Jag har tidigare haft mina funderingar över att reflektera kring mitt eget verk och mitt eget komponerande. Funderingar om att det skulle bli för personligt och utlämnande. Det finns dock något spännande i att skriva om sig själv och sitt komponerande, en möjlighet att göra en resa inom sig själv. Så jag har i slutändan beslutat mig för att ta denna chans att skriva om mina tankar kring musik och om hur jag arbetar med utommusikalisk inspiration i mitt komponerande. Orkesterstycket Kanoper, den klingande delen av mitt examensarbete, är inspirerat av den egyptiska mytologin och gudavärlden; utan att jag är religös eller en anhängare av den gammelegyptiska tron, men jag har en förkärlek för det mytiska. Mytologi har varit ett stort nöje och en inspirationskälla för mig enda sedan jag var ett litet barn och jag lånade böcker om grekisk, egyptisk och nordisk mytologi från familjens bokhyllor, först kanske mest för att titta på bilder men allteftersom jag lärde mig läsa så var det några av de första böckerna jag läste. Jag tycker att den egyptiska mytologin lämpar sig väl för de undertonerna jag vill jobba med när jag skriver mina stycken samt inspirerar till de klangerna jag vill ha med i mina kompositioner. / <p>Bilaga: 1 partitur.</p>

I detta självständiga arbete utforskas en lärandeprocess i tonsättningen av ett kortare musikaliskt verk för sång och piano, vilket beskrivs utifrån ett designteoretiskt lärande- perspektiv. Studien baseras på videoinspelade självobservationer som pågått under 3 månaders tid. Analysen av lärandeprocessen sker med hjälp av designteoretiska be- grepp som lärandets resurser och transformationscykler. Resultatet är redovisat i tre olika teman, Tonsättningens begynnelse, Kompositionsprocessens andra fas och Proces- sens slutskede. I resultatet framkom det att ett flertal resurser används såsom leken, ge- höret, seendet, notskrivningsprogrammet etcetera för att nå en tillfredställande pro- gression. Avslutningsvis diskuteras resultatanalysen i relation till vald litteratur som utgår från tidigare forskning samt från det designteoretiska perspektivet. / In this independent work my learning process in the composing of a short music piece for soprano and piano is explored and described from a design theory perspective. The study is based on video recorded self-observations, which lasted 3 months. The result of the analysis shows how the learning process takes place with the help of concepts from the design theory perspective like resources of learning and two kinds of transformation cycles. The result is represented in three different themes, which are The beginning of the compositional process, Second faze of the compositional process and Ending of the compositional process. In the result it showed that a plural resources, for instance playing as a resource, listening, seeing, notation program etcetera were used to reach a satisfied progression. Finally I discuss my results in relation to chosen literature that proceeds from previous relevant research and the design theoretical perspective.

Fokus på basens roll i musik. Hur används instrumentet i ensemblen? Vad händer om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser från jazz och fusion som sätter basen i nytt ljus. / Focusing on the role of the bass in music. How is the instrument used in an ensemble? What happens if it develops and finds new spaces in the group? A work about creating music with influences from jazz and fusion that puts the bass in a new light.

No description available.

Den fraktala geometrin slog igenom i västvärlden under 60-70-talet och inspirerade vetenskapen till nya framsteg inom allt från datorteknologi till antennkonstruktion samt influerade konstens metodik och filosofi. Fraktaler som matematiska modeller hade studerats i väst redan på 1800 talet och ur afrikansk konst samt ur fontida egyptiska skulpturer kan vi skåda en betydligt äldre förståelse för de metoder som genererar dessa komplexa mönster. Inom musiken har fraktaler och självliknelse varit en del av kompositionsteorin sedan medeltiden, Josquin Des Prez och Johannes Ockeghem är två tidiga exempel som komponerade skalbara melodier som överlagrades i olika stämmor. I vår tid är Per Nörgård det mest framstående exemplet på tonsättare som inkorporerat fraktala tekniker i sina kompositioner. Oändlighetsserien, en heltalssekvens som upptäcktes av Nörgård i slutet av 50-talet inspirerade flera verk där de fraktala kvaliteterna återigen fick stå i förgrunden. I detta examensarbete diskuteras vad en fraktal är samt dess historiska bakgrund. Med utgång ifrån musikaliska exempel så härleds ett antal kompositionstekniker för att komponera musikaliska kanon samt fraktala sekvenser. Dessa kan göras för hand eller med hjälp av dator, kod finns i bilagorna. Slutligen med utgång från min egna musik för symfoniorkester samt stråkorkester tas konkreta exempel upp där dessa metoder använts. / <p>Patrik Ohlsson, Subtle Subsets för stråkorkester (2014), framfördes av Musica Vitae under ledning av dirigent Michael Bartosch.</p>

Dagens elever möter texter som består av många olika delar, så kallade multimodala texter. Dessa texter kombinerar verbal text, bilder, diagram, film med mera. I denna undersökning skriver tre elever berättelser i appen Book Creator för iPad. Syftet med studien är att undersöka tre elevers texter utifrån forskningsfrågorna: vilka semiotiska modaliteter använder eleverna och på vilket sätt synliggörs elevernas multimodala textkompetens. I studien ingår även en reflektion över appen Book Creator utifrån vilka semiotiska modaliteter appen erbjuder, vilka områden i LGR11 appen kan stödja och vilket svenskämne den lägger upp till. Undersökningen är genomförd i undersökarens egen klass. Appen Book Creator valdes efter en förfrågan på olika nätforum. Grunden i undersökningen är Kress och van Leeuwens sociosemiotiska analysteori för texter och i undersökningen används begreppen komposition, funktionell specialisering, funktionell tyngd och multimodal affordance. Tre elevers texter analyseras utifrån dessa begrepp. Texterna visar att eleverna har kunskaper om när de ska använda de olika modaliteterna och vilken modalitet som passar bra att använda. Som många forskare i den tidigare forskningen visar är det viktigt att läraren väljer rätt uppgift och vet vad han/hon vill ha ut av den. Undersökningen visar även att lärare behöver mera kunskap om hur multimodala texter ska analyseras och även hur man ska undervisa om dem. Skolan behöver ändra fokus från den verbala texten till den multimodala

I detta självständiga arbete tog jag för första gången chansen att ägna mig åt komposition för kör. Jag iakttog och dokumenterade den initialt krävande processen att komma igång, men också känslan av att det lossnade efter att avgörande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och två tonsatta dikter av Catharina Östman. I arbetet har jag lärt mig att jag har mycket gemensamt med andra kreativa människor och att skaparprocessen är en ömtålig balansgång mellan strukturerat kämpande och inspirationsgivande ögonblick. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

Zugl.: Berlin, Universiẗat der Künste, Diss., 2006.

Zugl.: Berlin, Techn. Univ., Diss.

Freiburg, Univ., Magisterarb., 2003.