The purpose of this study is to show how some Swedish teachers in the grades four to six assess the subject of English and what impact the national tests have on teachers’ way of looking at assessments and grades and how teachers are supposed to work with assessment and grading according to the curriculum and the education act. The method of this study has been interviews with principals, teachers and pupils to get as many perspectives of the subject as possible. It has contributed to an interesting content and the end result will be as fundamental as it can be. The findings of this study show that teachers teaching English in Sweden have a great responsibility because of the lack of subject priority and communication between themselves, the government and other authorities in the world of education. They are also in a position of having to further train themselves to get new sources for their teaching and assessment of their students.

Denna uppsats undersöker, med metoden samtalsanalys, två samtal på engelska mellan infödda talare av engelska och svenskar med engelska som sitt första främmandespråk. Fokus ligger på form och funktion för fenomenet allo-repetition i dessa två samtal, d.v.s. repetition av vad någon annan har sagt tidigare. Inom samtalsforskning kring samtal på modersmålet har man funnit att repetitionen har många funktioner på såväl ett innehållsmässigt som ett socialt plan. Genom att använda sig av olika typer av repetitioner förhåller sig samtalaren till både ämnet och de andra samtalarna, samtidigt som koherens skapas. Också inom andraspråksforskningen har repetitionen som fenomen undersökts, och har där funnits anta vissa former beroende på om de används av inlärarna själva eller de mer språkligt kompetenta infödda talarna. I denna studie undersöks avancerade inlärare av engelska, d.v.s. inlärare med en god kunskap om målspråket. Repetitionens roll i dessa samtal granskas i förhållande till såväl repetitionens roll i samtalet på modersmålet som repetitionens roll i andraspråksinlärning. I analysen framkom att det främst är de sociala motiven som utgör skäl för repetitionerna, och rollerna som infödd talare respektive inlärare förefaller inte ha någon relevans för användandet av repetitioner. Det förekommer inga direkta bevis för aktiv och medveten inlärning, men däremot kan man anta en potentiell inlärning i ett slags ”biprodukt” av den sociala verksamheten som samtalen utgör, då det t.ex. skapas syntaktiska strukturer, vilka upprepas av de olika deltagarna med mer eller mindre variation. Det kan vidare konstateras att repetitionerna används på ett mycket kontextbundet sätt, och att de två samtalens olika karaktär således delvis ger olika resultat vad beträffar repetitionerna.

Syftet med denna studie är att belysa hur undervisningen i engelska kan utformas för att motivera eleverna att kommunicera, vilket därmed främjar utvecklingen av deras muntliga förmåga. Elever ska under sin grundskoletid utveckla en språklig säkerhet och under­visningens huvudsakliga syfte är att ge dem förutsättningar att utveckla en kommunikativ kompetens med fokus på begriplighet, så att de kan göra sig förstådda på engelska i olika samman­hang. Undervisningen ska därför ge elever rikt med tillfällen att kommunicera i för dem meningsfulla situationer. Emellertid har det visat sig att engelskundervisningen i många skolor i hög utsträckning baseras enbart på ett läromedel, vilket inte alltid motiverar elever. Vidare är motivation en betydande drivkraft för språkinlärningen. Mot den bakgrunden, fokuserar därför denna studies forskningsfrågor på vilka metoder en lärare kan använda för att motivera sina elever att prata samt vad eleverna anser motiverar dem. För att svara på dessa frågor har en fallstudie genomförts i en klass med observationer, kvalitativa intervjuer och läromedelsanalys som metoder för insamling av data. Resultatet visar att läraren använder varierande metoder för att få eleverna att prata och att det som motiverar eleverna allra mest är kommunikativa aktiviteter såsom rollspel och gruppbaserade projekt­arbeten samt lekar. Dessutom anser eleverna att det är lättare att prata engelska när de får prata om sådant som intresserar dem och som de tycker om. Analysen av läromedlet, som fokuserade på att räkna och kategorisera muntliga övningar, visade att en förhållandevis stor del övningar upp­muntrade till meningsfull kommunikation. Trots detta, och trots att eleverna såg nyttan med att arbeta med läromedlet, ansåg de inte att den motiverade dem i någon större utsträckning. Slutligen visade det sig att vikten av att kunna uttala ord är avgörande för att eleverna ska vilja och våga kommunicera på engelska i klassrummet.

Gymnasielärare i Sverige använder friutrymme i läroplanerna för att konstruera undervisningsmoment utifrån olika föreställningar om språk. Mot bakgrund av detta undersöker denna fallstudie hur en lärare formulerar och positionerar sig mot ansatser till urval, regimentering av språkkunskap och modellering av kompetens inom gymnasieämnet svenska som andraspråk. I fallstudien har kursdokument och lärarens terminsplanering använts som underlag för att genomföra en interaktions- och samtalsbaserad intervju. Analys och resultatredovisningen stöttar sig mot en språkideologisk inramning där uppfattningar om kompetens, kunskap och tolkningskedjor, så kallade entextualiseringsprocesser, synliggjorts genom att undersöka hur läraren formerar olika subjektspositioner i tilltal och yttranden riktade mot olika adressater. Resultatet i denna studie visar att läraren adresserar högskolan, organisatoriska förutsättningar som tid och resurser, den egna levda erfarenheten av undervisning, lärarprofessionen, samt föreställningar om normer som grundläggande för det textmässiga urval som läggs fram i undervisningssammanhang. Dessa föreställningar uttrycks i olika grad beroende på hur läraren positionerar sig i olika frågor. Resultaten visar även på föreställningar om att svenska som andraspråksämnets relevans och säregenhet tycks minska till fördel för Svenskämnet i kursprogressionen.

I denna studie har vi undersökt huruvida lärare skulle kunna inkludera interkulturella perspektiv i sin engelskundervisning i årskurs 4–6 med hjälp av lättillgängligt och kostnadsfritt innehåll från olika webbplatser. De webbplatser som är inkluderade i den här studien har granskats mot det centrala innehållet i kursplanen för engelska i årskurs 4–6 för att säkerhetsställa deras relevans. Webbplatserna har därefter analyserats genom kvalitativ innehållsanalys för att avgöra hur de förhåller sig till fyra aspekter av kultur samt interkulturella perspektiv. Interkulturella perspektiv i undervisning bör behandla sådant som kan leda till reflektion, ifrågasättande och självkritik kring den egna kulturen och andras för att främja förståelse. Resultatet visar att en stor del av webbplatsernas innehåll motsvarar ett turistperspektiv snarare än ett sant interkulturellt perspektiv. Trots detta är slutsatsen att en lärare med god förståelse för interkulturella perspektiv kan skapa diskussioner kring innehållet för att leda eleverna mot ett interkulturellt lärande.

Syftet med detta arbete är att reflektera över hur lärarna tänker kring grammatik i undervisningen i moderna språk på gymnasiet. Olika begrepp och teorier inom grammatikundervisning och språkinlärning utgör grunden för denna undersökning som utförs genom kvalitativa samtalsintervjuer av fyra lärare i moderna språk. Att språkundervisningens ändamål är att utveckla den kommunikativa kompetensen är alla lärarna eniga om och de anser också att den grammatiska kompetensen är nödvändig eftersom den utgör en del av den kommunikativa kompetensen. De är därmed i överensstämmelse med kursplanens riktlinjer och forskningen. Deras tolkning av hur grammatik bör integreras i en kommunikativ undervisning avviker dock från forskningen. För att utveckla dessa kompetenser använder de intervjuade lärarna sig av olika strategier beroende på deras egen inställning till grammatisk kunskap och grammatikundervisningens effektivitet: antingen en explicit eller en implicit metod. Majoriteten av lärarna ser på den grammatiska kunskapen som nödvändig för att öka den grammatiska kompetensen och använder sig av traditionella metoder (explicit och deduktiv) Dock växlar ibland två av lärarna med en induktiv metod. Grammatikundervisning utgör då oftast en paus i kommunikationen men leder till kommunikativa aktiviteter. Effektiviteten av explicit grammatikundervisning ifrågasätts av en lärare som väljer en implicit metod med grammatik inbäddad i kommunikativa uppgifter eller använder den induktiva metoden, men framför allt undviker explicit grammatikundervisning. Oenigheten bland lärarna reflekterar den i den aktuella forskningen kring effektiviteten av att fokusera på grammatik: debatten handlar om huruvida den deklarativa grammatikkunskapen är nödvändig för att nå den grammatiska kompetensen. Eftersom det inte finns ett tydligt och enigt svar om dess effektivitet lutar forskarna åt en kontinuerlig blandning av metoderna (implicit och explicit, induktiv och deduktiv) - dock med en tendens idag mot en betoning på den induktiva metoden - en blandning som hjälper att nå de flesta elever som har olika inlärningsstilar.

Syftet med examensarbetet var att undersöka huruvida det formell utbildning i samtalsmetodik är nödvändig för att lärare skall kunna föra ett professionellt samtal. Fokus i undersökningen har varit på lärares egna upplevelser och erfarenheter av olika samtalssituationer och hur deras kommunikationsförmåga påverkas av eventuella kunskaper i samtalsmetodik eller avsaknaden av dessa. Begrepp professionalism och kommunikativ kompetens diskuteras. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare. Resultatet pekar på att de lärare som har läst samtalsmetodik med inslag av praktiska övningar och mer erfarna lärare känner sig professionella och kompetenta i högre grad än de som saknar kunskaper i samtalsmetodik i synnerhet när det gäller att hantera svåra samtalssituationer.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie som ämnar att undersöka och jämföra den övergripande förmågan i muntlig interaktion hos studerande på vuxenutbildningen inom svenska som invandrare och yrkesutbildning med integrerad språkundervisning som läste på nivån motsvarande sfi–kurs D. Studiens syfte är att bidra till forskningsluckorna inom SLA och teorier om samtalsturer. Studiens teoretiska utgångspunkter är sociokulturellt lärande, interaktionell kompetens i ett andraspråk samt teorier om turtagning och aktivt lyssnande. Det empiriska materialet från respektive grupp jämfördes med varandra i två huvudsakliga steg. Det första steget belyser elevernas övergripande förmågor i muntlig interaktion utifrån bedömningskriterierna i sfi–kurs D. Det andra steget visar på färdigheter i aktivt lyssnande genom att undersöka aspekter som berör samtalskonstruerande samtalsturer och uppbackning genom att undersöka talsymboler som "ja", "uh–huh", "mm" och "hm" för att signalera att de är engagerade och bekräfta det som har sagts samt återkopplingssignaler såsom att ställa specifika frågor, dela liknande erfarenheter för att visa solidaritet med talaren och uttrycka åsikter (Yngve, 1970; Pomerantz, 1984a, enligt Ishida, 2011). Utifrån Sacks, Schegloff och Jefferson (1974) generella regler för talarbyte a) talaren utser nästa talare, b) samtalsturer är självvalda, eller c) att talaren väljer att fortsätta om ingen annan väljer att ta turen. Regeln är att om varken talaren utser nästa talare a) eller om ingen självmant tar ordet b) fortsätter den nuvarande talaren c) och en ny “runda” av turerna a–c fortsätter tills att talarbyte sker. Dessa situationer förutsätter aktivt lyssnande. Resultatet från vår studie visar att yfi–gruppen visar en tendens att organisera turtagningen mer i linje med målspråket. Denna tendens manifesteras genom spontan turtagning och undvikande av tystnad i samtalen. Dessutom uppvisar yfi–gruppen aktivt lyssnande genom samkonstruerade turer, uppbackningar och överlappningar, vilket signalerar ömsesidig förståelse och engagemang. Vad gäller sfi–gruppen noterades en förändring i samtalsklimatet över diskussionens gång. Inledningsvis visade de längre turer och tydliga övergångar mellan samtalsturerna, vilka sedan blev kortare över tid. Vi drog slutsatsen att skillnaderna i programmens input och output sannolikt kan förklara variationen i samtalsturerna mellan grupperna.

Föreliggande studie undersöker metodiken i språkundervisningen. På så sätt vill jag tydliggöra undervisningsprocessen. Metodikämnet kan ses som ett redskap för att kunna utöva yrket och utan metodiken skulle språklärarna sakna den grundläggande yrkeskunskapen. Alexandersson&Morberg (1993) skriver att metodikämnets åliggande ligger i att i ord ge uttryck för den yrkeskunskap som en erfaren och reflekterande lärare har vävt in i sitt yrke, det vill säga, klarlägga läraryrkets tysta kunskap. Jag anser att det borde ligga i varje lärares intresse att skapa en så effektiv, nöjsam och lärorik undervisning som möjligt och ju fler metoder man har att tillgå desto större är chansen att uppfylla sådana krav. Därför ämnar jag att redogöra för olika språkmetoder som används eller har använts vid språkundervisning. För att se eventuella metoder som använts idag har jag använt mig av både en etnografisk och en fenomenologisk ansats. Genom observationer, videoinspelningar av fyra lektioner samt en intervju med en lärare har jag sökt svar på mina övergripande frågor: Hur reflekterar läraren omkring sin undervisning? Hur ser några metoder och övningar ut i den undersökta lärarens klassrum? Kan man se någon dominans av någon metod i lärarens undervisning? Då jag enbart gjort en fallstudie kan jag inte dra några generella slutsatser men jag kom fram till att det är den kommunikativa kompetensen som är i fokus i lärarens klassrum, i enighet med Lpo 94. Läraren låter eleverna träna mycket hörförståelse dels genom att läraren själv talar mycket, och dels genom bandinspelningar. Hon använder sig av mycket autentiskt material för att skapa ett meningsfullt lärande för eleverna. Det går inte att skönja någon renodlad metod i lärarens undervisning men kan man se kopplingar till flera olika metoder. En stor del av kommunikationen i klassrummet sker på målspråket vilket är kännetecknande för direktmetoden. Kopplingar kan även göras till functionalnotional approachmetoden, då läraren arbetar utifrån valda ämnesområden som kan vara intressanta för eleverna. Ur ämnesområdena skapar läraren sedan innehållet i form av fraser, glosor och grammatik som eleverna ska lära sig.

The aim of this master thesis in Library and Information Science is to develop deeper knowledge of what is enabling or limiting the volunteer activities Lending an Uppsalabo. The perspective used is to understand how the volunteers’ involvement in new innovative services can expand the democratic work of the library. Furthermore, the intention is to examine whether the meetings between newly arrived and local residents, according to the volunteers' opinions, strengthen social ties and networks and whether links between newly arrived and Swedish society arise through the volunteers' cooperation with the public library. Qualitative semi-structured interviews were conducted with eight volunteers located in Uppsala. The interviews, together with volunteers’ reports were analysed and the method for analysing was theory driven and discussed with a set of theoretical concepts; bridging social capital, integration, high- and low-intensive meeting places and linguistic competence, which provided opportunities for interpreting the empirical material from different perspectives and accomplishing a theoretical discussion. The results show, according to the analyses of the volunteers' statements, that the meetings between newly arrived and local residents can strengthen social networks and create links between the newly arrived and Swedish society, which favors both communicative and social integration. Furthermore, according to the volunteers' opinions, the volunteers’ desk with its place in the library provides an arena for low-intensity meetings serving as a social meeting place and a place for language development. Additionally, through active citizenship, the volunteers wanted to create a new activity within the society to help newly arrived to integrate into society and this is one of the motive for participation.