Syftet med föreliggande studie är att få fördjupad kunskap om karaktärerna i Pippi Långstrump och Handbok för superhjältar del 1: Handboken ur ett genusperspektiv och att undersöka böckernas didaktiska potential med koppling till dagens läroplan. Detta görs genom en komparativ text- och bildanalys av de två verken. Analysen visar att det finns likheter och skillnader mellan hur karaktärerna framställs och att huvudkaraktärerna Pippi och Lisa kan ses som normbrytande. Böckerna kan även användas för att implementera de värderingar om könsnormer som läroplanen föreskriver. De har didaktisk potential och kan användas i undervisningen men med ett kritiskt förhållningssätt.

Denna analys jämför det miljödrivna berättandet i The Last of Us Part I (2013) med The Last of Us Part II (2020) genom att titta på hur spelarkaraktärerna Joel och Ellie i respektive spel reagerar på spelmiljön. Texten baseras främst på Jenkins (2004), Wilhelmsson (2007) och Fernandez-Varas (2011) forskning inom environmental storytelling men även andra texter förekommer. I analysen observeras skillnader mellan hur Joel och Ellie reagerar på miljön, några anledningar som ligger till grund samt hur detta påverkar spelarens perspektiv. Både spelarkaraktärernas och spelarens kulturella perspektiv analyseras. Spelutvecklare konstateras kunna dra nytta av denna analys genom att den kan hjälpa till att arbeta med miljödrivet berättande. Framtida arbete skulle kunna se ut på en rad olika sätt, det skulle kunna vara att analysen utvidgar mängden spelkonversationer som analyseras, spelare skulle kunna intervjuas samt andra spel skulle kunna analyseras.

Examensarbetet ser över hur väl läromedel för årskurs 7–9 samt gymnasiet håller sig till de centrala målen i religionskunskap och skolans värdegrund. Den analyserar även progressionen mellan läroböckerna som används på grundskolan kontra gymnasiet, samt undersöker vilka likheter och skillnader dessa har gentemot varandra. Utifrån hermeneutisk textanalys samt bildkritik studeras de valda läromedlen och analyseras därefter utifrån ett interkulturellt pedagogiskt och religionsdidaktiskt perspektiv. Analysen visar på att läromedlen håller sig till de centrala läromålen, förankras i skolans värdegrund, samt struktureras på ett religionsdidaktiskt och interkulturellt pedagogiskt tillfredsställande sätt. Läromedlen har mycket gemensamt innehållsmässigt. Progressionen syns främst i hur djupgående och detaljerad informationen är samt att grundskolan ger eleverna mer stöd i texten än läromedlen för gymnasiet. Det fanns ingen märkbar progression mellan grundskolan och gymnasiet angående världsreligionerna. / The thesis reviews how textbooks for year 7-9 and high school adheres to the main goals for religious studies and the fundamental values for Swedish schools. It also analyzes the progression between the textbooks used in middle school versus in high school and the similarities and differences they have respectively. This is done through hermeneutic text analysis and by reviewing the images used in the textbooks, the basis of analysis is intercultural pedagogy and religious didactics. The thesis’ conclusion is that the textbooks adhere to the main goals, are rooted in the fundamental values, and are structured in accordance with religious didactics and intercultural pedagogy in a satisfying way. The textbooks have great similarities in their information. The progression is seen in how detailed and extensive the material is in the high school books and that the year 7-9 have more support in their texts and assignments. There was no noticeable progression between year 7-9 and high school in regard to the world religions.

Studiens syfte är bidra med kunskap om likheter och skillnader mellan diskurser kring flyktingfrågan i traditionella medier och på Twitter genom att undersöka språkanvändningen samt explicita teman utifrån diskurser i tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt i tweets på Twitter. Studien vill att få kännedom om och hur de traditionella mediernas diskurser samverkar med diskurser på Twitter. För att uppnå syftet med studien bryts syftet ned i fyra frågeställningar: vilka retoriska stilfigurer används i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och på  Twitter utifrån den valda problematiken? Vilka manifesta och latenta budskap går att urskilja med hjälp av språket i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och på Twitter?  Vilka negativa respektive positiva värdeladdade ord förekommer i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och på Twitter? Hur kan den visade språkanvändningen diskuteras utifrån diskursteori och dagordningsteori? Studiens teoretiska ramverk utgår från diskursteori och dagordningsteori samt kopplas samman med tidigare forskning i analysen. Studiens resultat visar att gestaltningen av flyktingfrågan manifesteras på olika vis genom språkanvändningen, till exempel i användningen av retoriska stilfigurer och värdeladdade ord. Twitters språkanvändning är mer dramatisk och kritik uttrycks mer explicit i jämförelse med språkanvändningen i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien visar dock en möjlig samverkan mellan de båda medierna, då liknande teman hittades i respektive medier. Det var svårare att urskilja manifesta och latenta budskap i diskurserna på Twitter i jämförelse med diskurserna i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. De båda medierna subjektställer de svenska aktörerna medan flyktingar återfinns som objekt eller inte alls förekommer. Resultatet visar att det i den aktuella studien, finns en samverkan mellan dagspress och social medier. Dagspressens ämnen återfinns i diskurserna på Twitter, där Twitteranvändare tycker något om ämnet dagspressen tar upp. / The purpose of this study is to contribute to knowledge about similarities and differences between discourses in traditional- and social media concerning the refugee issue. Furthermore the purpose will be answered by exploring and compare the use of language and explicit themes in the discourses, in two of Swedens largest newspapers: Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, aswell as selected top-tweets on Twitter. The intention of the study is to receive understanding if and how the discourses in traditional media are reciprocating with the discourses on Twitter. To fufill the purpose of this study, four framing questions will be answered: which rhetorical stylistic figures are used in Dagens Nyheter, Svenska dagbladet and on Twitter? Which explicit and implicit messages can be discovered with help from the used language in the discourses in Dagens nyheter, Svenska dagbladet and Twitter? What negative respectively positive emotive words occurs in the newspapers and on Twitter? How can the result of the used language be discussed by Discourse theory and The agenda setting theory? The study’s theoretical framework are The agenda setting theory and Discourses theory, the theories will be connected to previous research about representation in the media in the section of analysis. The study’s result shows that the figuration of the refugee issue are displayed in different ways through the use of language, for example in the use of rhetorical stylistic figures and emotionally charged words. The used language on Twitter contains more explicit negative and dramatically charged words compared to discourses in Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. However the study indicated a cooperation between the traditional- and social media, due to similar themes that were discovered. Nevertheless, it was more difficult to distinguish the explicit and implicit messages in the discourses on Twitter compared to Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The subjects in the newspapers where rediscovered on Twitter, where users consider something about the subject which shows some tendencies of collaboration between the newspapers and social media.

<p>Syfte: Syftet är att se om det finns likheter och skillnader mellan Oslobodjenjes, DN:s och New York Times rapportering om massakern som inträffade den 5 februari 1994 på Markalemarknaden i centrala Sarajevo. Syftet är också att se hur journalister från de tre tidningarna förhåller sig till händelsen och de inblandade aktörerna. Avsikten är dessutom att upptäcka om vilken typ av journalistik det handlar om i rapporteringen om den utvalda krigssituationen, samt att se av vilka metoder som tidningarna använder sig av för att uppnå och förmedla ett visst budskap om situationen till sina läsare.</p><p>Metod: kritisk diskursanalys</p><p>Material:</p><p>Oslobodjenje (11-18 februari 1994), Sarajevo/Ljubljana. Europeisk utgåva. Nr. 48</p><p>Dagens Nyheter (6-7 februari 1994)</p><p>New York Times (6-7 februari 1994)</p><p>Huvudresultat:</p><p>Det har visats existera både likheter och skillnader mellan de utvalda tidningarnas rapportering om Markalemassakern. Tidningarna har på ett likadant sätt definierat massakern, samt offer. Dock finns det skillnader mellan tidningarnas förhållningssätt till de inblandade parterna i konflikten, samt till de internationella aktörerna. När det handlar om typen av journalistiken i rapporteringen om Markalemassakern, har det visats existera sida vid sida olika typer av journalistiken. Resultaten har också visat att tidningarna, i produceringen av en bestämd kunskap om situationen, använt sig av nästan likadana metoder. Dessa metoder har även lett till insikten om att tidningarna strävat efter att visa och bevisa existensen av den ”objektiva” nyhetsförmedlingen. Dock har enbart New York Times lyckats bekräfta sin profil som ”oberoende” och ”objektiv” förmedlare av situationen på Markalemarknaden. Hos andra två tidningar har det varit svårt att bekräfta en sådan status, då Oslobodjenjes rapportering visade följa en bosnisk politisk linje, medan det hos Dagens Nyheter uppenbarades ett NATO-perspektiv.</p>

Syfte: Syftet är att se om det finns likheter och skillnader mellan Oslobodjenjes, DN:s och New York Times rapportering om massakern som inträffade den 5 februari 1994 på Markalemarknaden i centrala Sarajevo. Syftet är också att se hur journalister från de tre tidningarna förhåller sig till händelsen och de inblandade aktörerna. Avsikten är dessutom att upptäcka om vilken typ av journalistik det handlar om i rapporteringen om den utvalda krigssituationen, samt att se av vilka metoder som tidningarna använder sig av för att uppnå och förmedla ett visst budskap om situationen till sina läsare. Metod: kritisk diskursanalys Material: Oslobodjenje (11-18 februari 1994), Sarajevo/Ljubljana. Europeisk utgåva. Nr. 48 Dagens Nyheter (6-7 februari 1994) New York Times (6-7 februari 1994) Huvudresultat: Det har visats existera både likheter och skillnader mellan de utvalda tidningarnas rapportering om Markalemassakern. Tidningarna har på ett likadant sätt definierat massakern, samt offer. Dock finns det skillnader mellan tidningarnas förhållningssätt till de inblandade parterna i konflikten, samt till de internationella aktörerna. När det handlar om typen av journalistiken i rapporteringen om Markalemassakern, har det visats existera sida vid sida olika typer av journalistiken. Resultaten har också visat att tidningarna, i produceringen av en bestämd kunskap om situationen, använt sig av nästan likadana metoder. Dessa metoder har även lett till insikten om att tidningarna strävat efter att visa och bevisa existensen av den ”objektiva” nyhetsförmedlingen. Dock har enbart New York Times lyckats bekräfta sin profil som ”oberoende” och ”objektiv” förmedlare av situationen på Markalemarknaden. Hos andra två tidningar har det varit svårt att bekräfta en sådan status, då Oslobodjenjes rapportering visade följa en bosnisk politisk linje, medan det hos Dagens Nyheter uppenbarades ett NATO-perspektiv.

Studiens syfte var att undersöka vilken betydelse införandet av grannsamverkan har på antalet bostadsinbrott. Den försökte även besvara vilka typer av åtgärder inom grannsamverkan som används samt likheter och skillnader mellan dessa, kopplat till områden i Södermalms stadsdelsområde. Ett matchat urval skapades varpå data insamlades genom strukturerade intervjuer med ombudsmän för grannsamverkan. I resultatet framställdes hur nivåerna över bostadsinbrott såg ut fem år innan-, samt ett till fem år efter, grannsamverkan implementerats. Materialet analyserades genom komparativ analys, varpå slutsatserna drogs att åtgärder som främst används var skyltning, säkerhetsdörrar, god belysning, god kontakt med boende i området, koll när granne reser bort samt uppmärksamhet på misstänkta i området. Skillnader och likheter mellan använda åtgärder fanns, vilket gör att generella slutsatser kring skillnader och likheter inte går att dra då inga områden är identiska. Gällande införande av grannsamverkan och dess betydelse för bostadsinbrott är resultaten tvetydiga då det skiljer sig hos områdena. / The aim of this study was to examine if the introduction of neighborhood watch affects the number of burglary. The questions asked were; which types of methods of neighborhood watch were used, and what kind of differences there were between selected areas in Södermalm, Stockholm. We created a matched sample of areas and contacted mediators of neighborhood watch in these areas. We conducted a quantitative study using structured interviews and presented data per burglary rates in the areas five years before and one to five years after neighborhood watch was implemented. The results were analyzed by comparative analysis and concluded that common methods of neighborhood watch were e.g. signage, security doors, good contacts between neighbors and attention to suspects in the area. The differences between the methods used means that general conclusions about differences and similarities cannot be concluded. The impact of neighborhood watch differed, and the results were ambiguous.

The purpose of this study was to analyze, investigate and compare the eventual differences within the aspects of the ideational metafunction, of the systemic functional linguistics, between two fictional novels and their respective easy-Swedish versions, looking at chosen variables within the theory. The study also investigates how the eventual differences, effects the potential reader by setting the results of the analysis against contemporary research in reading comprehension. The method of use is transitvity analysis based within the ideational metafunction and its variables: processes, participants, circumstances, grammatical metaphors and register. The material that has been analyzed is Sodomsäpplet (Martin, 2016) and Mina drömmars stad (Fogelström, 2009) and their respective easy-Swedish versions. The result of the analysis proved that a lot of the material processes had been replaced by relational processes. This contributed to making the easy-Swedish versions more concrete but also static and impersonal, which effected the voice of the author as well as the register and the perspective of telling. The result is discussed with a reading comprehension perspective telling that the easy-Swedish versions not in every way is particularly easy as they displace the register and the authors voice. They also limit the abilities of interpretation for a potential reader.

This essay consists of a comparative study of the ontological argument for the existence of God asformulated by St. Anselm of Canterbury and René Descartes. The comparative analysis itselfconsists of two parts. Firstly, a comparative study of the argument itself, and an examination of theunderlying metaontological commitments that form the basis of the respective arguments, whichare then likewise contrasted. The stated purpose is to examine whether two versions of theontological argument that appear to be similar may have an underlying framework that makes themfundamentally fundamentally distinct in a way that is not immediately apparent. The analysis foundthat this was the case, and that there are significant differences in how the argument is formulated.This is of interest especially as these two thinkers wrote in and were influenced by widely differingcultural, intellectual and academic contexts, which may be reflected in their work. Ontologicalarguments for the existence of God as a phenomenon is a metaphysical argument that seeks toprove that God exists without relying on empirical and observational evidence. Rather, one seeksthrough these ontological arguments to show that the existence of God is self-evident.With Anselm and Descartes this happens in a seemingly very similar yet fundamentally differentway. The results of this study demonstrate differences that appear primarily in the starting point forthe respective discourses, as well as in the methodology that is applied. Anselm bases his discourseon a distinctly neoplatonic foundation regarding the highest good, which he later extrapolates to amore comprehensive reasoning regarding the distinction between different natures according togreatness, of which goodness is one such greatness. Descartes, on the other hand, anchors hisdiscourse in scholastic philosophy and especially the idea of the causal principle of transference,especially in relation to human consciousness and the idea or the concept of God which manifeststherein. These results have been achieved primarily by examining Anselm's arguments based onsecondary sources that relate both directly and indirectly to his ontological argument, which in itssimplicity otherwise consists almost in its entirely of a self-evident descriptive definition of whatGod is. However, the differences that emerge are not of such a degree that a division of these twoargument into different categories can be made with a high degree of confidence. On the otherhand, it is of interest to analyze these underlying frameworks for ontological arguments in order toalso be able to analyze the potential influence or impact of various contextual aspects such as place,time and prevailing academic culture as this essay attempts to do.

"Here are lots of opportunities" and "Welcome to Paradise". Two municipalities' place marketing from an identification perspective.