inom fyra områden: arbetstider, samarbete, extra undervisningstid samt arbetsmiljö. Resultatet för fram skillnader mellan olika lärarkategorier och pedagogernas åsikter kring den planeringstid samt undervisningstid som ökats. Gemensamt är den 100 % nöjdhet som pedagogerna upplever genom undervisning i mindre grupper. Undersökningen framför mer eller mindre positiva effekter av kollektivavtalet, samt visar på nya forskningsområden. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>

Denna uppsats undersöker varför kollektivavtal utan centralt löneutrymme träffas på svensk arbetsmarknad. Det empiriska materialet utgörs av svar från tjugotre semistrukturerade intervjuer med arbetsmarknadsorganisationer och Medlingsinstitutet. Den empiriska datan analyseras utifrån Walter Korpis maktresursteori och Peter Swensons mellanklassteori och dess förklaringar av arbetsmarknadsorganisationernas beteende. Studien finner inget stöd för hypotesen härledd ur maktresursteorins förklaring – att det skulle vara svaga förbund som tvingats till kollektivavtal utan centralt angivet löneutrymme. Huvudslutsatsen är istället att kollektivavtal utan central angivet löneutrymme är en produkt sprungen ur parternas gemensamma intresse att skapa en mer segmentalistisk ordning med en mer prestationsbaserad lönebildning och större lönespridning. Bland förbunden finns två något olika motiv till att lämna ett mer solidarisk lönebildningsarrangemang. Majoriteten av förbunden ser ett stort egenvärde i en mer segmentalistisk ordning i syfte att åstadkomma större lönespridning och för att möjliggöra för den individuella medlemmen att påverka sin egen lön och möjlighet till lönekarriär. Det andra motivet är att använda det sifferlösa avtalet, och implicit de segmentalitska effekter det innebär, för att åstadkomma relativlöneökningar för förbundsmedlemmarna som kollektiv. När kollektivavtal utan centralt angivet löneutrymme väl har träffats förändrar det förutsättningarna för beslut om kollektivavtal utan centralt angivet löneutrymme vid nästa avtalsrörelse. Avtalet stärker relationen till arbetsgivarparten på alla nivåer i avtals-och lönebildningsprocessen och alla nivåer är nöjda med avtals- och löneproceduren – vilket gör det svårare att inte träffa avtalet vid nästa avtalsrörelse.

The purpose of this study is to analyze if the parties of the labor market, the trade unions, employers and employees, consider the collective agreement as encouraging for their cooperation. The purpose is also to examine how the actors experience the employee's awareness regarding rights, obligations and shaping of the collective agreement. Previous research regarding; the collective agreement, the Swedish model, communication and cooperation were fundamental to the empirical material in the study. These concepts, as well as the neoclassical perspective, were used to process the collected data.  The empirical data in the study was collected with the help of a qualitative method, in the form of semi-structured interviews. The interviews were carried out with the help of nine respondents with different roles in the labor market: two trade unions, two employers' and five employees’. The results show that the collective agreement, most of the time, promotes cooperation between the actors on the labor market. It also shows that the employees’ awareness regarding the collective agreement is relatively low. / Syftet med studien är att undersöka om arbetsmarknadens parter, i form av fackföreningar, arbetsgivare och arbetstagare, anser att kollektivavtal främjar samverkan. Syftet är också att undersöka hur parterna upplever att arbetstagarnas medvetenhet kring kollektivavtalet är, i form av skyldigheter, rättigheter och utformning. Tidigare forskning om kollektivavtal, svenska modellen, kommunikation och samverkan var grundläggande för studiens empiriska material. Dessa begrepp, tillsammans med det neoklassiska perspektivet, har också använts för att bearbeta insamlad data.  Data har samlats in med hjälp av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med hjälp av nio respondenter från arbetsmarknadens olika parter; två fackföreningar, två arbetsgivare och fem arbetstagare. Resultaten visar att kollektivavtalen, oftast verkar för en god samverkan mellan arbetsmarknadens parter. Det visar också att arbetstagarnas medvetenhet kring kollektivavtal är förhållandevis låg.

Through globalization non-state actors including transnational corporations (TNC), have taken on a more important global governance role from the nation state, where they through their CSR initiatives, impact social issues surrounding development. There are however conflicting views whether CSR could contribute to development in the society. TNCs CSR engagement mainly concerns social issues at the workplace such as complying with labour rights. But workers right to organize and bargain collectively (FoA), which is a universally adopted labour right, is not emphasized on despite being vital for a democratic and sound labour market that ensures decent working and living conditions and even facilitates poverty reduction and development. Respecting FoA is particularly important in the context of a low-skilled and labor-intensive workforce with a low rule law and bad working conditions, which is often the case in developing countries where many of the apparel and telecom sector produces. Based on the importance of FoA and the critical views whether TNCs CSR initiatives really can improve FoA and thus development, this thesis will explore whether and how three TNCs, that produces in the above described context, address FoA by analyzing their strict policy and practical measures taken. Through using and applying theory and empirics of CSR and FoA, this thesis is conducted as a comparative case study of H&amp;M, IKEA and Ericsson through a qualitative text analysis. The result shows that two out of three TNCs do not emphasize on addressing FoA since they disregard it as well as do not enforce practical measures directed toward FoA, but takes a more overall human rights approach. Whereas H&amp;M highly address FoA by enforcing many projects that physically involves thousands of workers and enables them to organize and bargain collectively, which facilitates improved working and living conditions. The conclusion is that when TNCs, through their CSR initiatives, takes on a global governance role, they should address FoA by enforcing practical measures that physically involves and enable workers to organize and bargain collectively, since this can facilitate poverty reduction and development.

<p>Denna uppsats avhandlar hur LO ser på sig själva i en tid då globaliseringen av arbetsmarknaden innebär nya utmaningen för LO och fackföreningsrörelsen i stort. Konflikter med utländska företag blir allt vanligare och vi har valt att analysera LO-tidningens framställning av Vaxholmskonflikten, den konflikt som utbröt då LO-förbundet Byggnads satte det lettiska byggföretaget Laval un Partneri i blockad.Syfte är att med en diskursanalytisk ansats studera framställningen av Vaxholmskonflikten i LO-tidningen för att därigenom undersöka hur LO ser på sig själva och sin omvärld. Med andra ord är frågan om hur LO konstituerar sin identitet och ideologi i artiklarna kring Vaxholmskonflikten central i vår analys.Vi har i vår analys kunnat se hur LO artikulerar två motstridiga sätt att se på såväl konflikten i Vaxholm som på övriga politiska frågor, två sätt som vi valt att kalla välfärdsdiskursen och konkurrensdiskursen. Båda diskurserna är såväl politiska som ideologiska och eftersom konkurrensdiskursen är LO:s konstruktion av dom andra står den för allt det som LO inte är och som de inte identifierar sig med. De andra består enligt LO av en mängd grupperingar och institutioner som inte delar LO:s åsikter kring fallet i Vaxholm och/eller i andra politiska frågor rörande den svenska arbetsmarknadsmodellen.</p>

<p>Uppsatsen tar upp frågan huruvida upphandlande enheter kan ställa krav på svenska kollektivavtal vid offentliga upphandlingar utifrån både nationella och gemenskapsrättsliga regler. Ämnet är aktuellt och har genom blockaden i Vaxholms kommun väckt stor diskussion i media då ärendet i nuläget ligger hos EG-domstolen.</p><p>De juridiska områden som berörs är europeisk integrationsrätt, arbetsrätt och upphandlingsjuridik. För att besvara frågan har vi utrett vad är gällande rätt på området genom att undersöka relevanta rättsfall samt tagit upp hur frågan diskuteras i den svenska samhällsdebatten. Utifrån detta har vi svarat på frågeställningen och diskuterat kring en framtida lösning på problemet. I nuläget kan den upphandlande enheten inte ställa dessa krav men vi ser en eventuell förändring i framtiden.</p>

Uppsatsen tar upp frågan huruvida upphandlande enheter kan ställa krav på svenska kollektivavtal vid offentliga upphandlingar utifrån både nationella och gemenskapsrättsliga regler. Ämnet är aktuellt och har genom blockaden i Vaxholms kommun väckt stor diskussion i media då ärendet i nuläget ligger hos EG-domstolen. De juridiska områden som berörs är europeisk integrationsrätt, arbetsrätt och upphandlingsjuridik. För att besvara frågan har vi utrett vad är gällande rätt på området genom att undersöka relevanta rättsfall samt tagit upp hur frågan diskuteras i den svenska samhällsdebatten. Utifrån detta har vi svarat på frågeställningen och diskuterat kring en framtida lösning på problemet. I nuläget kan den upphandlande enheten inte ställa dessa krav men vi ser en eventuell förändring i framtiden.

I Sverige har åldersdiskrimineringsförbudet funnits i drygt två år. När det gäller just diskrimi­neringsgrunden ålder finns det mer omfattande möjligheter till att göra undantag från diskri­mineringsförbudet än vid övriga diskrimineringsgrunder. I och med de vida undantagsmöjlig­heterna blir regleringen kring åldersdiskriminering tämligen otydlig och svårtolkad, därför kan frågan ställas om skyddet mot åldersdiskriminering egentligen är ett skydd utan verkan. Syftet med denna uppsats är därför att utreda vad skyddet mot åldersdiskriminering i det svenska arbetslivet egentligen innebär. I det svenska arbetslivet finns det faktiskt både lagbe­stämmelser och överenskommelser i kollektivavtal som gynnar personer av en viss ålder. Ef­tersom EU-rätten till stor del har påverkat diskrimineringslagstiftningen redovisas, utöver de svenska bestämmelserna, även dennas regleringar. Det kan konstateras att det finns tre olika undantagsmöjligheter från åldersdiskrimine­ringsförbudet i Sverige. Undantag kan göras vid rätt till efterlevande – inva­liditets – eller pensionsförmåner, vid verkligt och avgörande yrkeskrav samt mer ”allmänt”. Som kommer framgå av uppsatsen kräver de två sistnämnda undantagen att det ligger ett så kallat berättigat syfte bakom. Detta begrepp definieras på lite olika sätt beroende på vilken av de två undantagsmöjligheterna det rör sig om. Gemensamt för de två definitionerna är att de är mycket vaga och att de inte ger speciellt mycket vägledning. Det finns dock i propositionen till diskrimineringslagen (DL) angivet en del typiska situationer där undantag från diskrimine­ringsförbudet ska anses vara tillåtna. Genom en undersökning av fyra stora svenska kollektivavtal kan det konstateras att det, trots diskrimineringsförbudet, finns ett flertal regleringar som är beroende av ålder, som exempelvis antal semesterdagar per år och uppsägningstidens längd. Vissa är helt i enlighet med de undantagsmöjligheter DL tillhandahåller, andra kan dock ifrågasättas med hänsyn till diskrimineringslagstiftningen.

Uppsatsen syftar till att utreda hur EU-rättsliga minimiregleringar inom arbetsrätten påverkar den svenska modellen. Utvecklingen av arbetsrätten på EU-nivå har inneburit stora utmaningar för den svenska modellen och för partsautonomin. Ytterligare förändringar kan bli aktuella och kommer troligtvis att innebära ännu större påfrestningar på det svenska arbetsrättliga systemet. Troligtvis går vi mot en arbetsrätt med mer omfattande och detaljerad lagstiftning alternativt så krävs ett system med möjlighet till allmängiltigförklaring av kollektivavtal. I vilket fall kan man konstatera att den svenska modellen, som den ser ut idag, är under tryck på förändring.

Denna uppsats avhandlar hur LO ser på sig själva i en tid då globaliseringen av arbetsmarknaden innebär nya utmaningen för LO och fackföreningsrörelsen i stort. Konflikter med utländska företag blir allt vanligare och vi har valt att analysera LO-tidningens framställning av Vaxholmskonflikten, den konflikt som utbröt då LO-förbundet Byggnads satte det lettiska byggföretaget Laval un Partneri i blockad.Syfte är att med en diskursanalytisk ansats studera framställningen av Vaxholmskonflikten i LO-tidningen för att därigenom undersöka hur LO ser på sig själva och sin omvärld. Med andra ord är frågan om hur LO konstituerar sin identitet och ideologi i artiklarna kring Vaxholmskonflikten central i vår analys.Vi har i vår analys kunnat se hur LO artikulerar två motstridiga sätt att se på såväl konflikten i Vaxholm som på övriga politiska frågor, två sätt som vi valt att kalla välfärdsdiskursen och konkurrensdiskursen. Båda diskurserna är såväl politiska som ideologiska och eftersom konkurrensdiskursen är LO:s konstruktion av dom andra står den för allt det som LO inte är och som de inte identifierar sig med. De andra består enligt LO av en mängd grupperingar och institutioner som inte delar LO:s åsikter kring fallet i Vaxholm och/eller i andra politiska frågor rörande den svenska arbetsmarknadsmodellen.