To produce competitive vehicles, their comfort is one important issue to take into account during the development process. The aim of this Master Thesis is to develop an on-line comfort evaluation tool in order to improve research and education in the field of vehicle comfort at the division of Vehicle Dynamics at the Royal Institute of Technology. Based on ISO standards concerning comfort an on-line evaluation tool has been developed using DASYLab, which is a software that allows creation of acquisition, control, simulation and analysis tasks. The developed tool has been evaluated by performing measurements of a VOLVO V40 equipped with sensors. Different sorts of surfaces and driving conditions have been investigated, and from this investigation one can conclude that the comfort tool works properly.

In the development of battery electric trucks is one of the main concerns how to minimize the energy consumption of all the different subsystems on the truck. One of these energyconsuming systems is the active cab suspension. The load sensing (active) cab systems used today is using pressurized air, pneumatics, to keep the cab at correct ride height. Currently is this pressurized air produced with a big, bulky and heavy compressor that continuously is running to compress air for multiple different subsystems. The alternative to the load sensing active cab suspension is to use non-load sensing (passive) suspension. This option is limiting the comfort and appearance of the cab but is neither using any energy. The goal of this master thesis is to find a suspension solution that is both load sensing and energy-efficient. To find a suitable load sensing solution was cab suspension system on other types of heavy machines inspected, together with suspension systems overall. There could be seen that the use of hydraulics gave the adjustability needed, without consuming any energy when the adjustments had been done. The system could also be very compact. It is easy to adapt the existing suspension components to work together with the hydraulic cylinders, and the hydraulic suspension systems have the possibility to be merged with other hydraulic systems on the truck. / I utvecklingen av el- och batteridrivna lastbilar är en stor del av utmaning att minimera energianvändningen hos lastbilens alla olika delsystem, där ibland hyttfjädringen. Dagens lastkännande (aktiva) fjädringssystem på lastbilshytter drivs med tryckluft och arbetar kontinuerligt med att hålla lastbilshytten på rätt höjd. Tryckluften kommer ifrån en stor och tung kompressor som ständigt arbetar för att komprimera luft till lastbilens alla olika delsystem. Alternativet till den aktiva lastkännande hyttfjädringen är att använda en icke lastkännande (passiv) fjädring. Detta begränsar dock lastbilens komfort och utseende, men förbrukar heller ingen energi. Målet med detta examensarbete var att finna en fjädringslösning som både är lastkännande och energieffektiv. För att hitta en lämplig lastkännande lösning gjordes en grundlig undersökning av hyttfjädringslösningar på andra tunga fordon, samt olika fjädringssystem överlag. Det visade sig att användandet av hydraulik ger en tillfredsställande justerbarhet, utan att förbruka någon energi när systemet är i vila (inte aktivt justerar). Systemet skulle även kunna göras mycket kompakt. Det är lätt att anpassa dagens befintliga fjädringskomponenter för att kunna fungera ihop med justerbara hydraulcylindrar, och fjädringens hydraulsystem skulle kunna drivas ihop med övriga hydraulsystem på lastbilen.

I det här arbetet undersöks hur Alsters herrgårds huvudbyggnad kan vidare utvecklas med förslag på komfortskapande och energieffektiviserande åtgärder. Syftet med detta arbete är att belysa komplexiteten i de beskyddande regelverken för byggnadsminnen i samband med energi- och komfortrenovering. Eftersom Alsters herrgård skyddas av plan- och bygglagen samt kulturmiljölagen påverkar dessa regelverk vilka åtgärder som kan genomföras. I arbetet undersöks åtgärder som påverkar energianvändning och komfort i byggnaden. Dessa är Energifilm, Solfilm, tilläggsisolering av vindsbjälklaget, implementering av F-system och implementering av FTX-system. Vid Alsters herrgård finns ambitioner att utveckla verksamheten till att erbjuda fler konferenser vilket också påverkar åtgärderna som krävs. Till arbetet tillhandahålls fasad- och planritningar på herrgårdens byggnader av teknik- och fastighetsförvaltningen på Karlstad kommun. Metoden i arbetet inleds med att upprätta konstruktionsritningar genom litteraturstudie och platsbesök. En termografering av byggnaden genomförs, för att identifiera dess brister. Vidare påbörjas en litteraturstudie för att få fram relevanta åtgärder samt utreda huruvida dessa går att genomföra enligt regelverk. Slutligen genomförs en simulering med programmet VIP Energy för att beräkna den förväntade energibesparingen. Åtgärder som inte påverkar energianvändningen utvärderas separat. Arbetet resulterar i ett antal åtgärder som bedöms vara möjliga enligt regelverken. De åtgärder som medför mest energibesparande resultat kombineras i ett åtgärdspaket tillsammans med det mest energieffektiva ventilationsalternativet. Den stora begränsande faktorn för vilka åtgärder som är möjliga att genomföra är de beskyddande regelverken. Då Alsters herrgårds huvudbyggnad redan är på god väg gällande energieffektiviserande åtgärder var det de mindre omfattande åtgärderna som gett bäst resultat i detta arbete. De mer omfattade åtgärderna bedöms vara svåra att genomföra utan att riskera byggnadens kulturhistoriska värden. Energibesparingen begränsas av att omfattande åtgärder, exempelvis tilläggsisolering av väggarna, inte är lämpliga att genomföra enligt regelverken. Det är därför viktigt, vid genomförande av dessa typer av utredningar, att de motiverande faktorerna inte handlar om kortsiktig kostnadsbesparing utan i stället om miljö- eller komfortaspekter. / This study examines how Alster manor’s main building can be further developed with proposals for comfort-creating and energy-efficiency measures. The purpose of this study is to highlight the complexity of the protective regulations for building monuments and notable buildings in connection with energy and comfort renovations. Since Alster manor is protected by the Swedish Planning and Building Act and the Swedish Historic Environment Act, these regulations affect which measures can be implemented. This study examines various measures that affect energy use andcomfort in the building. These are Energifilm, Solfilm, additional insulation of the attic floor, implementation of an exhaust ventilation system and implementation of an FTX-system. At Alster manor there are ambitions to develop the business to offer more conferences, which also affects the measures required. For this study, floor plans and façade drawings of the manor’s buildings are obtained from the Technology and Property Administration in Karlstad municipality. The method in this study begins with preparing construction drawings through a literature study and site visits. Then a thermography examination of the building is carried out to identify flaws in the main building. Furthermore, a literature study is initiated to obtain relevant measures and to investigate whether these can be implemented in accordance with the protective regulations. Finally, an energy calculation is performed with the program VIP Energy to calculate the expected energy savings. Measures that do not affect energy use are evaluated separately. The study results in several measures that are considered possible according to the regulations. The measures that bring the most energy-saving results are combined in a package of measures together with the best ventilation option. The major limiting factor for which measure can be implemented, was the protective regulations. As Alster manor’s main building is already well on track with energy efficiency measures, it was the less extensive measures that gave the best results in this work, and the more extensive measures were difficult to achieve without risking the building’s cultural and historical values. Since extensive measures, such as additional insulation in the walls, are not suitable to implement according to the regulations, the results will not be huge energy savings. It is therefore important, when carrying out these types of investigations, that the motivating factors are not about short-term cost savings but rather environmental or comfort aspects.

Samhället idag ställer ständigt hårdare krav på mer energieffektivt byggande. Ju lägre energianvändning en byggnad har desto mindre är dess klimatpåverkan. I och med detta blir det allt vanligare att miljöklassa byggnader samt designa dem för att uppfylla olika byggnadskrav för så kallade lågenergihus. Dock är det fortfarande dyrt att bygga lågenergihus. För att spara in på installationskostnaderna under produktionen är det vanligt att kombinera uppvärmnings- och ventilationssystem med ett så kallat luftburet värmesystem. Många hävdar att dessa system kan bibehålla ett gott inomhusklimat för brukarna samtidigt som det är billig att bygga och håller låg energianvändning. Denna rapport syftar till att utvärdera hur väl luftburen värme presterar med avseende på energianvändning och inomhusklimat jämfört med andra uppvärmningssystem. Gott inomhusklimat innefattar många saker där några av de främsta är god luftkvalité och termisk komfort. För att jämföra systemen har ett flerbostadshus i Stockholmsområdet modellerats och simulerats i programmet IDA ICE. Utöver simuleringarna utförs en screening där artiklar om lågenergihus och luftburna värmesystem sammanställs. Denna sammanställning syftar till att från flera håll belysa vad branschen säger om ämnet och vad som är aktuellt idag. Studien har visat att det blir allt mer vanligt att bygga lågenergihus i Sverige. Däremot är det inte alltid den bästa lösningen. Även om luftburna värmesystem kan fungera bra i teorin blir det sällan så i verkligheten då systemen kräver mycket underhåll och insikt från samtliga parter. Efter granskning av simuleringarna visar de att det luftburna värmesystemets energianvändning är likvärdigt det med FTX-system och radiatorer. Samtidigt har systemen frånluft med radiatorer och frånluft med golvvärme betydligt sämre energianvändning. På liknande sätt kan vi se att systemen FTX-ventilation med radiatorer och frånluft med golvvärme har bra inomhusklimat. Dock visar resultaten att frånluftsystemet med radiatorer och främst det luftburna värmesystemet ger sämre inomhusklimat än övriga system. Även om luftburna värmesystem kan ha lägre installationskostnader tyder dessa resultat på att luftburna värmesystem är energieffektiva på bekostnad av inomhusklimatet. Förutom jämförelsen av de fyra systemen simuleras även det luftburna värmesystemet i ett hus designat att uppfylla passivhuskrav enligt FEBY. Dessa resultat visar att energianvändningen sjunker än mer, men att den termiska komforten och inomhusklimatet inte förbättrats nämnvärt. Sammanfattningsvis har denna studie visat att luftburen värme kan sänka energianvändningen jämfört med andra vattenburna uppvärmningssystem. Dock sker detta på bekostnad av inomhusklimatet. Detta bör belysas ytterligare och tas mer hänsyn till vid val av uppvärmningssystem för lågenergihus. / Our society today is demanding more and more energy efficient construction of buildings. The lower the energy consumption of a build is, the less environmental impact it has. Because of this it is getting increasingly common to design buildings to meet the standard of environmental classification systems and low-energy requirements. Unfortunately it is still expensive to construct low-energy buildings. To save money, many designers are combining the heating- and ventilationsystem through so called ventilation heating systems. It is believed by many that these systems can maintain a good indoor climate for the users and still be cheap to construct and run. The goal of this study is to evaluate how well ventilation heating systems can perform with respect to energy use and indoor climate, compared to other systems. A good indoor climate consists of many things were some of the foremost are air quality and thermal comfort. To compare the different systems an apartment building in Stockholm has been modeled and simulated in the software IDA ICE. More than the simulations, a screening has been put together with the aim to evaluate how the industry views low-energy buildings and ventilation heating systems today. This study shows that it is getting more and more common to construct low-energy buildings in Sweden. That being said, it is not always the best solution. Although ventilation heating systems can perform well in theory, reality shows that's not usually the case due to exceeding maintenance and insight from all parties. After evaluating the simulations, the results indicate that the energy consumption of the ventilation heating system and the HVAC-system with radiators is almost equally good. At the same time the exhaust ventilation system with radiators and the exhaust ventilation system with floor heating has considerably worse energy consumption. We can also see that the HVAC-system with radiators and the exhaust ventilation system with floor heating provides a good indoor climate. Unfortunately the results show that the exhaust ventilation system with radiators and mainly the ventilation heating system provides worse indoor climate than the other systems. Even though the ventilation heating system can lower the installation costs during construction, these results indicate that the system provides a low energy use at the expense of the indoor climate. In addition to the four simulated heating systems, the ventilation heating system was simulated for a building designed to pass the low-energy building requirements according to FEBY. These results show that the energy consumption can be reduced even further while it has no significant improvement on the indoor climate. To summarize, this study has shown that ventilation heating systems can reduce the energy consumption in comparison with other heating systems. Unfortunately is this done at the expense of the indoor climate. This should be highlighted further while choosing heating system in low-energy buildings.

Miljöpåverkan idag är ett faktum och ständigt kommer energieffektivare produkter, även hus. Idag byggs hus med fokus på snål energianvändning för att minska påfrestningen ur ett globalt miljöperspektiv. För att minska energianvändningen har byggsektorn tagit ansvar och producerar energieffektiva hus. Lågenergihusen är en klassning som görs för de energieffektiva hus som byggs idag. Olika typer av lågenergihus är passivhus, nollenergihus, minienergihus och plusenergihus. Det mest förekommande är passivhus. Passivhus är lufttäta, välisolerade och mekaniskt ventilerade byggnader som värms upp av huvudsakligen solenergi som stålar in genom fönster och den interna energin så som hushållsapparater och mänskliga aktiviteter. Lågenergihusen är välisolerade och täta med stora fönster åt söder för att ta till vara solenergins värme på vinter. Detta ger upphov till övertemperatur på sommarhalvåret, vilket är vad som ska studeras i denna studie.I denna rapport undersöks övertemperatur i lågenergihus och olika lösningar till problemet. En strukturerad intervju med 16 brukare från Glumslövs passivhuskvarter och tre kvalitativa intervjuer med byggherrar har genomförts för arbetets syfte. Fokus i studien har lagts på övertemperatur, framförallt på de studerade passivhuskvarter i Glumslöv. Syftet är att få en överblick över hur brukarna upplever problemet med övertemperatur, samt att studera de olika lösningarna som finns till hands idag. Samt att höra vad byggherrar anser om problemet och dess lösningar.En analys av intervjuerna visar att övertemperatur är ett problem som ännu inte blivitbehandlat ordentligt, i Glumslöv märktes problemet tydligt. Även att en rad lösningar finnstillgängliga, med dessa används inte alltid optimalt. Resultatet visar att missnöje finns bland de intervjuade brukarna i Glumslövs passivhusområde. Majoriteten av de intervjuade upplevde övertemperatur under sommarhalvåret. Byggherrar är medvetna om problemet med övertemperatur i lågenergihus och rekommenderar att man använder solavskärmingssystem som är optimalt för det enskilda lågenergihuset beroende på olika faktorer som orientering, utformning och användningens ändamål. / Environmental impact is now a reality and will constantly provide energy-efficient products, and also buildings. Today, the house is built with a focus on efficient use of energy to reduce stress from a global environmental perspective. To reduce energy, construction sector has taken the responsibility and produced energy efficient buildings. Low-energy buildings is a classification which is made of energy-efficient houses built today . Different types of low energy building is passive-, zero-energy-, mini- and plusenergy buildings. The most common is passive house . Passive houses are airtight, well insulated and mechanically ventilated buildings that are heated mainly by solar energy through the windows and the internal energy such as household appliances and human activities. Low-energy houses are well insulated and sealed with large windows facing south to take advantage of solar heat in the winter . This raises the temperature during the summer months, which is what is to be studied in this thesis.This report examines the temperature in low-energy buildings and different solutions to the problem with over temperature. A structured interview with 16 users from Glumslövs passive house block and three qualitative interviews with developers has been implemented for work purposes. The focus of the study has been placed on the over temperature, main focus on the passive house blocks in Glumslöv. The aim is to get an overview of how users perceive the problem of over temperature, as well as studying the different solutions that are available today. And also to hear what the developers think about the problem and discuss the solutions.An analysis of the interviews shows that the temperature is a problem that has not yet been dealt with properly, in Glumslöv the problem noticed clearly. Although a number of solutions are available, these are not always optimal. The result shows that dissatisfaction among the interviewed users in the Glumslövs passive house block. The majority of those interviewed felt the over temperature in the summer months. Developers are aware of the problem of excessive heat in the low-energy buildings and recommends using solar shading systems which is optimal for the individual low-energy building depending on various factors such as orientation , design and the purpose of the use.

Die vorliegend Arbeit beinhaltet die Analyse des thermischen Empfinden in offenen Räumen, in der Stadt Torres, RS, durch den Vergleich von Daten, die mit der Anwendung spezifischer Werkzeuge über das Umwelt Verhalten gewonnen wurden. Die Wahl dieser Stadt als Gegenstand der Studie, basiert auf dem zunehmenden Prozeß von Verdichtung und Vertikalisierung seines zentralen Bereiches, im Verlauf der zeitlichen Anwendung der städtebaulich Gesetzgebung. Die Bereiche, die für Analyse ausgewählt wurden, sind drei Plätze, mit unterschiedlichen morphologischen Konfigurationen, wie Höhe und Dichte der Bebauung, die Ausführung der Gebäudeoberflächen und die Vegetation. Die praktische Vorortarbeit wurde im Februar 2006 durchgeführt, mit Bestandsaufnahmen, Messungen der Umweltfaktoren, Ausfüllen der Fragebögen und Beobachtung des Verhaltens. Die Daten über die Umwelt und das menschliche Verhalten wurden verwendet, um den Index des thermischen Komforts zu berechnen. Diese Daten wurden verglichen mit den Daten, die aus den Befragungen der Personen erhalten wurden. Die Ergebnisse zeigen, dass die berechneten Indizes nutzbar sind, um den thermischen Komfort von offenen Räumen einzuschätzen. Im Falle von der drei untersuchten Plätze ergab sich ein schlechter Komfort, der auf den Veränderungen der städtischen Bebauung beruht. Die Ergebnisse zeigen auch eine Diskrepanz zwischen den berechneten Indizes und dem Empfinden der Nutzer über die untersuchten Plätze. Es zeigt sich, dass das Mikroklima einen Einfluss auf den thermischen Komfort hat, aber dass auch Faktoren wie physische Anpassung und psychische Zustände wichtig für die unterschiedliche Bewertung des objektiven und subjektiven Komfort sind. / O presente trabalho trata da avaliação de conforto térmico de espaços públicos abertos, na cidade de Torres, RS, através da comparação de índices de conforto térmico com resultados advindos do uso de ferramentas específicas da área ambiente-comportamento. A escolha de Torres, como um estudo de caso, se dá em função do crescente processo de verticalização e densificação de sua área central, decorrentes da aplicação dos dispositivos legais das sucessivas legislações urbanísticas. As áreas escolhidas para análise são três praças, em zonas com diferentes configurações morfológicas, selecionadas em função de variáveis da forma urbana, como a altura e a densidade das edificações, a natureza das superfícies de revestimento e a presença de vegetação. Durante o mês de fevereiro de 2006 foi realizado trabalho de campo, nos três locais, através da aplicação de questionários, observações de comportamento e levantamentos físicos, incluindo medições de variáveis ambientais. Os dados sobre variáveis ambientais e humanas, coletados, foram utilizados para o cálculo dos índices de conforto térmico para espaços externos. Os valores calculados para estes índices, foram comparados com os dados provenientes da percepção dos usuários. Os resultados mostram a adequação de determinados índices para a avaliação de conforto térmico de espaços abertos, revelando condições de desconforto nas três praças investigadas, decorrentes das modificações da forma urbana nestas áreas. Os resultados também apontam uma discrepância entre os parâmetros indicados pelos índices e os níveis de agradabilidade e percepção dos usuários, em relação às praças. Observou-se que os parâmetros do microclima possuem alguma influência no conforto térmico, mas fatores de adaptação fisiológica e psicológica podem ser responsáveis pelas diferenças entre a avaliação de conforto objetiva e a subjetiva. / The present work deals with the evaluation of thermal comfort of open public spaces, in the city of Torres, RS, through the comparison of thermal comfort indices with results obtained from the use of specific methods from the environmental behavior area of studies. The choice of Torres, as a case study, is due to the increasing process of verticalization and densification of its central area, originated from the application of successive urban legislation. The areas chosen for analysis are three squares, in zones with different morphologic configurations, selected according to urban form variables such as building height and density, nature of the covering surfaces and the presence of vegetation. During February 2006, the fieldwork was carried out in the three places, through questionnaires, behavior observations, and physical measurements, including measurements of environmental variables. Data about environmental and human variables were used to calculate thermal comfort indices for outdoor spaces. These indices were compared with the data from users perceptions. The results show the adequacy of some indices for the evaluation of thermal comfort of open spaces, revealing conditions of thermal discomfort in the three investigated squares, as a consequence of urban form modifications in these areas. The results also reveal a discrepancy between the parameters indicated by the indices and the levels of users perception and pleasantness in relation to the squares. It is observed that the microclimate parameters have some influence on thermal comfort, but that the psychological and the physiological adaptation factors can be responsible for the differences between the objective evaluation of comfort and the subjective one.

Die vorliegend Arbeit beinhaltet die Analyse des thermischen Empfinden in offenen Räumen, in der Stadt Torres, RS, durch den Vergleich von Daten, die mit der Anwendung spezifischer Werkzeuge über das Umwelt Verhalten gewonnen wurden. Die Wahl dieser Stadt als Gegenstand der Studie, basiert auf dem zunehmenden Prozeß von Verdichtung und Vertikalisierung seines zentralen Bereiches, im Verlauf der zeitlichen Anwendung der städtebaulich Gesetzgebung. Die Bereiche, die für Analyse ausgewählt wurden, sind drei Plätze, mit unterschiedlichen morphologischen Konfigurationen, wie Höhe und Dichte der Bebauung, die Ausführung der Gebäudeoberflächen und die Vegetation. Die praktische Vorortarbeit wurde im Februar 2006 durchgeführt, mit Bestandsaufnahmen, Messungen der Umweltfaktoren, Ausfüllen der Fragebögen und Beobachtung des Verhaltens. Die Daten über die Umwelt und das menschliche Verhalten wurden verwendet, um den Index des thermischen Komforts zu berechnen. Diese Daten wurden verglichen mit den Daten, die aus den Befragungen der Personen erhalten wurden. Die Ergebnisse zeigen, dass die berechneten Indizes nutzbar sind, um den thermischen Komfort von offenen Räumen einzuschätzen. Im Falle von der drei untersuchten Plätze ergab sich ein schlechter Komfort, der auf den Veränderungen der städtischen Bebauung beruht. Die Ergebnisse zeigen auch eine Diskrepanz zwischen den berechneten Indizes und dem Empfinden der Nutzer über die untersuchten Plätze. Es zeigt sich, dass das Mikroklima einen Einfluss auf den thermischen Komfort hat, aber dass auch Faktoren wie physische Anpassung und psychische Zustände wichtig für die unterschiedliche Bewertung des objektiven und subjektiven Komfort sind. / O presente trabalho trata da avaliação de conforto térmico de espaços públicos abertos, na cidade de Torres, RS, através da comparação de índices de conforto térmico com resultados advindos do uso de ferramentas específicas da área ambiente-comportamento. A escolha de Torres, como um estudo de caso, se dá em função do crescente processo de verticalização e densificação de sua área central, decorrentes da aplicação dos dispositivos legais das sucessivas legislações urbanísticas. As áreas escolhidas para análise são três praças, em zonas com diferentes configurações morfológicas, selecionadas em função de variáveis da forma urbana, como a altura e a densidade das edificações, a natureza das superfícies de revestimento e a presença de vegetação. Durante o mês de fevereiro de 2006 foi realizado trabalho de campo, nos três locais, através da aplicação de questionários, observações de comportamento e levantamentos físicos, incluindo medições de variáveis ambientais. Os dados sobre variáveis ambientais e humanas, coletados, foram utilizados para o cálculo dos índices de conforto térmico para espaços externos. Os valores calculados para estes índices, foram comparados com os dados provenientes da percepção dos usuários. Os resultados mostram a adequação de determinados índices para a avaliação de conforto térmico de espaços abertos, revelando condições de desconforto nas três praças investigadas, decorrentes das modificações da forma urbana nestas áreas. Os resultados também apontam uma discrepância entre os parâmetros indicados pelos índices e os níveis de agradabilidade e percepção dos usuários, em relação às praças. Observou-se que os parâmetros do microclima possuem alguma influência no conforto térmico, mas fatores de adaptação fisiológica e psicológica podem ser responsáveis pelas diferenças entre a avaliação de conforto objetiva e a subjetiva. / The present work deals with the evaluation of thermal comfort of open public spaces, in the city of Torres, RS, through the comparison of thermal comfort indices with results obtained from the use of specific methods from the environmental behavior area of studies. The choice of Torres, as a case study, is due to the increasing process of verticalization and densification of its central area, originated from the application of successive urban legislation. The areas chosen for analysis are three squares, in zones with different morphologic configurations, selected according to urban form variables such as building height and density, nature of the covering surfaces and the presence of vegetation. During February 2006, the fieldwork was carried out in the three places, through questionnaires, behavior observations, and physical measurements, including measurements of environmental variables. Data about environmental and human variables were used to calculate thermal comfort indices for outdoor spaces. These indices were compared with the data from users perceptions. The results show the adequacy of some indices for the evaluation of thermal comfort of open spaces, revealing conditions of thermal discomfort in the three investigated squares, as a consequence of urban form modifications in these areas. The results also reveal a discrepancy between the parameters indicated by the indices and the levels of users perception and pleasantness in relation to the squares. It is observed that the microclimate parameters have some influence on thermal comfort, but that the psychological and the physiological adaptation factors can be responsible for the differences between the objective evaluation of comfort and the subjective one.

Die vorliegend Arbeit beinhaltet die Analyse des thermischen Empfinden in offenen Räumen, in der Stadt Torres, RS, durch den Vergleich von Daten, die mit der Anwendung spezifischer Werkzeuge über das Umwelt Verhalten gewonnen wurden. Die Wahl dieser Stadt als Gegenstand der Studie, basiert auf dem zunehmenden Prozeß von Verdichtung und Vertikalisierung seines zentralen Bereiches, im Verlauf der zeitlichen Anwendung der städtebaulich Gesetzgebung. Die Bereiche, die für Analyse ausgewählt wurden, sind drei Plätze, mit unterschiedlichen morphologischen Konfigurationen, wie Höhe und Dichte der Bebauung, die Ausführung der Gebäudeoberflächen und die Vegetation. Die praktische Vorortarbeit wurde im Februar 2006 durchgeführt, mit Bestandsaufnahmen, Messungen der Umweltfaktoren, Ausfüllen der Fragebögen und Beobachtung des Verhaltens. Die Daten über die Umwelt und das menschliche Verhalten wurden verwendet, um den Index des thermischen Komforts zu berechnen. Diese Daten wurden verglichen mit den Daten, die aus den Befragungen der Personen erhalten wurden. Die Ergebnisse zeigen, dass die berechneten Indizes nutzbar sind, um den thermischen Komfort von offenen Räumen einzuschätzen. Im Falle von der drei untersuchten Plätze ergab sich ein schlechter Komfort, der auf den Veränderungen der städtischen Bebauung beruht. Die Ergebnisse zeigen auch eine Diskrepanz zwischen den berechneten Indizes und dem Empfinden der Nutzer über die untersuchten Plätze. Es zeigt sich, dass das Mikroklima einen Einfluss auf den thermischen Komfort hat, aber dass auch Faktoren wie physische Anpassung und psychische Zustände wichtig für die unterschiedliche Bewertung des objektiven und subjektiven Komfort sind. / O presente trabalho trata da avaliação de conforto térmico de espaços públicos abertos, na cidade de Torres, RS, através da comparação de índices de conforto térmico com resultados advindos do uso de ferramentas específicas da área ambiente-comportamento. A escolha de Torres, como um estudo de caso, se dá em função do crescente processo de verticalização e densificação de sua área central, decorrentes da aplicação dos dispositivos legais das sucessivas legislações urbanísticas. As áreas escolhidas para análise são três praças, em zonas com diferentes configurações morfológicas, selecionadas em função de variáveis da forma urbana, como a altura e a densidade das edificações, a natureza das superfícies de revestimento e a presença de vegetação. Durante o mês de fevereiro de 2006 foi realizado trabalho de campo, nos três locais, através da aplicação de questionários, observações de comportamento e levantamentos físicos, incluindo medições de variáveis ambientais. Os dados sobre variáveis ambientais e humanas, coletados, foram utilizados para o cálculo dos índices de conforto térmico para espaços externos. Os valores calculados para estes índices, foram comparados com os dados provenientes da percepção dos usuários. Os resultados mostram a adequação de determinados índices para a avaliação de conforto térmico de espaços abertos, revelando condições de desconforto nas três praças investigadas, decorrentes das modificações da forma urbana nestas áreas. Os resultados também apontam uma discrepância entre os parâmetros indicados pelos índices e os níveis de agradabilidade e percepção dos usuários, em relação às praças. Observou-se que os parâmetros do microclima possuem alguma influência no conforto térmico, mas fatores de adaptação fisiológica e psicológica podem ser responsáveis pelas diferenças entre a avaliação de conforto objetiva e a subjetiva. / The present work deals with the evaluation of thermal comfort of open public spaces, in the city of Torres, RS, through the comparison of thermal comfort indices with results obtained from the use of specific methods from the environmental behavior area of studies. The choice of Torres, as a case study, is due to the increasing process of verticalization and densification of its central area, originated from the application of successive urban legislation. The areas chosen for analysis are three squares, in zones with different morphologic configurations, selected according to urban form variables such as building height and density, nature of the covering surfaces and the presence of vegetation. During February 2006, the fieldwork was carried out in the three places, through questionnaires, behavior observations, and physical measurements, including measurements of environmental variables. Data about environmental and human variables were used to calculate thermal comfort indices for outdoor spaces. These indices were compared with the data from users perceptions. The results show the adequacy of some indices for the evaluation of thermal comfort of open spaces, revealing conditions of thermal discomfort in the three investigated squares, as a consequence of urban form modifications in these areas. The results also reveal a discrepancy between the parameters indicated by the indices and the levels of users perception and pleasantness in relation to the squares. It is observed that the microclimate parameters have some influence on thermal comfort, but that the psychological and the physiological adaptation factors can be responsible for the differences between the objective evaluation of comfort and the subjective one.

Energy price are on the way up to a high level that will not diminish in the future make us to focus more on the sustainable development for a better solution of residential houses. Passive house or low energy housing are one of the solution to make residential more environment friendly, in same time it´s a financial security using less energy, and saving money. The last 10 years in Germany and all around Europe the concept of passive house been developed, and people aim to know more about these concept that leading the market more attractive for passive houses. A passive house is a well designed building highly insulated and air tight with mechanical ventilated system for the whole building envelope that minimizes the use of energy for heating [1]. The housing company Mimer has chosen to invest in low energy consumption in every new housing project.  These future plan projects are decided to use less than 75 kwh per square meter annually in purchased energy [2]. This thesis is about new constructed passive houses, and focuses on the evaluations of the temperature, and moisture condition for attic, external walls and joist. Reason for doing this investigation is to see if passive houses fulfill the building codes regarding moisture, and temperature changes, and to find in early stage suspicious changes that could affect badly on the building envelop. The aim of this study is -         Moisture risk analyses of the attic, external walls and joist -         Studying temperature analysis   With highly insulated walls the risk for moistures extra sensitive than normal building construction.  Also during summer time the comfort inside may be surprised by high indoor temperature and one solution for that could be using sun shading.

Bakgrund: Allt mer struktur införs i revisionsbranschen. Revisorer behöver i sitt arbete balansera strukturerade och bedömningsrelaterade arbetsuppgifter för att bibehålla en hög kvalitet i revisionen. Den enskilde revisorn inverkar på processen då personlighetsdrag har visat sig ha samband med vilka arbetsuppgifter som föredras.  Syfte: Syftet är att förklara hur revisorns personlighetsdrag påverkar preferens för struktur och bedömning. Teori: Traitteori med fördjupning inom Big Five, yrkesmässiga intressen, komfortteori och definitioner av struktur och bedömning. Metod: I studien används en deduktiv forskningsansats där hypotesprövning används för att pröva ovanstående teorier. Studien är kvantitativ och en enkätundersökning genomförs. Auktoriserade revisorer från Revisorsnämndens lista (2015) ingår i urvalet. Resultat och slutsats: Resultatet indikerar att revisorers personlighetsdrag förklarar preferens för struktur och bedömning. Studien presenterar ett positivt signifikant samband mellan öppna revisorer och bedömningsrelaterade arbetsuppgifter samt ett negativt samband med strukturerade arbetsuppgifter. Ett positivt signifikant samband existerar mellan samvetsgranna revisorer och strukturerade och bedömningsrelaterade arbetsuppgifter. Komfort visar sig i studien vara ett alternativt sätt att mäta preferens. Studiens bidrag: Studien bidrar med ett nytt perspektiv inom struktur- och bedömningsdilemmat. Studien ger även rekryterare inom revisionsbranschen en förståelse för personlighetens betydelse i revisorns arbete. / Background: More structure is being introduced in the auditing profession. Auditors need to balance structured and judgment-related tasks to maintain a high quality in the audit process. The individual auditor influences the process as personality traits have been shown to be related to the tasks which are preferred.  Aim: The purpose is to explain how the auditor's personality traits influence preference for structure and judgment. Theory: Trait theory with focus on Big Five, vocational interests, comfort theory and definitions of structure and judgment. Method: The study uses a deductive research approach where hypothesis testing is used to test the above listed theories. The study is quantitative and survey method is used. The sample consists of certified auditors from Revisorsnämnden (2015). Result and conclusion: The result indicates that the auditor's personality traits may explain preference for structure and judgment. The study presents a positive significant relationship between auditors that are open and judgment-related tasks, and a negative significant relationship with structured tasks. A positive significant relationship exists between auditors that are conscientious and structured and judgment-related tasks. The study shows that the term comfort is an alternative way to measure preference. Contribution: The study provides a new perspective in the structure and judgment dilemma. The study also gives recruiters within audit companies an understanding in how the personality affects the work of auditors.