Syftet med studien är att ge en kvalitativ belysning av högstadieelevers uppfattningar om vilka hinder och möjligheter som finns med att målspråket (spanska) används som klassrumsspråk och vilka metoder och strategier som de uppfattar som framgångsrika för att främja målspråksanvändningen i klassrummet. För att undersöka informanternas uppfattningar har en kvalitativ ansats tillämpats. Materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med två spansklärare på högstadiet och genom fokusgruppsintervjuer med elever från dessa lärares undervisningsgrupper i årskurs 7 och 9. Sammanlagt har två lärarintervjuer och sex elevintervjuer, med totalt 22 elever, genomförts. Vidare har intervjuerna analyserats med hjälp av teorier och begrepp som berör språkinlärning, språkliga strategier och sociala relationer. Slutsatser som dragits av det analyserade materialet är att elever som har erfarenhet av att målspråket används som klassrumsspråk föredrar detta framför att svenskan används som klassrumsspråk. Några möjligheter som eleverna uppger med en undervisningspraktik där målspråket används som klassrumsspråk är att de lär sig mer spanska, får en bättre förståelse för de språkliga strukturerna, får större ordförståelse samt att de får en bättre relation till sin lärare. Resultaten visar även på att eleverna vill att svenskan används i viss utsträckning för att stödja förståelsen av spanskan. Detta i form av översättningar vid behov och vid betygssamtal och då läxor ges. Slutligen visar resultaten på att en förutsättningen för att läraren i så hög utsträckning som möjligt ska kunna använda sig av målspråket som klassrumsspråk är att läraren och eleverna använder sig av språkliga strategier, såsom kroppsspråk, kontextuellt stöd, bildstöd etc.

Syftet med den här allmänna litteraturstudien var att undersöka hur interkulturell pedagogisk kompetens beskrivs och synliggörs i religionsdidaktiska studier eller religionkunskapsrelaterad forskning. Studien sökte svar på hur de interkulturella pedagogiska dimensionerna kommunikativ kompetens, social kompetens och medborgerlig kompetens beskrivs och synliggörs i tidigare forskning. Resultatet av litteraturstudien visar att interkulturell pedagogisk kompetens både beskrivs och synliggörs i olika sammanhang, både icke-konfessionella och konfessionella, i monokulturella kontexter såväl som mångkulturella. Studiens resultat visar på en ämnesspecifik interkulturell pedagogisk kompetens för religionskunskap där en central del av den interkulturella pedagogiska kompetensen innebär att utgå från social kompetens i form av att initiera interaktioner mellan elever i syfte att öka lärandet. Studien visar även att det forskningsbaserade underlaget för interkulturell pedagogisk kompetens inom religionskunskap är outforskat och att det finns ett framtida forskningsbehov för att bidra till utvecklingen av interkulturell pedagogisk kompetens.

Alla språkinlärare, oavsett om de studerar ett nytt språk i det land där det talas (andraspråksinlärare) eller utom-lands (främmandespråksinlärare), har emellanåt problem att formulera sig och även göra sig förstådda på det nya inlärarsspråket, interimspråket, vilket utmärks av ett antal generella inlärardrag som tillfälliga lån, parafraser, generaliseringar, övergeneraliseringar, förenklingar och helfrasanvändning. Genom att analysera diverse elev-texter, skrivna av både andra- och främmandespråkselever, syftar denna uppsats till att kartlägga inlärardragens förekomst och frekvens samt utföra en jämförelseanalys mellan och inom grupperna andraspråkselever (SAS-elever) respektive främmandespråkselever (SFS-elever). Undersökningens textmaterial består av 16 texter i olika genrer och med varierande svårighetsgrad, skrivna av tretton rysktalande elever, som studerar svenska på SVA Grund (svenska som andraspråk, grundläggande kurs) i Sverige respektive har privatlektioner i svenska via Skype. Genom närläsning och analys av texterna har man kommit fram till att det finns samband mellan användningen av inlärardrag och elevernas utvecklingsnivå (språknivå) respektive uppgifternas komplexitetsgrad och inlärningsty-per (var och på vilket sätt man lär sig svenska). Resultaten visade att främmandespråkselever har större behov av inlärardrag i jämförelse med andraspråkselever och snarare tenderar att förlita sig mer på modersmålet än interim-språket. Undersökningen har även visat att förenkling, generalisering och övergeneralisering är de mest frekventa inlärardragen i de undersökta elevtexterna.

Syftet med denna litteraturstudie är att utreda vad aktuell forskning säger om undervisningen i muntlig framställning i gymnasieskolan. I studien har tidigare forskning inom området systematiskt samlats in och analyserats. Resultatet visar att muntlig framställning ofta får mycket begränsat undervisningsutrymme i den svenska gymnasieskolan. I svenskämnet tycks den muntliga delen oftast åsidosättas till fördel för skriftliga aktiviteter samt litteraturarbete. Trots att forskning förespråkar systematisk talträning och metakunskap för utveckling av muntlig kommunikativ kompetens, tycks denna typ av undervisning få begränsat utrymme i arbetet med muntliga framställningar. Elever efterfrågar mer undervisning i muntlig framställning samt utvidgad respons och vägledning från lärare. Genom jämförelser med internationella studier kan det konstateras att finns likartad problematik även i andra länder. / <p>Svenska</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Studien avser ta reda på:</p><ul><li>Om det finns ett internationellt gångbart ledarskap </li><li>Eller om det krävs nationella anpassningar </li><li>Vad eventuella anpassningar beror på</li><li>Vad som kännetecknar en respekterad internationell ledare</li></ul><p><strong>Metod: </strong>Studien är baserad på sju kvalitativa djupintervjuer, som analyserats med hjälp av kulturdimensions- och ledarskapsteorier. Intervjuerna har sammanställts i en matris, för att bli överskådligare. Nyckelord och samband har därefter markerats för att hitta gemensamma teman.</p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Fyra huvudresultat har framkommit:</p><ul><li>Det internationella ledarskapet finns</li><li>Dock krävs vissa kulturella anpassningar</li><li>De mest utmärkande skillnaderna mellan Sverige och Singapore är, hur personer motiveras, hur man kommunicerar effektivast och hur problem löses och arbetet struktureras</li><li>Den effektiva ledaren är bl a målfokuserad, en bra kommunikatör och lyhörd</li></ul><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong></p><ul><li>Utöka studien med att innefatta enkäter, fler djupintervjuer eller observationer, för att få ett bättre statistiskt underlag </li><li>Studien kan göras på fler länder</li><li>Studera flera stora internationella ledares egenskaper </li><li>Intervjua ledarnas medarbetare för att få ett bredare material i ämnet</li></ul><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen visar på att nationella anpassningar behöver göras, för att bli en framgångsrik internationell ledare. Den visar på vilka anpassningar som behöver göras i Singapore, men för övriga länder krävs att kunskap inhämtas. Studien bör därmed kunna användas som diskussionsunderlag för svenska företag som ska skicka ledare utomlands.</p> / <p><strong>Aim: </strong>The aim of the study is to find out:</p><ul><li>If the international leadership exists</li><li>If the leadership has to be adjusted to cultural needs</li><li>What is the reason behind the adjustments of the leadership</li><li>What distinguish a respected international leader from a none respected </li></ul><p><strong>Method:</strong> I have interviewed seven Swedish leaders in Singapore to find the answers to the above questions. The material has then been concluded by using a matrix. Connections between the interviews have been found by studying the matrix. The analysis is based on these connections and the leadership and culture difference theories.</p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>The result of the thesis are:</p><ul><li>The international leadership exists, but cultural adjustments have to be done of the leadership</li><li>The largest differences between Sweden and Singapore are, the way people are motivated, how they communicate and how the work is organised </li><li>The differences come of large differences in Hofstede's culture dimensions, Power distance index and Masculinity </li></ul><p><strong>Suggestions for future research:</strong></p><ul><li>The study could be based on more interviews, a survey or on observations, to get a better statistical material</li><li>It could be done on more countries</li><li>More great international leaders can be studied to find their qualifications </li><li>Interview the employees to get their opinion on the thesis’ subject</li></ul><p><strong> </strong></p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>The study shows that adjustments have to be made. It can therefore be of interest to be used by Swedish companies that are sending leaders abroad.</p>

<p>Ett av målen i skolans läroplan är att eleverna utvecklar en kommunikativ och social kompetens. Enligt kursplanen för engelska B kurs, skall eleverna bland annat ha utvecklat en förmåga att kunna anpassa språket beroende på den situation eleven befinner sig i. Det indefinita pronomenet man är vanligt förekommande i det svenska språket. Att översätta detta ord fordrar en förståelse av situation såväl som av register. Undersökningen går ut på att ta reda på hur eleverna hanterar översättningen av man och om de vet när situationen fordrar formellt eller informellt språk. Resultatet visar att de kan hantera översättningen i de flesta avseenden även om de inte fått mycket undervisning om problemet. Valet av you som motsvarighet till man är dock övervägande och eftersom detta val signalerar informalitet kan kommunikationen påverkas.</p> / <p>One of the goals of the Swedish national curriculum is that students develop a communicative and social competence. According to the English B-level syllabus, the students should among other things develop their ability to adjust language use to the situation. The indefinite pronoun man is a frequent occurrence in the Swedish language. Translating this word requires an understanding of situation as well as register. The study examines how the students handle the translation of man and if they know when the situation requires formal or informal language. The result shows that they can handle the translation in most cases even though they have not been given much instruction on the problem. However, the choice of you as a correspondence to man is predominant, and since this choice signals informality communication might be affected.</p>

Denna studie bygger på andraspråksinlärares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivåer. I synnerhet är syftet att studera språkliga syntaktiska nivåer i texter skrivna av andraspråksinlärare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte är att studera om innehållet i texter kan förmedlas på ett kommunikativt och idiomatisk sätt. Den teoretiska ramen för att mäta syntaktiska nivåer som informanter i denna studie har uppnått bygger på processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman &amp; Håkansson, 1999). Studien visar att godkända texter i Svenska som andraspråk B och Tisustest uppnår nivå 4 och 5 på syntaktisk nivå.   Studien visar också på variation av kommunikativ kompetens utifrån förmågan att förmedla ett central innehåll. Informanterna uppnår delvis målspråksnormen och delvis avviker från målspråksnormen i varierad grad vilket påverkar den kommunikativa kompetensen. Det mesta av resultatet pekar på individuella skillnader. Vad som kan förklara skillnader mellan informanterna kan delvis kopplas till varierad kognitiv svårighetsgrad i texterna. Studien visar att processbarhetsteorin kan vara ett fördelaktigt verktyg för att mäta syntaktiska nivåer i texter. Dock pekar studien på att det är av vikt att också genomföra en mer omfattande bedömning av kommunikativa språkkunskaper för att kunna göra en helhetsbedömning av skriftlig språkkompetens av andraspråksinlärare. / The present study concerns second language learners' syntactic and communicative competence in writing. The aim is to study syntactic performances in texts written by learners of Swedish as a second language permitted to study at university. Another aim is to discuss the communicative and idiomatic performances of the informants.   The theoretical framework used for assessment of achieved syntactic levels is the Processability Theory (Pienneman, 1998/Pienneman &amp; Håkansson, 1999). The results reveal that the students who´s texts in Svenska som andraspråk B[1]and the Tisustest[2]have passed the exam have achieved either syntactic level 4 or 5 according to Processability Theory.    The study also reveals the variety of communicative and idiomatic competence based on the ability to convey a core content. The informants partly achieve and partly do not achieve the Swedish language norms, in various degrees, which effects the level of communicative competence which they are able to express. The results point to more or less individual differences. There are small differences between the group of informants in Svenska som andraspråk B and in the Tisustest. Possible causes for these differences may partly be connected to the varying degree of cognitive difficulty in producing the different texts.   The study shows that the use of Processability Theory may be a beneficial tool to measure levels of syntactic proficiency levels in second language learner texts. However, it appears that it also is important to establish a comprehensive assessment of communicative language skills in order to make an overall assessment of written language skills of second language learners. [1]Swedish as a second language, level B [2]Tisus - Test in Swedish for university studies.

Syfte: Studien avser ta reda på: Om det finns ett internationellt gångbart ledarskap Eller om det krävs nationella anpassningar Vad eventuella anpassningar beror på Vad som kännetecknar en respekterad internationell ledare Metod: Studien är baserad på sju kvalitativa djupintervjuer, som analyserats med hjälp av kulturdimensions- och ledarskapsteorier. Intervjuerna har sammanställts i en matris, för att bli överskådligare. Nyckelord och samband har därefter markerats för att hitta gemensamma teman. Resultat &amp; slutsats: Fyra huvudresultat har framkommit: Det internationella ledarskapet finns Dock krävs vissa kulturella anpassningar De mest utmärkande skillnaderna mellan Sverige och Singapore är, hur personer motiveras, hur man kommunicerar effektivast och hur problem löses och arbetet struktureras Den effektiva ledaren är bl a målfokuserad, en bra kommunikatör och lyhörd Förslag till fortsatt forskning: Utöka studien med att innefatta enkäter, fler djupintervjuer eller observationer, för att få ett bättre statistiskt underlag Studien kan göras på fler länder Studera flera stora internationella ledares egenskaper Intervjua ledarnas medarbetare för att få ett bredare material i ämnet Uppsatsens bidrag: Uppsatsen visar på att nationella anpassningar behöver göras, för att bli en framgångsrik internationell ledare. Den visar på vilka anpassningar som behöver göras i Singapore, men för övriga länder krävs att kunskap inhämtas. Studien bör därmed kunna användas som diskussionsunderlag för svenska företag som ska skicka ledare utomlands. / Aim: The aim of the study is to find out: If the international leadership exists If the leadership has to be adjusted to cultural needs What is the reason behind the adjustments of the leadership What distinguish a respected international leader from a none respected Method: I have interviewed seven Swedish leaders in Singapore to find the answers to the above questions. The material has then been concluded by using a matrix. Connections between the interviews have been found by studying the matrix. The analysis is based on these connections and the leadership and culture difference theories. Result &amp; Conclusions: The result of the thesis are: The international leadership exists, but cultural adjustments have to be done of the leadership The largest differences between Sweden and Singapore are, the way people are motivated, how they communicate and how the work is organised The differences come of large differences in Hofstede's culture dimensions, Power distance index and Masculinity Suggestions for future research: The study could be based on more interviews, a survey or on observations, to get a better statistical material It could be done on more countries More great international leaders can be studied to find their qualifications Interview the employees to get their opinion on the thesis’ subject   Contribution of the thesis: The study shows that adjustments have to be made. It can therefore be of interest to be used by Swedish companies that are sending leaders abroad.

Ett av målen i skolans läroplan är att eleverna utvecklar en kommunikativ och social kompetens. Enligt kursplanen för engelska B kurs, skall eleverna bland annat ha utvecklat en förmåga att kunna anpassa språket beroende på den situation eleven befinner sig i. Det indefinita pronomenet man är vanligt förekommande i det svenska språket. Att översätta detta ord fordrar en förståelse av situation såväl som av register. Undersökningen går ut på att ta reda på hur eleverna hanterar översättningen av man och om de vet när situationen fordrar formellt eller informellt språk. Resultatet visar att de kan hantera översättningen i de flesta avseenden även om de inte fått mycket undervisning om problemet. Valet av you som motsvarighet till man är dock övervägande och eftersom detta val signalerar informalitet kan kommunikationen påverkas. / One of the goals of the Swedish national curriculum is that students develop a communicative and social competence. According to the English B-level syllabus, the students should among other things develop their ability to adjust language use to the situation. The indefinite pronoun man is a frequent occurrence in the Swedish language. Translating this word requires an understanding of situation as well as register. The study examines how the students handle the translation of man and if they know when the situation requires formal or informal language. The result shows that they can handle the translation in most cases even though they have not been given much instruction on the problem. However, the choice of you as a correspondence to man is predominant, and since this choice signals informality communication might be affected.

El objetivo de este trabajo es averiguar la función que cumple la enseñanza del castellano como lengua materna en la formación del bilingüismo de hispanohablantes en Suecia. La hipótesis es que con la influencia positiva que la lengua materna ofrece, la proyección de ella, hace que exista el interés por más tiempo de enseñanza de idioma materno. El resultado de este estudio muestra que las clases de la lengua materna tienen una influencia positiva en el idioma sueco de los estudiantes bilingües. También se ha mostrado que hay un interés elevado entre los alumnos y los padres de familia que las clases de castellano como idioma materno tenga una incrementación de tiempo de enseñanza comparado con el tiempo que se da en la actualidad. Las metodologías utilizadas en este estudio son dos, la cuantitativa y la comparativa. El corpus está basado en encuestas a informantes, los cuales son padres de familia y alumnos que asisten ó asistieron a las clases de idioma materno.